MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera ungdomars anvÀndning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever frÄn Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgÄr vi frÄn teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn pÄ andra medlemmar.      .

Denna uppsats handlar om hur Àldre bosniska kvinnor uppfattar sin situation som Àldre hÀr i Sverige. Mitt mÄl har varit att se bortom de stereotypa uppfattningarna om invandrare som kulturellt avvikande grupp. Genom att göra en kvalitativ studie och lyssna pÄ deras egna berÀttelser fick jag en djupare förstÄelse för deras livsvÀrld. Jag har redogjort för hur deras situation ser ut i praktiken, vilka behov de har, hur de ser pÄ sin framtid och sin omgivning i det nya landet. Resultatet tyder pÄ en ambivalens mellan Ängesten att belasta sina barn och skrÀcken för isolering och passivisering pÄ ett Älderdomshem pÄ grund av otillrÀcklig sprÄkkunskap..

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka vad som karaktÀriserar ungdomars sociala relationer. Mer precist Àr vi intresserade av att undersöka i) ungdomarnas relationer till familj, vÀnner och myndigheter ii) vilka emotioner som ungdomarna associerar med sitt drogmissbruk och/eller kriminalitet samt iii) vilken betydelse relationerna har haft för utvecklingen av drogmissbruk och/eller kriminalitet.Vi utförde intervjuer med fyra ungdomar inskrivna pÄ ett behandlingshem för missbruksproblem. Ungdomarna har varit i behandling mellan en och sex mÄnader. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn en intervjuguide som bygger pÄ uppsatsens syfte, tidigare forskning och teori.VÄr tidigare forskning bestÄr av studier om sociala relationers inverkan pÄ ungdomar med allvarlig social problematik sÄsom drogmissbruk och brottslighet. Teorierna handlar om sociala band, skam, skuld och stolthet samt Hirschis sociala kontrollteori.Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade försvagade sociala band till sina förÀldrar under uppvÀxten och fram tills de slutade missbruka, vilket troligen har pÄverkat deras utveckling av drogmissbruk och/eller kriminalitet.

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Olika undersökningar vittnar om att familjer inte Àter tillsammans lÀngre pÄ grund av tidsbrist och olika aktiviteter pÄ fritiden. Vi Àter enklare mÄltider som inte Àr lagade och vi utför andra aktiviteter medan vi Àter. Eller sÄ Àter vi snabbmat nÀr vi Àr ?pÄ sprÄng? pÄ vÀg till nÄgot annat. Dessa förÀndringar i mÄltidsstrukturen skulle kunna innebÀra att den hemlagade maten till viss del har ersatts av snabbmat.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Idag bestÄr en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör dÀrtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt fÄ kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning dÀr kursplanens mÄl i skolÄr fem för Àmnet har varit i Ätanke. Analysen Àr gjord utifrÄn datorspelet The Sims 2 dÀr spelets delar samt kursplanens mÄl har studerats. Studien har visat att en fokusering av mÄlen Àr möjlig vid anvÀndningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men Àven att ett spel har begrÀnsningar, frÀmst dÄ mÄl med ett konkret innehÄll ska behandlas..

Syfte: Uppsatsen ?mnar att unders?ka om det nuvarande ramverket f?r redovisning av kryptotillg?ngar ?r f?renlig med m?let om att uppn? j?mf?rbarhet i redovisningen mellan olika f?retag. Genom att studera hur olika f?retag integrerar kryptotillg?ngar i sin redovisning och unders?ka om det f?rekommer redovisningsm?ssiga skillnader som kan p?verka intressenters m?jlighet till j?mf?rande analyser avser denna studie att bidra till den p?g?ende diskussionen om utformningen av redovisningspraxis f?r kryptotillg?ngar. Metod: Studien ?r baserad p? en kvalitativ unders?kning med en explorativ forskningsansats. Det empiriska materialet i studien best?r av ?rsredovisningar fr?n nio olika bolag med exponering mot kryptotillg?ngar som f?ljer IFRS eller K3 i sin koncernredovisning. Datamaterialet har analyserats med hj?lp av relevant normgivning inom IFRS respektive K3 samt tv? institutionella teorier, propriet?ra kostnadsteorin och agentteorin. Resultat och slutsats: Studien visar att det f?rekommer klassificeringar av kryptovalutor som avviker fr?n den befintliga utgivna v?gledningen f?r dessa tillg?ngar. Dessutom framkommer det att samma kryptovaluta v?rderas med anv?ndning av fyra olika v?rderingsmetoder.

