Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Att mÀkla pÄ Franska Rivieran som svensk till svenska kunder skiljer sig frÄn att mÀkla i Sverige. Exempel pÄ det Àr att man anvÀnder sig av ett juridiskt ombud, en notarie vid kontraktsskrivning i Frankrike. DÀr förekommer heller inte budgivning dÄ detta Àr olagligt. IstÀllet förekommer ofta prutning mellan köpare och sÀljare. MÀklaren arbetar Àven ofta nÀrmare köparen Àn i Sverige, dÄ man hjÀlper denne med kringtjÀnster som t.ex.

Detta examensarbete Àr utfört pÄ Coca-Cola Drycker Sverige AB. En av de största produktionskostnader som företaget har Àr koncentratet för dryck som köps in frÄn the Coca-Cola Company. Innan projektstart visste Coca-Cola Drycker Sverige AB att svinnet av dryck under produktionsprocessen var stort men hade ingen kunskap om vilka faktorer som orsakade svinnet. Coca- Cola Drycker Sverige AB har för ett par Är sedan implementerat förbÀttringsverktyget Sex Sigma i sin organisation och detta projekt har bedrivits som ett Sex Sigma-projekt. Syftet med detta projekt har varit att kartlÀgga var i processen svinn av dryck uppkommer, föreslÄ förbÀttringsÄtgÀrder samt implementera förbÀttringsÄtgÀrder med avseende pÄ att minska svinnet av dryck i produktionsprocessen.

Svenska filmbranschen styrs av ett filmavtal mellan staten och olika aktörer i branschen. Detta avtal skall förnyas under Är 2013. Staten har i en avsiktsförklaring för det nya avtalet uttryckt en vilja till en förÀndring kring villkoren för att fÄ statligt stöd för filmproduktion i Sverige. En sÄ kallad teknikneutralitet skall införas som innebÀr att filmproduktioner inte lÀngre pÄ förhand behöver ha sÀkrat en biografdistribution för att fÄ statligt ekonomiskt stöd. Detta skulle kunna innebÀra en förÀndring för den svenska filmens distribution i Sverige som i nulÀget bestÄr av tÀmligen fast ordning pÄ visningsfönster, dÀr just biografdistributionen har en sÀrstÀllning.VÄr forskning behandlar svenska filmproducenters, distributörers och biografÀgares tankar och Äsikter kring distribution av svensk lÄngfilm i Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att jÀmföra det svenska och norska ledarskapet inom elitfotbollen. FrÄgestÀllningarna var: Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge beslutsfattandet? Hur upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge avstÄndet mellan spelare och trÀnare? Vilken typ av ledarstil upplever de spelare som Àr verksamma i Sverige respektive Norge att trÀnaren har? Skiljer sig spelarnas upplevelse av ledarskapet mellan lÀnderna?MetodFörfattarna har valt att göra en kvalitativ intervjustudie av spelarnas upplevda ledarskap. TvÄ av dessa spelare Àr verksamma i Sverige, tvÄ spelare Àr verksamma i Norge samt tvÄ spelare som har erfarenhet frÄn bÄde svensk och norsk elitfotboll. Utöver dessa intervjuer har relevant litteratur, bÄde svensk och norsk, anvÀnts.Resultat och slutsatsResultatet visar att det inom elitfotboll, till stor del, bedrivs auktoritÀrt ledarskap.

