Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Syftet med mitt kandidatarbete är att undersöka vad som är karaktäristiskt för dessa kommuner samt att finna en bidragande förklaring till varför ungdomar i Ronneby och Ljungby har en högre alkoholkonsumtion än ungdomar i Oskarshamn. Undersökningen genomförs med olika frågor som rör elevers alkoholkonsumtion; mobbning, skolkning, trygghet, hälsotillstånd, sjukfrånvaron, berusning, tillgänglighet, fritiden, ungdomssatsning och framtidstro, vilket sker utifrån Luppundersökningar av respektive kommun. Resultatet analyseras utifrån det kulturella och fenomenologiska perspektivet samt Baumans teorier om ett konsumtionssamhälle..

Fetma är ett samhällsproblem i alla åldersgrupper på många håll i världen. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge både fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhället är risken för fetma ökad eftersom det finns nästintill obegränsad tillgång till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven på fysisk aktivitet är låga..

The Swedish society has gone through a radical change. From being a monoculture society it has developed into a multicultural society representing a mixture of people from all around the world. This change has had a significant impact on both the Swedish school system and the teacher?s role. Therefore a subsequent ambition for a multicultural school would be to recognize this diversity and establish guidelines for how to meet each individual students need.

SyfteSyftet med studien har varit att ta reda på hur ungdomars drogvanor när det gällercannabisanvändning ser ut, och ställa detta mot risk- och skyddsfaktorer som kan finnas i skolmiljön samt inom familjen för att utröna om det finns några samband mellan cannabisanvändning och ovan nämnda faktorer. Frågeställningarna är: Hur ser cannabis- användandet ut i förhållande till kön, årskurs och stadsdelsområde i Göteborg år 2010? Vilka samband kan vi se när det gäller cannabisanvändning i relation till de risk- och skyddsfaktorer kring skola (skolk, trivsel, betyg) och familj (positiv uppskattning, gränssättning, föräldra- relation), som vi kan finna i materialet?UrvalUrvalet grundar sig på enkätsvar från 7 602 elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Göteborgsstad.MetodUndersökningen som ligger till grund för studien är gjord av Göteborgs stad och baseras på en omfattande enkät innehållande 76 frågor kring alkohol, narkotika, tobak och spel, där vi förvår studie har plockat ut svaren som berör narkotika och cannabis. Studien är av kvantitativ art och har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet har analyserats med hjälp av det utvecklingsekologiska perspektivet, teorin om sociala band samt utifrån ett risk- och skyddsperspektiv.ResultatVår studie visar att det finns samband mellan ett cannabisbruk och de risk- och skyddsfaktorersom rör skolan och familjen.

En livsstilsförändrings motivationsprocess ser olika ut för människor beroende på deras förändring, mål och motiv. Syftet med undersökningen var att belysa livsstilsförändringar genom att tolka människors livsberättelser mot motivationsteorier. Undersökningen genomfördes med en narrativ metod där människors livsberättelser tolkades mot motivationsteorier.  Tre motivationsteorier, Maslows behovstrappa, Självbestämmandeteorin och Transteoretiska modellen tillämpades parallellt för att åskådliggöra förändringsprocessen. I resultatet framkom att tillämpning av flera motivationsteorier gav bredare förståelse för förändringsprocessen då det visade sig att teorierna kunde användas som kompletterande verktyg eller för att framhäva olika händelser under en process.  .

Bakgrund: Riksskatteverket lanserade år 2002 en kampanj med målsättningen att förändra ungdomars attityd till svartjobb. Kampanjen såg vi som en del i den utveckling statsapparaten genomgått mot att bli konkurrens- och kundmedveten. Frågan väcktes vad som är Riksskatteverkets uppgift. Kan marknadsföring anses ligga inom Riksskatteverkets verksamhetsramar och ställer det faktum att Riksskatteverket är en myndighet några särskilda krav på marknadsföringen. Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva Riksskatteverkets verksamhet och svartjobbskampanj för att därefter kunna förklara offentliga myndigheters behov och möjligheter att använda attitydförändrande kampanjer.

Studiens syfte är att undersöka ungdomars sociala medieanvändande och hur dessa påverkar dem då de är online och offline. Det som studien fokuserar på är införlivande av tillhörighetskänslor, kollektiv självkänsla och bekräftelse via sociala medier hos informanterna. Det är en kvalitativ metod som används i form av semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras och kopplas till tidigare forskning samt Richard Jenkins teori om social identitet vilken inkluderar begrepp som grupper, kategorisering, institutionalisering, habitualisation, identifikation, självbild och offentlig image. Även Berger och Luckmanns begrepp face-to-face interaktion och socialisationsprocess används i analysen samt begrepp som berör internetberoende.Det empiriska materialet analyseras enligt hermeneutiska principer, och visar på att alla informanterna tar del av sociala medier varje dag.

Sammanfattning Jag har undersökt på vilket sätt livsfrågor gestaltas i svenskundervisningen på gymnasiet. Det har jag gjort genom att försöka besvara följande tre frågor: ?Hur stor plats har livsfrågorna i svenskundervisningen??, ?Hur aktualiseras de?? och ?Hur behandlas de??. Jag har samlat in och tolkat ett mycket begränsat material: fem observationer av lektioner, intervjuer med tre lärare och enkäter i tre klasser motsvarande sextio elever. Mina slutsatser bör därför ses som en grov skiss snarare än ett fotografi av verkligheten.

Ungdomar med smärta i form av huvudvärk, magont och värk från axlar är ett vanligt förekommande problem. Detta medför ett stort lidande för den drabbade ungdomen och medför konsekvenser i form av skolfrånvaro, påverkan på sociala aktiviteter, sociala relationer samt en ökad risk för fortsatt smärta i vuxen ålder. Skolsköterskan fyller en viktig funktion i arbetet med att tidigt uppmärksamma dessa ungdomar, samt erbjuda stödinsatser. Dessvärre saknas riktlinjer för handläggning av smärta hos ungdomar. Hälsosamtalet syftar till att fånga upp ohälsa hos ungdomar, men idag råder det brist på frågor med inriktning mot smärta.

Informationskampanj om säker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för säker sex, inriktad mot ungdomar i åldrarna 16-23. Rapporten består av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om säker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjälp av illustrationer och text, förbättra ungdomars attityd till säker sex. Det finns ett behov av mer information då diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje år sedan 1994..

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor.

Förekomsten av långvariga smärtor i befolkningen ligger på 40-50 procent och åtminstone en fjärdedel av de drabbade har svårigheter att leva med sin smärta. Förekomsten av långvarig generaliserad smärta eller chronic widespread pain (CWP) är ungefär 7 procent och det är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män. Syfte Syftet med studien är att beskriva unga personers upplevelser av att leva med långvarig generaliserad smärta och deras syn på sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 år med generaliserad smärta. Patienterna skall ha fått en diagnos eller ha genomgått en smärtutredning vid smärtrehab på Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrån en intervjuguide, bestående av öppna frågor. Intervjuerna spelades in på band, transkriberades och analyserades via en manifest innehållsanalys. Resultat Analys av materialet gällande frågeställningen att leva med långvarig generaliserad smärta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smärtan påverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.