Syftet med rapporten Àr att undersöka hur mÄnga fastighetsbestÀmningar som behandlas pÄ grund av tvister om fastighetsgrÀnser i Sverige. Med utgÄngspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestÀmningsprocessen sammanstÀllts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har fÄ tvister om fastighetsgrÀnser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgrÀnser Àn det gör i bÄde Sverige och Danmark. NÀr fastighetsÀgare Àr oense om fastighetsgrÀnsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer pÄ grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero pÄ otydliga kartor eller att tydliga grÀnsmarkeringar saknas.Metoderna som anvÀndes i denna uppsats Àr: (1) en litteraturstudie dÀr relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie dÀr dokumenterade fastighetsbestÀmningar i Sverige undersöktes; (3) en enkÀtstudie dÀr en person frÄn Norge och en person frÄn Danmark svarade pÄ frÄgor om bestÀmning av fastighetsgrÀnser.UtifrÄn litteraturstudien sammanstÀlldes resultat om hur fastighetsbestÀmningsprocessen gÄr till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmÄlingsforretning och skelforretning/skelafsÊtning.

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige Àr ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig sjÀlva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de Àr kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskÀnsla och vad som hÀnder nÀr man saknar detta. Respondenterna tvÄ mÀn i skilda Äldrar och familjesituationer och en kvinna kÀmpade alla med att försöka hitta sig sjÀlva i Sverige att skapa en hÄllbar svensk- irakisk identitet och förstÄ sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien sÄ har respondenterna fÄtt svara fritt utifrÄn ostrukturerade intervjusamtal dÀr de har fÄtt diskutera om vad som Àr viktigt för dem i sina liv och hur de ser pÄ sitt framtida liv..

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste Ären ökat och statistik visar att mÄlgruppen fortsÀtter att vÀxa. Att bosÀtta sig i ett nytt land innebÀr en förÀndringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon mÄste sÄledes aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhÀllet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ensamkommande ungdomar Àr delaktiga i identitetsförÀndrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras pÄ fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta pÄ olika orter i Sverige.

Kosovoalbanerna Àr i Sverige en relativt ny invandrargrupp. DÀrigenom Àr kunskapen om deras kulturella och sociala förutsÀttningar ganska okÀnt..

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att sÄ fÄ svenska universitetsstuderande vÀljer att utlandsstudera i Finland under nÄgon del av sina studier. Detta studerades utifrÄn de fyra faktorerna sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finlÀndare hos svenskar och nÀringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra nÄgot egentligt hinder för utlandsstudier i Finland dÄ det finns ett bra utbud av bÄde engelsk- och svensksprÄkiga kurser pÄ de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder pÄ att ett vanetÀnkande kan ha byggts upp hos svenskar att det Àr finlÀndare som kommer till Sverige och inte tvÀrtom, eftersom det frÀmsta immigrationslandet för finlÀndare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begrÀnsad mÀngd immigrerat till Finland.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gÄtt frÄn att bestÄ av relativt fÄ kulturer till att bli mÄngkulturellt. Att beskriva faktorer som pÄverkar förstÄelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehÄllsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund Àn den svenska. MÄnga invandrare har svÄrt att anpassa sig till sitt nya hemland, bÄde sprÄkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmÀnt stereotypa vÄrden.

Syftet med denna rapport Àr att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en lÄngsiktigt hÄllbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikÀllors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikÀllor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersÀtta den förlorade effekten som försvinner nÀr 3 av de svenska kÀrnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hÄllbar energiförsörjning har jag ocksÄ studerat hur Sverige ska kunna fÄ ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn dÀr det sker mest utslÀpp frÄn fossila brÀnslen.För att Sverige ska kunna fortsÀtta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och StÄlet) behövs det billig och pÄlitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikÀllorna sol- och vindenergi Àr vÀderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikÀllor och avvecklingen av kÀrnkraften har gjort att tyskar fÄr betala dyra elpriser pÄ grund av elcertifikaten och de har fÄtt bygga ut kol- och gaskraftverk.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrÀtts-lig studie on barnets rÀttigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrÀttslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg Àmnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag pÄ samma sÀtt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar pÄ FN:s barnrÀttkommittés yttranden kring hur lÀnderna sköter sina Ätaganden gentemot konventionen och en jÀmförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundlÀggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rÀttigheter Àn kring Norges.Uppsatsen tar ocksÄ upp domstolsprocessen kring vÄrdnadstvister dÀr barnet ofta riskerar att hamna i klÀm. En jÀmförelse mellan vÄrdnadstvister i Sverige och Norge visar att det Àr vÀldigt smÄ skillnader mellan lÀndernas olika problemomrÄden som utgör skillnader i barns rÀttigheter som direkt kan hÀrledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rÀttigheter..

VÄrt syfte med föreliggande uppsats Àr att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvÀrlden. Vi har frÄgat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av vÀrldens starkaste varumÀrken nÀr landet inte pÄ nÄgot sÀtt Àr vÀrldens rikasteland, största exportör, största mottagare av utlÀndska investeringar eller frÀmsta turistmÄl.MetodmÀssigt bygger vÄrt arbete pÄ en fallstudie dÀr vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i NÀmnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och ExportrÄdet. Vi har arbetat hermeneutiskt dÀr vi försökt att förstÄ vÄra fallföretag och deras agerande.VÄr slutsats Àr att ekonomiskt sett Àr Sverige inte det mest framgÄngsrika landet men nÀr det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige sÄ finns det en stark och planerad strategi sombygger pÄ samverkan mellan de olika aktörerna i NÀmnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, Àr emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som vÀxt fram under tidens gÄng, tack vare ett antal sÀrskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Uppsatsen belyser hur verksamheten pÄ tvÄ förskolor, en i Tyskland och en i Sverige, struktureras, organiseras och genomförs i praktiken. Uppsatsen beskriver styrdokumentens innehÄll och lÀroplanernas transformering i en jÀmförelse..

Lot of mergers are not successful, due to several reasons and one reason can be found within the organization. Since organizations consists of people, who are involved in the merger, the importance of cultural aspects must be stressed. Six months before this essay, Carlsberg Sverige AB formed through the merger of Pripps and Falcon. These two companies are in the start up process of the merger, which is the focus of this essay. The awarness of differences and similarities is crucial for the merger.

Arbetet handlar om Sveriges roll som normentreprenör i den internationella bistÄndspolitiken. Vi utgÄr frÄn Sveriges utvecklingssamarbete med Tanzania som ett exempel pÄ svensk bistÄndspolitik. UtifrÄn detta försöker vi bedöma huruvida Sverige har utövat inflytande som normentreprenör vid tillkomsten av det internationella fördraget Parisdeklarationen. Till vÄr hjÀlp tar vi socialkonstruktivistisk teori, i synnerhet normforskningen.VÄra resultat tyder pÄ att Sverige kan ha fungerat som normentreprenör i samanhanget. Motsatsen kan inte bestyrkas..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om det utifrÄn ett internationellt perspektiv rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet. Vi har studerat gymnasieelever i Sverige samt Argentina med fokus pÄ elevens perpektiv. Genom att studera elevers upplevelser av jÀmstÀlldhet i klassrummet, ökar vÄr medvetenhet och sÄledes möjlighet att bemöta eleverna i vÄr kommande yrkesroll i enlighet med den rÄdande lÀroplanen. Resultatet av vÄr studie visar att det inte rÄder jÀmstÀlldhet i klassrummet, varken i Sverige eller Argentina..