Syftet med min studie var att belysa och jÀmföra sprÄkpolitiken i Sverige ochTyskland med sÀrskilt fokus pÄ styrdokument som gÀller sprÄkundervisning avnyanlÀnda vuxna invandrare. FrÄgestÀllningarna som studien skulle besvara varföljande: Vad Àr det som anges i den nationella lagstiftningen om den enskildestillgÄng till sprÄk bÄde vad gÀller modersmÄl och andra sprÄk? Hur organiserasundervisningen i andrasprÄk för vuxna nyanlÀnda i Sverige respektive Tyskland?Vilka likheter och skillnader finns mellan Tyskland och Sverige vad gÀllerorganisation av andrasprÄksutbildning för nyanlÀnda vuxna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod, dÀr materialurvalet bestod av tyska ochsvenska lagtexter inom relevant omrÄde.Resultatet visade att Sveriges sprÄklag garanterar den enskildes tillgÄng till sprÄk bÄdevad gÀller modersmÄl och annat sprÄk Àn modersmÄl. Tyskland saknar sprÄklag, somtyder pÄ att Tyskland inte kÀnner behovet av att reglera det tyska sprÄket i förhÄllandetill andra sprÄk. Tyska Àr ett starkt sprÄk inom ett nationellt och internationelltsammanhang.

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utlÀndsk bakgrund nÄgon gÄng har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i sÄ fall sett ut. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts för att besvara syftet: har respondenterna nÄgonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den pÄ nÄgot sÀtt pÄverkat deras hÀlsa? I studien anvÀndes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av tvÄ invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjÀlp av de hermeneutiska principerna.

Företagsskandalerna i Sverige och utomlands har skapat en förtroendekris och bolagsstyrningen har ifrÄgasatts. Svensk kod för bolagsstyrning har uppkommit i Sverige som ett led i att stÀrka tilltron till de svenska börsbolagen. Aktiebolagslagen (SFS 2005:551 kap. 8) behandlar styrelsens ansvar mot bolaget. HÀr uppges det dels att styrelsen har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen i bolaget, dels att styrelseordföranden har ett sÀrskilt ansvar jÀmfört med övriga ledamöter.

Denna uppsats bygger pÄ en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat tvÄ annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras pÄ kommunikationsteori, fÀrglÀra, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de tvÄ lÀnderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna Àr pÄtagliga. Ikea i Sverige tar ut svÀngarna, lÀmnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

Syfte med denna studie var att undersöka unga vuxnas upplevelser av att ha varit ensamkommande barn i Sverige med sÀrskilt fokus pÄ deras positiva och negativa upplevelser ifrÄn den första tiden i Sverige. I vÄr studie ville vi undersöka hur dessa unga vuxna nÄgra Är senare upplevde sin första tid som ensamkommande barn i Sverige.Nio intervjuer genomfördes med sex unga vuxna varav tre mÀn och tre kvinnor. För ett bredare perspektiv valde vi att intervjua tre professionella personer som arbetar inom omrÄdet. Intervjuer genomfördes med hjÀlp av tvÄ semi- strukturerade intervjuguider, en för de unga vuxna och en för de professionella. Resultatet visade att valet av flykten hade bestÀmts av andra t.ex.

Denna studie Àr baserad pÄ intervjuer med personer i Sverige som har nÄgon form av relation till sjukdomen hiv/aids. Dessa mÀnniskor har antingen jobbat med hiv/aids-frÄgor, haft anhöriga som smittats av hiv eller sjÀlva Àr smittade. Syftet med denna studie Àr att synliggöra erfarenheter av att leva med sjukdomen hiv/aids bland smittade, anhöriga och verksamma inom frivilligorganisation. Detta har vi gjort genom kvalitativ metod, intervjuer utformade utifrÄn vÄrt syfte. Dessa intervjuer har genomförts pÄ tre orter geografiskt spridda över Sverige.

