Syftet med vÄr studie Àr att belysa ungdomars uppfattningar och erfarenheter av vÄld, hot och utsatthet samt hur ungdomar hanterar dessa situationer. Undersökningen har haft för avsikt att se till ungdomarnas diskurser avseende vÄld, hot, utsatthet och hjÀlpsökande. Undersökningen Àr kvalitativ och utgÄr frÄn ett socialkonstruktivistiskt synsÀtt med diskursanalys som angreppsmetod. Material har insamlats genom fokusgruppsintervjuer med ungdomar frÄn tvÄ olika förortsomrÄden till Göteborg. Vi har genomfört tvÄ fokusgrupper med killar och en fokusgrupp med tjejer, sammanlagt har sexton ungdomar intervjuats.

Den hÀr studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende, vilka arenor som framtrÀder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt sjÀlvförtroende och hur skolan framtrÀder som en arena för görande av politiskt sjÀlvförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhÀllskunskapsundervisningen, dÀr det framgÄr att skolan ska fostra demokratiska medborgare, nÄgot som i sin tur förutsÀtter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstÄ görandet av politiskt sjÀlvförtroende anvÀndes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt sjÀlvförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt sjÀlvförtroende Àr genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt sjÀlvförtroende.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: Vilka skÀl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet vÀrdesÀtts av ungdomarna? Vilken, om nÄgon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att vÀlja kyrkans verksamhet Àr i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att fÄ uppger skÀl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i Äldern 16-18 Är i en församling i Göteborgs stift fÄtt diskutera kring varför de vÀljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var dÀr och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: UtifrÄn intervjuresultaten gÄr det att utlÀsa att den frÀmsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten Àr för gemenskapen och för att trÀffa vÀnner. Det tycker det Àr kul att vara dÀr och menar ocksÄ att det Àr enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever nÄgon press att nÀrvara varje gÄng och att det inte finns nÄgra krav pÄ prestationer. I övrigt vÀrdesÀtter ungdomarna att verksamheten Àr Äldersblandad och ger möjlighet att lÀra kÀnna framför allt Àldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfÀr gör att kyrkan kÀnns som en paus frÄn vardagen.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen sÀger om reklams pÄverkan pÄ ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Det finns ocksÄ en politisk aspekt dÀr det undersöks hur politiken stÀller sig i förhÄllande till vad forskningen sÀger och om politiken presenterar nÄgra lösningar. Ungdomar i Äldrarna 13-19 Är har varit huvudfokus. Mitt syfte Àr Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning pÄ omrÄdet diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller.

SammanfattningTitel: Hur pa?verkar Gerillamarknadsfo?ring Generation Y? A?mne/Kurs:  Fo?retagsekonomi - KandidatuppsatsHandledare:  Lars HaglundNyckelord: Marknadsfo?ring, Gerillamarknadsfo?ring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsfo?ring, varuma?rkesattityd, varuma?rkesengagemang, engagemang online, kommunikation.Bakgrund: Marknadsfo?ring handlar om att skapa och utveckla lo?nsamma kundrelationer. I dagens samha?lle sa? sker marknadsfo?ring runtom omkring oss hela tiden. Pa? grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort o?verflo?dig och ono?dig information.

Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r idag ett vĂ€xande problem. Skolsköterskan möter i sitt hĂ€lsoarbete alla barn och ungdomar. Dagens skolhĂ€lsovĂ„rd bygger pĂ„ att förebygga hĂ€lsa genom att hjĂ€lpa och stödja till fortsatt och förbĂ€ttrad hĂ€lsa. Detta sker idag till stor del pĂ„ de individuella hĂ€lsobesök som erbjuds. De resurser som idag tilldelades barn och ungdomars preventiva hĂ€lsoutveckling Ă€r mĂ„nga gĂ„nger begrĂ€nsad.