Syftet med studien var att fÄ kunskap om hur ungdomar med utlÀndsk bakgrund som har ett socialt avvikande beteende sjÀlva beskriver sin livssituation och vilka upplevelser de har haft hittills i sitt liv. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och ungdomarna som ingick i undersökningen intervjuades enskilt. För att fÄ en tÀckande bild av ungdomarnas livssituation delade jag upp den i familjesituation och boende, skolan, kamratrelationer och framtiden. DÄ min förförstÄelse var att ungdomars utlÀndska bakgrund pÄ olika sÀtt pÄverkar deras livssituation ville jag ocksÄ veta hur deras utlÀndska bakgrund har pÄverkat deras upplevelser av deras situation och vilka svÄrigheter kan finnas för ungdomar med utlÀndsk bakgrund i det svenska samhÀllet. FrÄgestÀllningarna besvarades av tre ungdomar vilket ocksÄ innebÀr att studien hade ungdomsperspektiv.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur skolelever i NÀssjö stad uppfattar innebörden av vÄldtÀkt samt hur detta förhÄller sig till tidigare forskning.Undersökningen som genomfördes bland niondeklassarna pÄ tvÄ högstadieskolor i NÀssjö stad 2007 var bÄde kvantitativ i form av en enkÀtundersökning och kvalitativ i form av kompletterande intervjuer. Den tidigare forskning som anvÀndes under huvuddelen av studien var Stina Jeffners avhandling Liksom vÄldtÀkt, typ ? om ungdomars förstÄelse av vÄldtÀkt som publicerades 1998. Jeffner hade i sin avhandling kommit fram till en rad olika förhandlingsutrymmen som var förmildrande omstÀndigheter kring ungdomarnas syn pÄ vad som Àr en vÄldtÀkt.Huvudresultatet visade att i förhÄllande till tidigare forskning finns det delar av denna studie som stÀmmer överens med tidigare forskning gÀllande ungdomarnas attityder till Àmnet vÄldtÀkt. de som deltog i denna studie stödde vissa av dessa förhandlingsutrymmen.Det fanns Àven delar av denna studie som inte stÀmde överens med tidigare forskning.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i VĂ€stra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anstĂ€lldes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att pĂ„verka förĂ€ldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underĂ„riga. Sedan dess har alkoholanvĂ€ndningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att förĂ€ldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del pĂ„verkar barnens alkoholanvĂ€ndande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen Ă€r attundersöka vilken attityd förĂ€ldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande pĂ„verkar sinabarns alkoholbeteende.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ betydelsen av en satsning mot ungdomsarbetslöshet pÄ individnivÄ.Detta genom att analysera tretton ungdomars erfarenheter av en visstidsanstÀllning. Studienskall dessutom analysera skillnaderna i upplevelsen av visstidsanstÀllningen och vidare försökaförklara varför skillnader av upplevelserna uppstÄr.!Metod: Metoden för att fÄ fram resultatet grundar sig i en kombination av kvantitativ och kvalitativansats. Samtliga informanter har besvarat en enkÀt och blivit intervjuade. Tillsammans skall det geen bÀttre förstÄelse för uppsatsens frÄgestÀllningar: Vilken betydelse tillskriver ungdomarna satsningen?Hur kan skilda upplevelser av visstidsanstÀllningen förklaras?!Teori/tidigare forskning: Den valda teorin som studien anvÀnder sig utav Àr KASAM.

Bakgrund: I hemsjukva?rden ges den patientna?ra omsorgen vanligen av en anho?rigva?rdare och utan dem skulle befolkningens omsorgsbehov inte kunna tillgodoses. Anho?rigva?rdare upplever sig beho?va kontinuerligt sto?d fra?n sjukva?rden. Det sociala sto?det a?r en viktig del av vad som uppra?ttha?ller individen men det a?r omtvistat huruvida socialt sto?d ska komma fra?n ha?lso- och sjukva?rdspersonal.