Den högre utbildningen i Sverige Àr viktigt för sÄvÀl individen och samhÀllet. Individen möjliggörs ett attraktivare yrkesliv och förstÄelse för samhÀllet medan samhÀllet vinner pÄ att utbildat folk skapar vÀrde för hela samhÀllet. Det blir ocksÄ viktigare för enskilda lÀrosÀten att kunna uppvisa kvalitet i utbildningen dÄ kraven frÄn skattebetalare och de minskade Ärskullarna innebÀr en intensivare konkurrenssituation. Detta tyder pÄ hur viktigt det Àr för det enskilda lÀrosÀtet att kunna uppvisa kvalitet i sin utbildning. Tidigare lÄg detta ansvar till största delen pÄ högskoleverket men sedan den 1:a januari 2011 ligger ansvaret pÄ lÀrosÀtena sjÀlva.

SmÄ företag inom EU lÀgger mycket pengar pÄ administration, nÄgot som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och pÄ sÄ sÀtt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag Àr att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till Är 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för smÄ företag, som mÄl att sÀnka de administrativa kostnaderna med 25 % till Är 2010.Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ om ekonomiska brott sÄsom bokföringsbrott och skattebrott pÄverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill Àven ta reda pÄ vad berörda myndigheter har för Äsikter angÄende förslaget att avskaffa revisionsplikten i smÄ företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslÄr att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger tvÄ av följande tre grÀnsvÀrden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsÀttning 83 miljoner kronor och antal anstÀllda 50 stycken.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

Sammanfattning Titel: Organisationskultur pÄ E.ON VÀrme Sverige - Ett hett Àmne Författare: Viktor Josefsson, Erik Malmqvist, Oscar Pettersson Handledare: Göran Alsén, Företagsekonomiska institutionen,Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Per Odenrick, Institutionen för designvetenskaper,Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Problemdiskussion: Vid nÀstan alla uppköp och fusioner talas det om olika organisationskulturer och dÀrmed finns risken för kulturkrockar vilket förklaras som orsaken till mÄnga av de konflikter som integration mellan företag medför. För att undersöka vilka möjligheter och anledningar som finns till att förÀndra organisationskulturen menar en del kulturforskare att det bÀsta sÀttet Àr att utgÄ frÄn en djup förstÄelse av organisationens sjÀl. E.ON VÀrme Sveriges ledning kÀnner i dagslÀget att de inte har tillrÀcklig kunskap om deras organisationskultur. E.ON VÀrme Sverige Àr dÀrför intresserade av att kartlÀgga nulÀget för deras organisation, gÀllande de vÀrderingar och beteenden som E.ON-koncernen tagit fram. Syfte: Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga organisationskulturen pÄ E.ON VÀrme Sverige utifrÄn de uttalade vÀrderingar och beteenden som E.ON-koncernen arbetat fram (se bilaga 1).

Fruktsamheten i Sverige har följt den ekonomiska konjunkturen under de senaste decennierna. Detta till trots att en period av arbetslöshet har en positiv inverkan pÄ individens sannolikhet att föda barn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka som föder fÀrre barn nÀr arbetsmarknadslÀget försÀmras. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om de minskade fruktsamhetstalen leder till en lÄngvarig minskning i födelsetalen eller om barnafödandet hinner ÄterhÀmta sig dÄ det Àr bÀttre tider. För att analysera efterfrÄgan pÄ barn anvÀnds teorier om den totala efterfrÄgan pÄ barn samt teorier om den optimala tidpunkten att skaffa barn.

Mellan den 25 juni till den 12 juli 1941 genomförde den tyska armén en transport av en division fullt utrustade soldater genom Sverige. Detta har betraktats som den största eftergiften som Sverige gjorde under hela andra vÀrldskriget. Sveriges ledning fick nÄgra brÄda dagar runt midsommaren 1941 att ta ett beslut om tyskarnas överlÀmnade begÀran till den svenska samlingsregeringen. Den innehöll bl.a. en begÀran om transitering av en division fullt utrustade soldater genom Sverige.

Undersökningen bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer. Respondenterna Àr komvuxelever med utlÀndsk bakgrund som har kommit till Sverige av olika anledningar. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka hur eleverna funderar kring sina framtidsplaner och hur de upplever att befinna sig i tvÄ kulturer. Vidare har vi undersökt deras erfarenheter av studie- och yrkesvÀgledning. Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn teorier om kriser, migration, kultur, identitet och vÀgledning.

