
Sökresultat:
1854 Uppsatser om Unproductive land - Sida 58 av 124
Transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede
Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.
Ägarlägenhet i forhållande till bostadsrätt : Vad är den juridiska skillnaden ?
Syftet med detta examensarbete är att klargöra de juridiska skillnaderna som finns mellan en bostadsrätt och en ägarlägenhet. Arbetet är främst en litteraturstudie där information från böcker, Internet samt lagtext redovisats. En undersökning har gjorts via Hemnet.se för att få en geografisk överblick om vart i Sverige som ägarlägenheter är till salu. Två kvalitativa intervjuer har gjorts, dels med en bankman från Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän, där han bland annat har berättat hur utlåning för respektive boendeform går till. I den andra intervjun har en fastighetsmäklare intervjuats, som förmedlat både ägarlägenheter och bostadsrätter.
Analys av töindex för tjällossningsbedömning
Sverige är ett mångkulturellt land men trots det är etnisk diskriminering en del av vardagen för många människor idag. Enligt diskrimineringslagen ska alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, ha samma rättigheter och möjligheter. Men hur ser det ut för personer med annan etnisk tillhörighet än svensk på arbetsmarknaden, har de samma möjligheter att söka och få ett jobb?Lagstiftningen förbjuder diskriminering på olika samhällsområden i Sverige, och vissa grupper anses i lagen vara mer skyddsvärda. Diskrimineringsförbudet råder således även inom arbetslivet.
De fem stora: en analys av spelplanen för Sveriges rovdjurspolitik
Sverige har ratificerat ett antal internationella konventioner och direktiv under de senaste åren, bland annat Bernkonventionen samt Art- och Habitatdirektivet samt konventionen om biologisk mångfald. I dom besluten som vi har antagit ingår våra fem stora rovdjur, björn, varg, lo, järv och kungsörn som arter som skall tillgodoses med ett starkt skydd. I dessa konventioner och direktiv står det klart och tydligt att huvudregeln enligt konventionen att all avsiktlig fångst och all avsiktligt dödande skall vara förbjudet. Det skall också vara förbjudet att avsiktligt störa djuren, särskilt under deras yngeltid och under vintervilan. Hur kan då Sverige som land bedriva jakt på dessa rovdjur? Ja, det finns undantag i konventionerna och direktiven som gör att det under vissa förutsättningar får förekomma jakt på dessa.
Den svenska lönebildningen i förändring
Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased.
Värme & El med Stirlingmotor
En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för användning i villor. Som energikälla används de heta rökgaserna från förbränningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av året då värme- och energiförbrukningen är som störst i vårt land. Under den varma årstiden finns den tillgänglig som reservkraftverk. Tanken är att stirlingmotorns värmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.
Hunter demography, trends and correlates of hunting participation in Sweden
The concerning issue of declining number of hunters in North America is also apparent in Europe and Sweden. When the bulk of research found on human dimensions and hunting participation has almost exclusively been done in the United States, this report seeks to add to the needed knowledge on a national level focusing on the causes of hunter declines related to social factors within Sweden. Using hunter data reaching from commune, county to National level, this report describes the correlation between a number of variables and the hunting participation in Sweden.The typical Swedish hunter lives in an area with low population density, the person usually has higher education, the living situation is stable with no recent moving and there is relatively good access to forest land. Persons with weaker connection to the Swedish culture such as foreign citizens, people with foreign background and people born outside ?the Nordic countries? are less likely to start hunt or participate in hunting.A strong relationship was found between the favorite game, moose (Alces alces), and the amount of hunters participating in the hunting.
Sjuköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och hivpositiva patienter : En litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskestudenters attityder till hivrelaterad sjukdom och människor som lever med hiv. Ett ytterligare syfte var att granska undersökningsgrupperna utifrån urval och bortfall i de valda artiklarna som ingick i studien. Föreliggande studie har en deskriptiv design och omfattar 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet visade att negativa attityder förekom i varierande utsträckning bland sjuksköterskestudenter i alla världsdelar. Detta trots att majoriteten av deltagarna i studierna var positivt inställda till vårda och behandla människor som lever med hivrelaterad sjukdom.Faktorer som visade sig kunna påverka attityder var ålder, arbetslivserfarenhet, kunskap om hivrelaterad sjukdom och att personligen känna någon som lever med hiv.
