SyfteSyftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande:Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap?Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap?MetodI denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge.

I syftet att undersöka hur en skatte- och bidragsreform kan tänkas påverka utbudet av arbetskraft för ungdomar, modelleras en Discrete Choice nyttofunktion, där valet av antalet arbetstimmar begränsas till fem olika arbetstimmarsklasser. Modellen tar hänsyn till icke-linjära skatter och icke-konvexa budgetkurvor. I nyttomaximeringen tas även hänsyn till valet av socialbidrag. För att se effekten på ungdomarnas arbetstimmar används mikrosimuleringsmodellen FASIT som innehåller databaser över inkomster, skatte- och transfereringssystem. Finans- och Socialdepartementen använder modellen för att se reformers eventuella effekter på specifika grupper i samhället.Skattereformen innebär en höjning av grundavdraget och bidragsreformen en sänkning av socialbidraget.

Att vara vacker och smal är ett modernt skönhetsideal. Massmedia har kommit att spela en grundläggande roll i det moderna samhället. Ständigt påminns individen om idealet via bilder av vackra och smala människor. Begreppet självbild är omfattande, och en människas självbild är sammansatt av många faktorer såsom vissa individuella drag i utseendet, särskilda karaktärsegenskaper och tidiga livserfarenheter. Barns arbete med att hitta sig själva i tillvaron börjar så fort de fötts.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.

Målet med vår studie är att försöka ta reda på hur det ligger till med våra ungdomars kost och motionsvanor. Man läser ofta i tidningar om den växande ohälsan bland våra ungdomar, så vi vill med denna uppsats försöka belysa detta problem genom denna undersökning. Vi har sett en tendens på våra respektive skolor att eleverna verkar dricka mycket läsk och äter ofta godis innan första lektionen. Vi undrar därför om eleverna äter frukost? Vi har även studerat om eleverna är fysiskt aktiva eller inte, samt hur mycket tid de lägger ner på tv tittande och datoranvändning.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Ungdomsarbetslöshet utgör ett problem i dagens samhälle som kan medföra allvarliga och varaktiga konsekvenser för den enskilde och samhället, både på kort och på lång sikt. Arbetsmarknadspolitiska insatser syftar till att främja ungas etableringsmöjligheter på arbetsmarknaden men kunskapen gällande dess resultat och effekter är begränsad. Utgången i uppsatsen var därför att fokusera på ungdomar som erhållit en anställning efter en tid av arbetslöshet. Syftet var att genom en kvalitativ studie skapa en större förståelse för ungdomars erfarenheter av arbetslösheten samt belysa vilket stöd de fick respektive saknade från de arbetsmarknadsinsatser de deltog i. Uppsatsens frågeställningar var, hur beskriver ungdomarna att deras livssituation påverkades av arbetslösheten? Vilka typer av stöd upplever ungdomarna att de fick från arbetsmarknadsinsatserna och hur var stödet till hjälp? Finns det något stöd ungdomarna saknade från insatserna? I så fall vad? Vi använde en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor.

Titel: ?Instagram, vår scen för framträdande?. En kvalitativ studie i ungdomars inställning och användande av fotoapplikationen InstagramNivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och insikt i ungdomars användande av fotoapplikationen Instagram. För att få svar på mina frågor använder jag mig av några huvudfrågor vilka är:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter är okej att publicera och vilka är inte det? Varför är det så?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Barns ohälsa består idag av bland annat stress, övervikt, mobbning och droger. Det är de somatiska och psykiska problem som ökat belastning för skolhälsovårdens resurser, samtidigt som det pågår nerdragningar i Sverige inom elevhälsans område. Syftet med denna studie var att beskriva ungdomarnas erfarenheter av hälsoinformation som de fått från skolan, samt ge en beskrivning om vad ungdomarna anser är viktigt i hälsoinformationen. En kvantitativ enkätundersökning utfördes på 2 gymnasieskolor i norra Sverige. En enkät konstruerades för denna studie.

Problematiken med alkoholkonsumtionen och berusningsmönstret hos svenska skolungdomar är ständigt i medias övervakning. Syftet med denna rapport har varit att undersöka betydelsen av föräldrars inställning till alkohol och vilken inverkan den har på ungdomars alkoholkonsumtion samt berusningsmönster. Detta är viktigt för kunna att arbeta preventivt mot missbruk och alkoholproblem hos ungdomar.Många tidigare studier visar på att vänner och familj är det som har störst påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Detta gör att de teoretiska utgångspunkterna som använts i studien behandlar dessa fenomen; den kulturella ansatsen, identitetskapandet samt teorin om social inlärning som sker inom familjen. På grund av avgränsning så fokuserar denna studie endast på hur föräldrarna påverkar alkoholkonsumtionen.Studiens frågeställningar har besvarats genom en statistisk analys av Stockholmsenkäten (från 2008).

Uppsatsens syfte är att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor påverkas av deras socioekonomiska förutsättningar. Genom en enkätundersökning gjord bland årskurs 8- och årskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till märkeskonsumtion, samt hur företagen väljer att agera utifrån dessa. Uppsatsen baserar sig på Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rätt attribut, följa trender och strömningar i samhället samt upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras också på teorier kring varumärkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsättningar hindrar inte märkesvaruföretagen från att hårdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.