Abstrakt: Det Àr i mötet mellan utrikeskorrespondenter och frÀmmande samhÀllen som utrikesnyheter uppstÄr. Dessa nyheter har ett stort inflytande pÄ hur vi ser pÄ vÀrlden. Somingredienser i dessa möten kan det sÀtt pÄ vilket utrikeskorrespondenter bemöts pÄverka den bild de förmedlar till sina respektive hemlÀnder.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhÀllet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att undersöka om de stereotypa förestÀllningar, som svenskar och finlÀndare har om varandra, samt om övriga förutsÀttningar i deras vardag i Sverige, pÄverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för nÀrvarande Àr verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska kÀllor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

Detta Àr en uppsats baserad pÄ en kvalitativ metod som behandlar dictogloss som samarbetsmetod i klassrummet och en undersökning kring processen och rollerna samt skillnader och likheter mellan nÄgra grupper pÄ en utlandsskola, svensk gymnasial friskola i norra Sverige och en svensk kommunal gymnasieskola i norra Sverige. Samarbete visar sig bero pÄ vilka sociala roller informanterna fÄr/tar och för att processen ska vara gynnsam Àr det viktigt att förhandling mellan eleverna sker. Vem i gruppen som fÄr vilken roll har mÄnga komponenter, men makt spelar stor roll för vem som Àr dominant i gruppen, om den rollen tilldelas. Resultatet visar att en person kan vÀxla mellan olika roller och att expertrollen inte nödvÀndigtvis behöver tilldelas den mest dominanta..

Debatten om hur oljan skall ersÀttas i Sverige till Är 2020 pÄgÄr. Ett diskuterat alternativ Àr etanol, vars förbrukning förvÀntas öka. Sveriges etanolproduktion Àr beroende av EU:s tullstruktur, utan den blir fabrikerna i Sverige utkonkurrerade. Samtidigt Àr Sveriges handelspolitiska utgÄngspunkt att alla former av handelshinder skall motverkas. Om man skall satsa pÄ en inhemsk produktion av etanol mÄste man gÄ emot handelspolitiken och inte propagera för en frihandel.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och hÀndelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna dÄ de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemlÀnder. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer frÄn olika delar av vÀrlden och som alla har gÄtt pÄ IVIK. Studien visar att sprÄket Àr en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra mÀnniskor, vilket Àr en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter Àr dÀrefter den faktor som avgör hur vÀl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjÀlp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Runtomkring i landet har det dagligen förekommit allt fler kommentarer kring muslimer och islam. Muslimer och islam har blivit vÀldigt intensivt debatterat och Àr en del av mÄngas vardag idag. Syftet med detta arbete har dÀrmed varit att komma fram till vilka attityder det finns och har funnits gentemot muslimer och islam i Sverige under 2000-talet, utifrÄn forskarnas framstÀllningar. Vi har Àven valt att undersöka varifrÄn dessa attityder kan tÀnkas komma enligt forskarna. I diskussionen har vi kort tagit upp hur attityderna kan pÄverka muslimer.

Dagens ökade internetanvÀndning har öppnat upp möjligheten till etablering pÄ en global marknad vilket har lett till ett ökat intresse att utforska nya potentiella marknader. Vi har dÀrför gjort en studie av hur potentiella kunder i Polen och Sverige vill fÄ information om en fastighetsmÀklarbyrÄ för att se vilka likheter och skillnader som finns emellan lÀnderna. VÄr studie omfattar potentiella svenska och polska kunders instÀllning till utvalda planerade och oplanerade budskap som företagen anvÀnder sig av i sin marknadsföring.Syftet med undersökningen Àr att se vilka skillnader respektive likheter som finns vid hur första kontakten med ett fastighetsmÀklarföretag ser ut för en kund i Polen respektive Sverige. Undersökningen visar Àven vilka marknadsföringskanaler som Àr mest önskvÀrda av potentiella kunder och ger dessutom en översikt över vilka kanaler företagen anvÀnder sig av i praktiken. Vi har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning Àr en gammal sed som Àr vanligt förekommande i flera lÀnder. Seden innebÀr att delar av det kvinnliga könsorganet avlÀgsnas. Det berÀknas att tvÄ miljoner flickor utsÀtts Ärligen. I vilken omfattning ingreppet sker i Sverige Àr okÀnt, men det förekommer. I Sverige Àr alla former av ingreppet förbjudet.

Sverige har ett varierande klimat genom hela landet och pÄ grund av det varierar Àven vÀxtmaterialet. Beroende pÄ vilken hÀrdighetszon som man befinner sig i, skiftar Àven sortimentet bland vÀxterna. I de nordligare zonerna Àr sortimentet mycket mindre Àn vad det Àr i södra Sverige. Genom det hÀr arbetet Àr tanken att noggrant ta reda pÄ vad det finns för vÀxter i norrland, nÀrmare bestÀmt UmeÄ stad i hÀrdighetszonen V. UtifrÄn det redovisas sedan ett förslag pÄ lignoser som kan berika platsen.Arbetet har avgrÀnsats genom att fem olika grönomrÄden valdes ut och dÀrefter studerades inom den givna platsen.