Gender mainstreaming kan sÀgas vara en central del av dagens jÀmstÀlldhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjÀrde kvinnokonferens 1995 har pÄ kort tid anammats av otaliga lÀnder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsÀtt anses vara radikal dÄ den grundlÀggande tanken Àr att en (re)organisering, förbÀttring, utveckling och utvÀrdering av policyprocesser skall ske, sÄ att jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr inkorporerat i alla policys pÄ alla nivÄer och i alla steg, av de aktörer som normalt Àr involverade i policyskapande. I det hÀr arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. LikasÄ behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

SammanfattningSÄ lÀr jag ut hÀlsa Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ skriven vÄren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och Àr pÄ 15 högskolepoÀng.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare i Södra Australien och Sverige skapar en lÀrandemiljö i hÀlsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frÄgestÀllningarna:? Hur gör lÀrare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lÀrmiljö i hÀlsa?? Hur pÄverkar lÀrarens syn pÄ hÀlsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lÀrares förhÄllningssÀtt i hÀlsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lÀrare och tre svenska lÀrare dÀr urvalet byggde pÄ ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsÀtt dÀr det insamlade materialet analyserades utifrÄn KASAM och tidigare forskning inom hÀlsa, hÀlsoarbete och hÀlsa i idrott och hÀlsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lÀrare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvÀgagÄngssÀtt i hur de undervisar i hÀlsa i Idrott och HÀlsa Àven fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. LÀrarena sÀger att de Äterkopplar till hÀlsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen Àr att Södra Australien Àr undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan Àr mer konkret och pÄ det sÀttet styr den mer vad lÀrarna lÀr ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och HÀlsa som Àr vÀldigt tolkningsbar. PÄ grund av detta var de australiensiska lÀrarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Syftet med denna rapport Àr att samla in sÄ mycket kunskap som vi kan om hur pass organiserat det Àr med mÀnniskohandel, och just handel med kvinnor. Med hjÀlp av denna kunskap som vi förskansar oss pÄ detta omrÄde ge tankar och reflektioner över vad man som polis i yttre tjÀnst kan tÀnka pÄ att göra vid pÄtrÀffandet av utlÀndska kvinnor som prostituerar sig hÀr i Sverige. I det inledande kapitlet har vi valt att förklara en teori som vi tycker passar in pÄ varför man vÀljer att ?handla med mÀnniskor?. Vi har tittat nÀrmare pÄ Strainteorin som Merton skrev pÄ 30-talet.

Kunskap om andras attityder kan hjÀlpa oss att förstÄ varandra. Syftet med denna studie Àr att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet samt hur deras attityder kan pÄverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie Àr positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhÀllet. Detta verkar till stor del bero pÄ att de jÀmför de erfarenheter de har frÄn sina hemlÀnder med de erfarenheter de har frÄn Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har ocksÄ för avsikt att göra de saker de Àr positiva till, sÄ som att skaffa sig svenska vÀnner, fira svenska traditioner och tala svenska.

I dagslÀget gÄr de flesta transporter av norsk lax med lastbil genom Sverige, endast en liten del gÄr med tÄg, emellertid finns det utrymme att transportera norska lax med tÄg frÄn GÀllivare ner genom Sverige. För detta ÀndamÄl diskuteras en ny vÀgförbindelse mellan Porjus och TysfjÄrd för att förenkla den nödvÀndiga transporten med lastbil till GÀllivare för omlastning. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera vilket av de tvÄ alternativen, att fortsÀtta transportera med lastbil eller att lÀgga om trafiken till tÄg. För att göra detta har en CB-kalkyl anvÀnts. Resultaten visar pÄ att det Àr en samhÀllsekonomiskt effektiv lösning att lÀgga om transporten till tÄg om den nya vÀgförbindelsen byggs.

Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Syftet Àr att förklara hur köpbeteendet i Sverige pÄverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning utförd pÄ svenska konsumenter. Slutsatsen Àr att de demografiska faktorerna har mycket liten pÄverkan pÄ köpprocessen pÄ sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende pÄ hur konsumenten anvÀnde sociala medier..