Bakgrund: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt för både den psykiska och fysiska hälsan. Den kan minska psykiska problem som oro, stress och depression, samt fysiska åkommor som blodtryck, stroke och diabetes. Fysisk aktivitet är numera en allt mer vedertagen metod för att behandla fysiska och psykiska besvär. Individer med ADHD har vanligen problem med hyperaktivitet, impulsivitet, uppmärksamhet, sociala beteenden och kognitiva förmågor. Syfte: Att undersöka den vetenskapliga litteraturen för att få belägg för vilka effekter fysisk aktivitet kan ha för symptom hos individer med ADHD. Metod: I denna systematiska litteraturstudie återfanns via sökningar i databaserna PubMed, The Cochrane Library, Web of Science, Science Direct och PsycINFO artiklar som sedan granskades utifrån en bedömningsmall. Resultat: Fysisk aktivitet upplevdes ha en positiv effekt för hyperaktivitet och uppmärksamhetsproblem samt visade sig minska risken för sociala beteendeproblem hos individer diagnostiserade med ADHD. Vidare påvisades att oavsett regelbundenhet eller omfattning av fysisk aktivitet en positiv effekt för kognitiva förmågor hos individer diagnostiserade med ADHD. Konklusion: Den vetenskapliga litteraturen visar att fysisk aktivitet troligen har en positiv effekt för ett flertal symptom hos individer med ADHD.

Detta är en litteraturstudie baserad på 25 vetenskapliga artiklar. Arbetet med patientsäkerhet är ständigt pågående. Antalet vårdskador fortsätter dock att vara högt. Mycket fokus på arbetet att få ner antalet vårdskador i Sverige har legat på rutiner, rapporteringssystem, arbetsmiljö och åtgärder från ledningshåll. Syftet med studien är att genom en litteraturöversikt beskriva förutsättningarna för sjuksköterskor att bedriva ett patientsäkert arbete.

Bakgrund: Enligt Eriksson är vårdandets mål att skapa förutsättningar för välbefinnande genom att lindra eller förhindra ett lidande. Fekal inkontinens kan innebära ett sjukdomslidande, livslidande och ett vårdlidande. Syfte: Beskriva livskvalitet hos kvinnor och män med fekal inkontinens. Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes. Databassökningar utfördes i PubMed, Cinahl och PsycINFO.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, ångest eller andra besvär orsakade av psykosociala faktorer så som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie ställdes frågan vilka effekter det patientnära arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrån ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de påverkas av det patientnära arbetet. I studien ställdes frågan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnära arbetet har för effekter för dem själva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnära arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper på området, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmänhet, påverkas av att använda ett härbärgerande förhållningsätt.

ABSTRACTAbout 17% of all deliveries in Akademiska Sjukhuset end with caesarean section. The purpose of the survey was to study parental pairs experience to undergo a caesarean section and experience of information about surgery. The aim was also to see if there were differences between those undergoing a planned or an emergency caesarean section, as well as differences between the birthing women and their partners. 100 couples participated in the study and answered a questionnaire 1-3 days after they had undergone surgery. The result showed that the vast majority of parental pairs were satisfied with the information they received before the caesarean section.

De senaste 20 åren har antalet suicidförsök kommit att öka bland ungdomar iSverige. Undersökningar visar att suicid och suicidförsök är ett relativt tabubelagtämne vilket leder till svårigheter att närma sig och förstå människan i denna mycketkänsliga situation. Syftet med studien är att kartlägga ungdomars riskfaktorer försuicidförsök. Litteraturstudien inkluderar artiklar, merparten kvantitativa, sominhämtats efter sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Dessa har granskatsinduktivt varpå resultaten är sammanställda i tre olika teman; 1) personligakaraktärer och egenskaper, 2) sociala faktorer och 3) psykiska och fysiska faktorer.För ökad förståelse av resultatet har en indelning i subteman gjorts.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primärvårdens patienter lider av psykisk ohälsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med ångest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkätundersökning visar att behandlare inom primärvården i Jämtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig är en alltför begränsad metod för att möta behoven hos primärvårdens patienter. Enkätundersökning visar också att man anser att rehabgarantin främjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jämförelse med andra behandlingsmetoder. När det gäller kostnadseffektivitet ser man både fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

Det finns olika tekniker att använda sig av vid immobilisering av frilevande impalor, t.ex. kemisk immobilisering, snaror, nät eller fösning in i fållor med hjälp av bil eller helikopter. Vid immobilisering av frilevande trubbnoshörningar används uteslutande kemisk immobilisering. De olika immobiliseringsmetoderna innebär olika risker för impalan; att söva ett djur är alltid ett riskmoment men även stress framkallad av jakt och hantering kan ge patologiska förändringar som kan leda till döden. På både impala och noshörning utförs kemisk immobilisering med hjälp av olika typer av opioider, antingen en opioid ensam eller i kombination med andra läkemedel. Opioider ger både bra anestesi och analgesi, men kan medföra även oönskade effekter såsom excitering, hypoxi, respiratorisk depression, eller acidos.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Många föräldrar upplever att småbarn har sömnproblem när barn inte kan somna själva på kvällen och inte somna om själva på natten. Detta innebär att föräldrar får en störd nattsömn vilket kan leda till psykisk ohälsa såsom depression hos mammor och en ökad risk för våld mot barnet. För barnet kan det betyda att de kan få fortsatta sömnproblem under förskoleåldern. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har ett hälsofrämjande perspektiv med fokus på familjen och skall arbeta för att minska skadlig påfrestning för barn och föräldrar. Syftet med denna uppsats är att beskriva olika tillvägagångssätt som kan främja goda sömnvanor hos småbarn och deras föräldrar.

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som kännetecknas av två poler (motsatser) vilket innebär perioder av maniska och depressiva perioder. De maniska skoven innebär att personen upplever ett starkt förhöjt stämningsläge, tankeverksamheten är snabb och talet forcerat. Förmågan att tänka självkritiskt är ofta nedsatt, vilket kan leda till att personen utför impulsiva handlingar. Den depressiva fasen är den maniska fasens motpol. Den domineras av nedstämdhet och personen förmedlar ett uppgivet uttryck.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med cancer som får palliativ vård upplever sin livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt. Sökningar genomfördes i databaserna Medline, Academic Search Elite och Cinahl samt manuellt. Sökord som användes var quality of life, palliative care, palliative treatment, cancer, advanced cancer, hospital och home care. Detta resulterade i att nitton vetenskapliga artiklar valdes ut till studiens resultat. Resultatet visade att en obotlig cancersjukdom försämrade livskvaliteten hos patienterna.

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv.

Swedish horse breeders have generally very few mares producing a few foals a year and the breeders have relatively few traditions, little knowledge and experience to breed foals successfully. It is therefore important to provide adequate information about new findings in horse nutrition. However, there is not much research about feeding the suckling foal to ensure a sound growth. Current feeding recommendations in the literature seems to be different. This gives a confusing message and the information is difficult to apply. This paper reviews some publications in the area of feeding the suckling and weaning foal. Most authors stress that it?s important to start feeding the foal early in life.

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.