TorneÄ stad och Haparanda kommun ligger pÄ grÀnsen mellan Finland och Sverige. Dessa grÀnsstÀder bildar ett öppet grÀnsomrÄde, dÀr fri övergÄng Àr möjligt. StÀderna samarbetar stÀndigt med varandra och ?PÄ grÀnsen- Rajalla?- projekt avser en av dessa samarbetsformer. Projektets syfte Àr att i mitt pÄ riskgrÀnsen bygga ett gemensamt stadscentrum.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra ungdomars framtidsdrömmar utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. FrÄgestÀllningar:? Hur tÀnker och resonerar ungdomarna om sina framtidsdrömmar och sina valmöjligheter utifrÄn arbete, utbildning, familj och relationer? ? Hur ser ungdomarna pÄ sina möjligheter och hinder inför framtiden?? PÄ vilka sÀtt samstÀmmer och/eller skiljer sig ungdomarnas framtidsbilder Ät utifrÄn ett klass- och genusperspektiv?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, utifrÄn en abduktiv ansats. Resultaten frÄn de fyra fokusgrupperna som vi har genomfört har analyserats utifrÄn ett klass- och genusperspektiv. Analysen av resultaten har samtidigt genomsyrats av teorier om kulturell fristÀllning och vÄrt senmoderna samhÀlle.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur ungdomars lÀsintresse av skönlitteratur ser ut, samt hur motivation till lÀsning kan vÀckas.De metoder som har anvÀnts, för att ta reda pÄ ungdomars lÀsintresse samt hur lÀsning kan motiveras, Àr en enkÀtundersökning samt intervjuer. Femtio elever i Ärskurs tre pÄ tvÄ olika gymnasieskolor, 25 flickor samt 25 pojkar, besvarade en enkÀt om skönlitterÀr lÀsning. DÀrefter intervjuades tre personer, en elev, en verksam lÀrare samt en bibliotekariestudent, för att ge sitt perspektiv pÄ hur lÀsning pÄ bÀsta sÀtt kan motiveras ? dÄ frÀmst i skolmiljö.Enligt tidigare forskning Àr flickor mer intresserade av lÀsning Àn vad pojkar Àr, vilket Àven denna studie bekrÀftar. Hur lÀsintresset ser ut bland de unga pÄverkas mycket av den miljö de vÀxer upp i.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

De senaste Ă„ren har media skrivit och debatterat allt mer om barn och ungdomars hĂ€lsa. Enligt skolans styrdokument skall eleven i Ă„r 9 ha kunskap om sambandet mellan kost och motion samt dess betydelse för hĂ€lsan. I detta examensarbete hade vi dĂ€rför som syfte att undersöka elever i Ă„r 9:s kost- och motionsvanor och vi begrĂ€nsade oss enligt följande: • Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ kunskaperna om kost- och motionsvanornas betydelse för hĂ€lsan mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elever? • Finns det skillnader mellan fysiskt aktiva och fysiskt inaktiva elevers kostvanor? • Vad kan fysisk inaktivitet och dĂ„liga kostvanor innebĂ€ra pĂ„ lĂ„ng sikt? Undersökningen gjordes pĂ„ tvĂ„ skolor i Norrbottens lĂ€n och det totala antalet elever som ingick var 185 elever. Anledningen till valet att göra undersökningen pĂ„ dessa skolor var att vi gjorde vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning dĂ€r.

Denna uppsats handlar om nÄgra ungdomars upplevelser av att ha deltagit i en gruppverksamhet för barn till psykiskt sjuka förÀldrar. Anledningen till vÄrt val av Àmne Àr frÀmst för att praktikkontakt med vuxenpsykiatrin har lÀmnat frÄgor kring vad som hÀnder med barnen av dessa förÀldrar. I litteratur som berör detta Àmne sÄ kallas dessa barn för de osynliga barnen. ForskningsomrÄdet Àr relativt nytt inom detta Àmne och det finns inga exakta siffror kring hur mÄnga dessa barn Àr. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats i vÄr studie och vi har intervjuat sju respondenter.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.