Idag spenderar ungdomar en stor del av sin fritid på den ?nya? scenen internet. Uppsatsens syfte är att undersöka internet som möjlig arena för socialt ungdomsarbete. Utifrån ungdomars perspektiv belyses faktorer som är möjliggörande respektive hindrande för ett sådant arbete. Frågeställningar:? Vilken betydelse har internet för ungdomars dagliga interaktion?? Hur ser behovet ut av socialt ungdomsarbete på internet?? Hur kan en relation till en socialarbetare skapas och fungera på internet?Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts via MSN Messenger, där sammanlagt 12 ungdomar besvarade och diskuterade de aktuella frågorna.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskan kan använda empowerment i vård av unga. Det finns ett stöd i de vetenskapliga artiklar som granskats att använda sig utav empowerment i vård av ungdomar. Litteraturstudien visar att empowerment stärker ungdomar. Sjuksköterskan kan genom empowermentåtgärder understödja så att ungdomar får en bra start i livet. De empowermentåtgärder denna litteraturstudie resulterar i visar att sjuksköterskan genom undervisning direkt till ungdomar men också till vuxna i ungdomars omgivning, stödjer ungdomar i den förändring de går igenom, samt guidar dem till ett sunt hälsobeteende med hjälp av prevention.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Ungdomar med sociala anpassningsproblem kan identifieras på olika sätt, exempelvis genom deras personlighetsegenskaper eller kognitioner. Studiens syfte är att integrera dessa aspekter och undersöka om det finns ungdomar som både är manipulativa och förväntar sig att misslyckas samt studera om deras sociala anpassningsproblem och familjeproblematik skiljer sig från andra ungdomars. I studien används sekundärdata ifrån ett utvecklingspsykologiskt projekt, bestående av enkätsvar från åttondeklassare samt deras föräldrar i en medelstor svensk stad. Resultatet visar att det existerar en undergrupp av ungdomar som är manipulativa och förväntar sig att misslyckas. Dessa ungdomar uppvisar sociala anpassningsproblem och familjeproblem i större utsträckning än övriga ungdomar.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus.

Främjandet av goda matvanor hos barn och ungdomar är ett viktigt folkhälsomål i Sverige och de offentliga miljöer där ungdomar vistas utgör betydande arenor för detta arbete. Om man ska hjälpa ungdomar att äta nyttigare är det också av betydelse att hänsyn tas till ungdomars egna åsikter gällande vad som påverkar deras matvanor.Syftet med detta arbete var att undersöka hur ungdomar som besöker en fritidsgård resonerar kring kafésortimentet och en eventuell förändring av detta. Målet var att med utgångspunkt från resultatet från fokusgruppsintervjuer ge förslag på förändringar i kaféet för att främja hälsosamma livsmedelsval. Totalt deltog 27 killar och tjejer mellan 13 och 23 år i undersökningen.Resultatet visar att valmöjlighet, utbud, marknadsföring, personal, miljö samt ekonomisk styrning är viktiga faktorer för att ungdomar ska göra hälsosamma livsmedelsval. I en förändring av kaféet är det därför viktigt att man har ett brett, billigt och mättande utbud innehållande både nyttiga och onyttiga livsmedel.

Det har skett en ökad användning av droger bland ungdomar i Sverige. Det har även visat sig att många har en mer tillåtande attityd till droger. Många ungdomar använder droger för att lättare hantera alla krav som ställs på dem idag i vårt samhälle och lockelsen av spänning kan för vissa vara för stark att stå emot. Syftet med denna studie var att få fram ungdomars attityder till droger i en mindre stad och synliggöra faktorer som kan tänkas påverka attityderna. De bakomliggande faktorerna som undersökts var självkänsla, familjeförhållanden/regler, socioekonomisk status, kamratkrets och fritid.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i ungdomars identitetsarbete i konsumtionssamhället och hur detta identitetsarbete påverkas av massmedier med fokus på reklambilder och tv program.Massmedier är framträdande till största del under ungdomars fritid. Dessutom fokuserar reklam på att framhäva livsstilar och identiteter som kan sammanbindas med fritidens värden.Mina problem kretsar omkring hur konsumtionssamhället idag utnyttjar och påverkar ungdomars identitetsarbete och livsstilssökande för att sälja sina produkter. Utifrån denna ansats undersöker jag också hur detta kan leda till en kolonisation av den fria tiden. Syftet är å ena sidan att genom reklambilder och tv-program undersöka hur ungdomars livsstilsval, identitetsarbete och självförverkligande utnyttjas av konsumtionssamhället. Å andra sidan för jag en diskussion omkring hur detta utnyttjande skulle kunna tänkas leda till att ungdomar i det moderna samhället får allt svårare för att göra autentiska erfarenheter.De teoretiska utgångspunkterna är tagna ur diskussioner av främst Jürgen Habermas och Thomas Ziehe.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Denna studie undersökte filmen Länge Leve Livets påverkan på ungdomars attityder till alkohol i samband med bilkörning samt hur ungdomar vill ha budskapet förmedlat. I undersökningen gjordes tre fokusgruppintervjuer, á fyra till sex deltagare, och en sammanställning av Vägverkets redan genomförda enkätundersökning. I fokusgrupperna diskuterade gymnasieungdomarna dels teman som framkom av enkätresultatet, och dels frågor som speglade deras attityder. Resultatet visade att de flesta av ungdomarna har blivit berörda av filmen, och att Länge Leve Livet har förstärkt ungdomarnas befintliga attityd i större utsträckning än den har förändrat den. Vad som också visas i studien är att ungdomarna anser att ämnet är viktigt att diskutera och att fler vill se ett ökat arbete med alkohol i samband med bilkörning i Sverige..

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.