Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 Ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ? utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en Ungdomsmottagning.

AbstractSyftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hälsan. Vi har för det här ändamålet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, Ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgått från en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrån Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Det övergripande syftet med undersökningen var att undersöka vilka kunskaper Ungdomsmottagningskuratorer upplever sig ha om bemötande och stöd till homo- och bisexuella ungdomar. Frågeställningarna berörde kuratorernas HB-kunskaper, hur Ungdomsmottagningen var anpassad så att homo- och bisexuella ungdomar skulle känna sig välkomna, hur många kuratorer som genomgått en HB-utbildning, vad de hade för attityder till en sådan och om det fanns skillnader mellan kuratorer som gått respektive inte gått en HB-utbildning. Tidigare forskning visar att homo- och bisexuella ungdomar har specifika behov och problem och att kunskapsbrist hos professionella kan leda till att homo- och bisexuella känner sig kränkta. En kvantitativ enkätstudie genomfördes med samtliga av Stockholm läns Ungdomsmottagningskuratorer. Analysen gjordes utifrån socialkonstruktivistiska teorier om heteronormativitet.

Tidigare forskning har visat att transpersoner, speciellt unga, a?r en va?ldigt utsatt och osynliggjord grupp i va?rt samha?lle med ho?ga siffror inom statistiken fo?r sja?lvskadebeteende och sja?lvmord. Forskning om transpersoner i relation till socialt arbete i Sverige a?r begra?nsad. Va?r studies syfte var att underso?ka hur kuratorer ta?nker kring och fo?rha?ller sig till unga transpersoner, med fra?gesta?llningarna vilken kunskap kuratorerna har info?r att bemo?ta unga transpersoner, om de har styrdokument/riktlinjer fo?r att bemo?ta dem, om inte anser de att det beho?vs, samt hur kuratorerna ser pa? vilken betydelse ko?nsidentitet har fo?r ungdomar.

Klamydia är idag den vanligaste sexuellt överförbara infektionen i Sverige. Antalet klamydiafallhar ökat i Sverige sedan 1997 och mest bland ungdomar i åldern 15 till 24 år. Syftet med denna studie var att kartlägga kunskapsläget om klamydia hos elever i årskursnio i Sverige och att undersöka varifrån de fått information och kunskap.En enkät med både strukturerade och ostrukturerade frågor delades ut i tvåniondeklasser i Göteborg. Av 28 möjliga respondenter valde 26 av dessa att delta i studien.Materialet från datainsamlingen analyserades dels i statistikprogrammet SPSS och dels enligtkvantitativ innehållsanalys.Respondenterna visste generellt att klamydia är en könssjukdom som smittar viasex/samlag och att 9/10 fall av klamydia återfinns bland dem som är 15-29 år. Nästan allarespondenter visste att man kan skydda sig mot klamydia genom att använda kondom.

Introduktion. Nätmobbning, kränkande handlingar och sexuella trakasserier är ett ofta förekommande fenomen på sociala medier, särskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvärld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet kränkningar på sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och Ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Idag tar det 5-10 år att få diagnosen endometrios. Det vanligaste symtomet på endometrios är svåra menstruationssmärtor vilket kvinnor oftast lidit av sedan tonåren. Tonåringar som har problem med svåra menstruationssmärtor söker sig oftast till Ungdomsmottagningen där de träffar en barnmorska. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors reflektioner kring tonåringars svåra menstruationssmärtor kopplat till endometrios. En kvalitativ ansats valdes där sex barnmorskor intervjuades.