Denna uppsats jÀmför maltdryckproduktionen i Sverige Ären 1880 och 1900, för att undersöka om/hur produktionen av maltdrycker pÄverkades av införandet av den standardiserade glasbuteljen, den sÄ kallade Stockholmsflaskan, 1885.Uppsatsen utgÄr frÄn ett grundantagande att standardflaskan pÄverkade maltdrycksproduktionen positivt, frÄn att denna nÀring stÄtt relativt stilla fram till dess. Med andra ord Àr grunduppfattningen att standardflaskan katalyserade en större maltdrycksproduktion i Sverige.Metoden som anvÀnds i denna uppsats var en statistisk jÀmförelse, dÀr mÄtt och tabeller först konverterats och gjorts överskÄdliga i dagens mÄtt mÀtt.Resultatet i denna uppsats visar att det redan innan Stockholmsflaskans införande fanns en stegrande produktion av maltdrycker. Detta berodde pÄ politisk-ekonomiska förÀndringar som gjorde det lÀttare att bedriva verksamhet, samt att det Bayerska ölet (som kom till Sverige 1846) ökade i popularitet.En markant ökning av maltdryckproduktionen i Sverige under tjugoÄrsperioden 1880-1900 Àger rum, dÄ i princip all öltillverkning övergick till att gÄ till pÄ Bayerskt vis. Undersökningen visar ocksÄ att en ny gren inom bryggerinÀringen, buteljvatten och lÀsk, tillkom under denna period, och det Àr rimligt att anta att den gjorde det pga Stockholmsflaskan.Bayerskt öl krÀvde en snabb effektiv tappning, allra helst i maskin. Det Àr dÀrför ett rimligt antagande att eftersom sÄ mycket av det öl som producerades i Sverige Är 1900 var just Bayerskt, berodde produktionsökning pÄ att en standardflaska gjorde en sÄ stor produktion möjlig..

Solen Àr grunden till allt liv pÄ jorden. Idag finns det teknik som kan utvinna energi ur solen och genom solceller kan el produceras. I Sverige finns mycket förnybar energi med en betydande andel frÄn vattenkraft. Idag finns 24 MW installerad solcellseffekt. Det saknas tydliga mÄl för utbyggnad av solceller i Sverige.

I denna uppsats undersöks pÄ kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av tvÄ vÀlkÀndainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa Àr: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som anvÀnds i Taylorregeln Àr den korta styrrÀntan. McCallumregelninnehÄller ett annat instrument för centralbanken, lÄngrÀntan.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 Är som intervjun har utvecklats Àr den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen Àr baserad pÄ teorier om hur man uppnÄr en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken dÀr den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att anvÀnda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, dÀr vi har tagit fram frÄgor frÄn teorierna och som vi sedan stÀllt till vÄrt material.VÄra resultat visar att det finns mÄnga likheter i mÀns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar Àven att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frÄgor och hur de agerar.

Sverige har ett framtida mÄl att minska energianvÀndningen i bostÀder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande ÄtgÀrder bli av. Det behöver bli ett helhetstÀnk i större utstrÀckning nÀr fastigheter stÄr inför en mer genomgripande renovering dÄ möjligheten att göra energibesparande ÄtgÀrder Àr som störst.Den hÀr studien visar pÄ de bidragande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar Àven upp hur situationen Àr bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att pÄskynda processen..

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

NÀr mÀnniskor vill hitta information om vad som pÄgÄr i deras och andras samhÀllen, sÄ har tidningar blivit en primÀr kÀlla. Jag ska göra en analys av vad tre olika tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska Àven analysera vad samma tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna nÀr de kom till Sverige Är 1969. DÄ jag gör min undersökning kommer jag att anvÀnda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer Àven att anvÀnda mig av den komparativa metoden nÀr jag jÀmför tidningarnas innehÄll med varandra.

Enligt teorin om öppen rĂ€nteparitet (UIP) ska den förvĂ€ntade nominella vĂ€xelkursförĂ€ndringen motsvara rĂ€ntedifferensen mellan tvĂ„ lĂ€nder. I sjĂ€lva verket visar de flesta studier att teorin inte hĂ„ller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istĂ€llet för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebĂ€r att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldvĂ€xlar fĂ„r sĂ„ledes förutom en högre rĂ€nta Ă€ven avkastning i form av en apprecierande vĂ€xelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen frĂ„n teorin kan förklaras utifrĂ„n förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.