Släktforskaren mot landsarkivarien. En fallstudie av offentlighetslagstiftningens tillämpning på 1920-talet
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat gränserna och skapat ett nytt retoriskt rum, där nivåer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda än i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker två journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel från Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats på magisternivå, som här erbjuds i svensk översättning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för språk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av många i Sverige som ett modernt land, men ? ack, så traditionellt? Le Nouvel Observateur är en arena där denna och andra uppfattningar går att verifiera, eftersom tidningen fortsätter att komma ut en gång i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av många svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Ögon och öron i främmande land : En studie av utrikeskorrespondenter och deras arbete i svensk dagspress
Det här är en studie om svenska utrikeskorrespondenter. Utrikeskorrespondenter ger kanske ofta den bästa rapporteringen men blir allt färre i takt med att medieföretagen sparar. Samtidigt borde behovet av utrikesnyheter öka i en globaliserad värld. Uppsatsens syfte är att få bättre kännedom kring hur de svenska reportrar som arbetar utomlands själva ser på sitt arbete och genom en skissartad undersökning se hur utrikesnyheterna förändrats under en novembervecka 1975, 1985, 1995 och 2005. Jag har gjort kvalitativa intervjuer med fyra svenska utrikeskorrespondenter och en kvantitativ skissundersökning av utrikesnyheterna i Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att de utrikeskorrespondenter som deltog i studien tycker att det finns mycket att vinna med deras arbete; större självständighet i nyhetsvärdering, högre textmässig kvalitet och personligt berättande är några exempel.
Anabola Androgena Steroider
Doping bland professionella idrottare är ett välkänt faktum sen många år tillbaka och många anser att det började i östtyskland då just detta land har många och svårslagna rekord inom olika prestations idrotter.Men hur ser samhället på personer som dopar sig i form av ett moderniserat samhälle som ställe större krav på individen att se framgångsrik ut och att hålla ett attraktivt och till utseende frisk och vältränad kropp.Skall man anse att det är ok så länge en person inte lider bieffekter av det utåt sett utan att det bara är personens kropp som lider inombord men utåt sett ser väldigt frisk ut.En stor del av Steroidanvändarna brukar det manliga könshormonet testosteron i avsevärt högre doser än det normala, många gånger upp till 100dubbla. Testosteron som i höga doser får kroppen att utveckla symptomer så som acne, vätskeansamlingar.Jag har valt att leta på internet efter information om hur man kan få tag i olika preparat samt hur man skall gå till väga för att komma vidare med själva användandet av steroider. Internet är ett väldigt öppet forum för brukarna och det diskuteras väldigt öppet om råd vad gällande preparat samt hur själva användandet skall ske. Den fakta jag fått fram tyder på att doping är väldigt utspritt och att det är väldigt vanligt på gymmen runt om i städerna i Sverige och att det är väldigt enkelt att få tag på för den som vill och har tillgång till internet..
Införandet av IAS 36 ? En komparativ studie mellan svenska och finska årsredovisningar
I uppsatsen studeras finska och svenska börsnoterade företags årsredovisningar utifrån rekommendationen IAS 36: nedskrivningar Studiens vetenskapliga ansats är deskriptiv/induktiv eftersom studien utgår från empirin. Ambitionen att kunna generalisera resultaten och att ta reda på om det finns skillnader mellan Sverige och Finland angående införandet av den nya standarden IAS 36. Studiens metodansats är kvantitativ eftersom den är det mest lämpliga tillvägagångssättet vid analys av årsredovisningar. Litteraturgenomgången bygger på institutionell teori med vilken redogörs utvecklingen och regleringen av redovisning. Vidare presenteras den nationella redovisningspraxisen i både Finland och Sverige.
MON En mittpunkt i periferin
This thesis takes its starting point in the humanistic cultural-geographical concept of place, with the aim of achieving a greater understanding of what constitutes the place Mon today. Mon is located in the northwestern part of Dalsland. Until 1879, the area was described as outlying land, but with the extension of the railway between V?nern and the Norwegian border, Mon's station community emerged. In the mid-20th century, all activities in Mon were phased out, and since then, the place has been inhabited by only about 10 year-round residents.
Korrigerande i skolan : Hur hanterar lärare det som uppmärksammas som störande föremål i skolan idag? En jämförelse mellan en skola i Sverige och en i Tyskland
Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola i Sverige och på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ?Störande elever ? korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet?.
Pendelarmsstopp för CV 90
Under vintern 2004/2005 utförde Daniel Eriksson och Lars Jonsson detta examensarbete vid Land Systems Hägglunds (LSH) i Örnsköldsvik. LSH tillverkar markgående militära fordon, till exempel Stridsfordon 90. CV90 har två band, vardera med nio hjul. Hjulet längst fram drivs av motorn och det längst bak sträcker, med hydraulik, bandet till rätt nivå. De övriga sju hjulen sitter fästa i fordonskroppen via pendlande armar.