Syftet med detta examensarbete var att, utifrån Victim-Offender-Mediation, differentiell skam, modelling, självförverkligande och emotionell intelligens, undersöka effekten av reparativ rättvisa på gärningspersonen i ett brottmål och på det svenska rättssystemet genom medling vid brott. En litteraturöversikt innefattande tre artiklar och en licentiatuppsats, vilka behandlar ämnet reparativ rättvisa och medling vid brott genomfördes. Resultatanalysen visade att reparativ rättvisa genom medling vid brott har en preventiv effekt på återfallsfrekvensen för gärningspersoner pga. upplevelsen av skam. Föräldrarnas inverkan på barnen är av största vikt.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Juvenile criminality has been widely discussed in the public debate. But what is there to do about a phenomenon like juvenile criminality in Sweden. Many studies have shown the potential of lowering juvenile criminality if different actors would collaborate. This research aims to explore preventive work and cooperation between different actors working with youth in risk of crime in Angered, with a focus on Hjällbo and Hammarkullen. The study is based on social and situational theory.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S.

Bakgrund: Ett gäng definieras som en grupp människor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgäng belysa ungdomsgäng som ett fenomen i dagens samhälle. Metod: Forskningsöversikten baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Innehållsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien är att gängmedlemmarna ofta är marginaliserade ungdomar.

I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

The purpose of this study is to make a qualitative evaluation of the MTFC-program (Multidimensional Treatment Foster Care) on the basis of six youth´s experiences of the program. The study will investigate what the youth experienced as positive and negative about the program as well as finding out what has helped them or inhibited them from the aim of getting out of their criminal lifestyle. A secondary purpose of this study is to make the youth´s voices heard in the research world. The research question is: Which factors in the MTFC-program have helped or inhibited the youth towards the aim of getting out of their criminal lifestyle? For this purpose, a qualitative research method has been used where semistructured interviews have been performed on six youth who have gone through the MTFC-program.

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders? reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young person´s local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth?s placement at the special home of closed institutional youth care.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att studera om elever i riskzonen anser att skolan kan stötta dem och därigenom förebygga kriminalitet. Vi har i undersökningen utgått ifrån följande tre frågeställningar:1. Hur anser eleverna att deras skolgång har fungerat, både kunskapsmässigt ochsocialt?2. Hur upplevde eleverna att skolan förhöll sig till deras kriminalitet?3.

Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende. Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar bland annat att ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets.

Mer och mer fokuserar media och politiker på hårdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det är bättre att kontrollera eller bestraffa en individ som begått en kriminell handling än att fokusera på omständigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fått samma massmediala utrymme. Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på hur olika institutioner, i det här fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Fokus ligger på brottsprevention för unga som kan anses vara på väg in i kriminalitet eller har börjat få kontakt med myndigheter såsom polis och socialtjänst på grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhämtats via intervjuer med representanter från olika institutioner som på olika sätt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Skolk innebär olovlig frånvaro från skolan och det finns undersökningar som visar på att skolk är ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation där misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns både kriminalitet, droger, tobak, Ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jämfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar på var skolk beror på enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken är att bland eleverna som skolkade är det vanligt med bristande tillsyn från föräldrarna och missbruk hos föräldrarna, så kallade familjerelaterade faktorer. När det gäller skolrelaterade faktorer till skolk är bristen på uppmuntran att närvara i skolan en faktor som påverkar och andra förklaringar är missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete är att utifrån kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och personal inom elevhälsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.

Den 1 januari 2008 infördes ett lagstadgat obligatorium för Sveriges samtliga kommuner att kunna erbjuda medling med anledning av brott i de fall där gärningsmannen är under 21 år.Medling är ett möte mellan gärningsman och brottsoffer tillsammans med en opartisk medlare där parterna ges möjlighet att tala om brottet och dess följder. Syftet med medlingen är främst att gärningsmannen skall få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret skall ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling bygger på filosofin om reparativ rättvisa som strävar efter försoning och reparation av skada som uppkommer till följd av brottet, istället för att utkräva straff av den brottsliga gärningen. Ideologin ger således gärningsman och brottsoffer en mer framträdande roll i rättsprocessen.Unga lagöverträdare möts av ett tvåfaldigt och komplext system eftersom straffrätt och socialrätt ska verka sida vid sida med barnets bästa i fokus. Samhället har dubbla uppgifter när det gäller Ungdomskriminalitet, och dessa kan i vissa fall framstå som svårförenliga.

Syftet med examensarbetet är att få ökad förståelse och kunskap om hur samhällsplanering kan påverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö.Malmö är en stad som har haft många sociala och ekonomiska svårigheter med hög arbetslöshet och utbredd Ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i området Västra hamnen, har påverkat ungdomar i Malmö. Bo01 är ett område som ligger i Västra Hamnen. Området försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmärksammades och blev ett internationellt exempel på hållbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsområdet i stadsdelen Västra Hamnen.