Bakgrund: Personer som injicerar droger riskerar att drabbas av allvarliga infektioner. Tidigare studier har visat att personal som möter personer i risk inte har tillräckligt med kunskap för att erbjuda hälsofrämjande insatser.Syfte:Att kartlägga personalens kunskap om infektioner som kan drabba personer som injicerar droger,samt undersöka om utbildnings intervention ökar personalens kunskap och motivation till preventiva samtal.Metod:Totalt genomfördes fem utbildningar med 26 deltagare från psykiatri-, och infektionsavdelning, samt Ungdomsmottagning. Studien genomfördes med enkät före och en månad efter utbildning. Enkäten innehöll kunskapsfrågor och frågor om erfarenhet av preventionssamtal med personer i risk.Resultat:Studien visade att personalen saknade tillräcklig kunskap om smitta vid injektion av droger och att personer i risk inte i tillräcklig omfattning erbjöds information och stöd. Innan utbildning skulle enbart 60 % av personalen samtala om smitta vid injektion av droger om de fick frågor av personer i risk.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur kuratorer på Ungdomsmottagningar i Göteborg tänker och resonerar kring ätstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstås utifrån olika perspektiv på sociala problem. Vi har även lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet ätstörningar.Vi har använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhämtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på fem olika Ungdomsmottagningar i Göteborg. Vår ambition var att få nära beskrivningar av våra informanters synsätt. Vid vår analys har vi använts oss av teorier som handlar om olika sätt att se på sociala problem.

Ett använt begrepp när det gäller tonårstjejer och sexualitet är sexuell agens, att handla efter egna beslut. Avsikten med denna studie är att nå en ökad förståelse av vad som påverkar utvecklingen av sexuell agens hos tonårstjejer, utifrån berättelser av två professioner vid Ungdomsmottagningar. Syftet är också att göra en kritisk analys och en sociologisk teoretisering av upplevelsen av sexuell agens samt utifrån ett maktperspektiv utreda dess disciplinerande och frigörande potential.Tidigare forskning visar främst att det finns en avsaknad av lust och kunskap hos tonårstjejer samt att deras förmåga att ta självständiga beslut i relation till sexualitet är avhängt deras agens. I denna studie genomfördes kvalitativa intervjuer med barnmorskor och kuratorer vid Ungdomsmottagningar. Tematisk analysmetod användes vid tolkningsförfarandet.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla Ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning.

The aim of this study was to investigate and gain a deeper understanding of how the staff at the youth clinic approaches, and might influence, participation and responsibility as regards the girl and boy respectively in the process that follows when an unplanned pregnancy has been verified. Qualitative interviews were carried out with staff at five youth clinics in Skåne. All staff did routinely work with girls and boys that were involved in an unplanned pregnancy. The theoretical starting point of the study was a gender perspective involving feministic gender theory and masculinity theory. The main questions were: How does the staff at the youth clinic view the responsibility distribution between the girl and the boy involved in an unplanned pregnancy, and how does the staff explain this distribution? Are there any guidelines to how the boy and girl should be approached, and in this way ensuring that they both feel involved in the unplanned pregnancy and its consequences? How does the youth clinic staff view and discuss a gender perspective in relation to their work? The result of the study showed that at four of the clinics a difference was evident in the staffs´ views as regards participation and responsibility in the unplanned pregnancy of the boy and girl respectively.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur professionella på Ungdomsmottagningen resonerade och reflekterade kring utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år. Syftet bröts ner i följande tre frågeställningar; 1). Upple-ver personalen på Ungdomsmottagningen några specifika dilemman i samband med utdelning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och hur beskrivs i så fall dessa? 2). Är frågor som rör ungdomars kön, kultur, sexualitet och sexuella orientering av betydelse i personalens resonemang angående ut-delning och förskrivning av preventivmedel till personer under 15 år, och i så fall på vilket sätt? 3).

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida personal på Ungdomsmottagningar arbetar med unga med intellektuella funktions-nedsättningar samt hur detta arbete i så fall ser ut. Vidare var syftet att analysera hur personalen beskrev och resonerade kring arbetet, eller det bristande arbetet, med denna grupp ungdomar. Vi hade sex intervjupersoner från fem olika Ungdomsmottagningar i Göteborgs stad varav fyra var barnmorskor och två kuratorer. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer fick vi ta del av tankar och diskussioner kring ämnet sexualitet och intellektuella funktionsnedsättningar. I empirin framkom att intervjupersonerna menade att sexualitet är en självklarhet för alla individer, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, men menade samtidigt att de upplevde att det i samhället finns en tendens av att gruppen avsexualiseras.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att problematisera individers syn på det egna medarbetarskapet ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är också att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frågeställningar står i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mål och måltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad är det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad är det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger på material insamlat med hjälp av djupintervjuer.