Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares attityder till barns samlärande. Hur förhåller de sig till detta fenomen, hur beskriver de att de använder sig av samlärande och hur tycker de att det fungerar? Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Tio lärare har deltagit i studien. I resultatet framkom att lärarna har en positiv attityd till samlärande, men att det finns flera utmaningar som försvårar användandet i den praktiska verksamheten.

Organdonation och transplantation ? ett ämne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar också till att diskutera vilken plats samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgångspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll våra attityder och förväntningar spelar för våra beslut och vårt agerande behandlas. I två olika skolor genomfördes med alla elever i årskurs 9 på skolorna en enkätstudie som mätte attityder, kunskap och skolans roll inom ämnesområdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus på skolans undervisning om kontroversiella ämnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt ställningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkätundersökningen var positivt inställda till att donera organ efter sin död.

INTRODUKTION: Det finns studier som beskriver ungdomars upplevelser av skolhälsovård, hälsosamtal och ungdomars syn på hälsa och ohälsa men det saknas studier kring hur ungdomar upplever hälsokontrollens praktiska moment vägning och mätning. För att optimera bemötandet av eleverna inom skolhälsovården är kunskaper om deras upplevelser av stor betydelse. Föreliggande arbete är en forskningsplan.SYFTE: Syftet är att beskriva ungdomars upplevelser av hälsokontrollen i årskurs åtta med avseende på mätning av vikt och längd.METOD: En pilotstudie som bygger på fyra intervjuer har genomförts för att testa metoden. Innehållet i intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.RESULTAT: Analysen av intervjuerna resulterade i fem kategorier som beskriver ungdomarnas upplevelser. Dessa kategorier var: oro, förväntan, trygghet, glädje och bekräftelse.KONKLUSION: Pilotstudien visade att det var främst dålig längdtillväxt som oroade eleverna.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien.Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer..

Bakgrund: Människans sexualitet är ett brett och mångfasetterat ämne. De äldres sexualitet negligeras i många situationer så också inom vården. Vårdpersonal upplever ofta ämnet som något tabubelagt och svårt att tala om. Kunskapsbrist är en bidragande faktor till detta problem. Denna kunskapsbrist finns trots att det svenska samhället anses vara öppet och informativt gällande sexualitet.

Sexuell hälsa definieras som ett tillstånd av totalt välbefinnande i relation till ens sexualitet. Ett holistiskt vårdperspektiv innefattar alla patientens omvårdnadsbehov och ställer därför krav på sjuksköterskans attityder kring sexualitet. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till samtal kring sexualitet och sexuell hälsa med patienter. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning efter deskriptiv modell. Resultatet visade att sjuksköterskestudenternas attityder kunde delas upp i ett flertal barriärer och förutsättningar inför samtal om sexualitet och sexuell hälsa med patienter.

The purpose of this paper has been to explore how Internet is perceived, with reference to youth, risk and responsibility, by a section of the population in North-West Skåne in Sweden. The questions central to our area of interest were:- Where does the responsibility for a safe Internet environment lie?- What measures are believed to be able to make Internet safer?- Are the opinions about safety on the Internet affected by an individual'sknowledge and experience of the Internet?- Is there an awareness of which institutions are involved in Internet safety?We compared the results of our survey with earlier surveys done by SAFT and Eurobarometern. Additionally we compared various categories such as gender and age to discover any patterns within the groups.There is a clear conflict in the answers given by the group we studied, between the desire to have access to all the information and experiences Internet has to offer and the desire to protect youth from inappropriate content and/or influences from unknown sources. While we did find concern regarding issues of safety we did not find any indication of "moral panic"..

Sammanfattning I vår undersökning är ambitionen att få en bild av ungdomars uppfattning om litteraturläsning i svenskundervisningen på gymnasiet. Vilken attityd har eleverna till skönlitteratur och läsning? Inför mötet med våra framtida elever vill vi som blivande svensklärare öka vår medvetenhet om eleverna som läsare. Metoderna vi har valt är en inledande enkätundersökning där 78 elever från två olika skolor medverkade samt en fördjupad undersökning med åtta kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna har mycket olika inställningar till att läsa.

Denna forskningsöversikt behandlar lärares attityder till IKT för barn i förskoleålder. Syftet är att presentera och strukturera upp den internationella forskningen inom ämnet, ett ämne som är närmast obefintligt förekommande inom den svenska forskningen. För att sätta in forskningen i ett sammanhang presenteras först hur kopplingen mellan lärares övertygelser och deras tillvägagångssätt i den praktiska verksamheten ser ut. Genom att sedan undersöka de senaste tio årens forskning presenterar forskningsöversikten de tydligaste tendenserna, samt fokuserar på brister inom forskningen, och hur den framtida forskningen skulle kunna utformas. De viktigaste aspekterna inom forskningen inkluderar lärares generella attityder till IKT, lärares förkunskaper och utbildningens roll, infrastrukturella- och operationella problem, samt kritiska åsikter om IKT. Dessa aspekter står inte för sig själva, utan korsar varandra och kompletterar varandra. De viktigaste forskningsområdena i den kommande forskningen, tillika bristerna med den redan existerande forskningen, är fokusering på genusperspektiv och skillnader i attityder till IKT, fokus på så kallade ?lyckade exempel? där verksamheten har uppvisat en fördelaktig IKT- integration, samt fokus på en mer djupgående fråga om varför lärarna tycker som de gör, för att på detta sätt finna anledningar till avsaknad av IKT i förskolan/förskoleklassen..

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs är uppbyggd på olika sätt på olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrån två frågeställningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? Går det att påverka dessa attityder och i så fall på vilka sätt? Metoden var en litteraturstudie, där kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jämfördes. De teoretiska referensramar, som användes, var Parses omvårdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Psykopati är en personlighetsstörning där specifika beteendemönsteringår. Man kan hitta psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Detfinns begränsat med forskning gällande ungdomar med psykopatiskadrag och okänslighet för bestraffning, samt hur föräldrabeteendenpåverkas. Syftet med denna studie är att undersöka om ungdomarsokänslighet för bestraffning medierar länken mellan psykopatiskadrag och föräldrabeteenden. Studien är gjord på tidigare insamladdata från en medelstor stad i Sverige.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.