Begreppet självskadebeteende kan förklaras som ett suicidalt fenomen med en självbevarande funktion. Självskadebeteende är vanligast i gruppen Ungdomar och unga vuxna. Internationella studier visar att självskadebeteende förekommer hos 15-25 % av Ungdomarna. I svenska studier svarade 34-42 % av Ungdomarna att dom skadat sig själv vid minst ett tillfälle det senaste året. Syftet med studien var att belysa självskadebeteende och dess riskfaktorer hos Ungdomar.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Övervikt och fetma är ett hälsoproblem bland barn och Ungdomar idag och beror främst på att vårt kaloriintag är större än vår energiförbrukning. Syftet med denna studie var att belysa och sammanställa forskning som beskriver olika omvårdande insatser som främjar hälsa hos överviktiga och feta barn och Ungdomar. Metoden som användes var litteraturöversikt. Elva artiklar analyserades och sammanställdes och resultatet visades genom fyra teman som benämndes; att identifiera ohälsa, att vara en vägledare, att arbeta med motivation och att stödja familjen. Resultaten visade att identifiering av barn med fetma är viktig för att barnet ska få hjälp på ett tidigt stadium.

Pilotstudien prövade ett självskattningsformulär avsett att bedöma graden av neuropsykiatrisk problematik hos barn med autismspektrumtillstånd och ADHD. Formuläret var indelat i olika kategorier, baserat på vanligt förekommande kognitiva svårigheter vid dessa tillstånd. Formuläret fylldes i av 94 barn och Ungdomar mellan 9 och 19 år. En explorativ faktoranalys gav en annorlunda kategorisering än den ursprungliga. De flesta barn och Ungdomar tyckte att frågorna var lagom många samt att de var trevliga att besvara.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland Ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland Ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder Ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på Ungdomar i nionde klass.

Bakgrund: Varje år insjuknar ca 700 barn och Ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Behandlingen är livslång och kräver kunskap och förmåga att kontrollera och justera sitt blodsocker. För Ungdomar kan det vara svårt att hantera sin sjukdom i det vardagliga livet då det kan påverka sociala och psykologiska faktorer. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar adherence hos Ungdomar med diabetes mellitus typ 1. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design.

Konfirmationsundervisning är ett mycket omdiskuterat ämne, åtminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa på att trots den märkbara nedgången av antalet Ungdomar som väljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, så har även de Ungdomar som väljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frågor. Jag hävdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade Ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, än de Ungdomar som väljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att även dessa icke konfirmerade Ungdomar svarar på enkätens frågor både medvetet och genomtänkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte är ointresse för andliga frågor som gör att man väljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna är av annat slag.

Uppsatsens syfte har varit att belysa hur socialsekreterare iutredningssammanhang kan bidra till en hälsobefrämjande sexuell hälsaför Ungdomar. Genom studiens frågeställningar har ambitionen även varitatt synliggöra vilket utrymme som ämnet sexuell hälsa ges iutredningssamtal med Ungdomar. Empirin bygger på semistruktureradeintervjuer med sju socialsekreterare, som arbetar i fyra olika kommunermed utredning av barn och Ungdomar inom socialtjänsten. De teoretiskaverktyg som vi använt för att analysera, är valda efter en tematisering utavempirin, studien har därmed en induktiv forskningsansats. De teoretiskaverktyg som analys och resultat bygger på är risk, prevention ochgräsrotsbyråkrati.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur svenska Ungdomar med cochleaimplantat (CI) identifierar sig själva i förhållande till döva, hörselskadade och hörande. För att uppnå studiens syfte utgår den från följande frågeställningar:? Hur uppfattar Ungdomarna sitt CI?? Vilket språk uppfattar CI-bärande Ungdomar som sitt första språk?? Hur tror CI-bärande Ungdomar att döva, hörselskadade och hörande ser på dem?Studien är en deskriptiv, kvalitativ och fenomenologisk analys för att fånga upp individers egna upplevelser kring CI. Sex Ungdomar i åldrarna 16-20 år och som använt CI i några år valdes ut. Ungdomarna gick i teckenspråkiga, hörsel och integrerade klasser.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en reumatisk sjukdom hos barn och Ungdomar. Årligen insjuknar i Sverige 130 till 230 barn och Ungdomar. Flickor drabbas oftare än pojkar och de flesta insjuknar i ett till fyra års ålder eller i puberteten. Orsaken till JIA är okänd men kan ha ett visst ärftligt inslag. Det dominerande symtomet är ledsvullnad som ger belastningssvårigheter och morgonstelhet, andra symtom är smärta, sömnsvårigheter, trötthet samt påverkan på tillväxt.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad som styr antalet placeringar av barn och Ungdomar på institution. För att besvara detta har fyra kvalitativa intervjuer med två IFO-chefer och två socialsekreterare gjorts. Intervjuerna har sökt svar på dessa frågor: Har det placerats färre barn och Ungdomar på institution under 2009 jämfört med 2008? Har resurserna minskat i och med lågkonjunkturen? Vad anser socialtjänsten om institutionsplacering för barn och Ungdomar? Använder man sig hellre av andra typer av metoder (än institutionsplacering) för att hjälpa barn och unga som har behov av det? När blir placering på institution det enda alternativet? Hur illa ska det vara för att det ska vara den enda utvägen? Känner de anställda på de olika socialkontoren att de har förutsättningar för att göra sitt jobb på ett sätt som känns bra och tillfredsställande? Resultatet visar på en balansgång för socialtjänsten i vad de ska göra för insatser för ett barn/ungdom. De ska ta hänsyn till ekonomi, ev.

Bakgrund: Barnfetma är idag ett världsomfattande problem. Överviktiga barn och Ungdomar har större risk att bland annat utveckla diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Syfte: Belysa arenor för prevention och promotion mot övervikt och fetma bland barn och Ungdomar mellan 7-17 år. Metod: Studien som gjorts är en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, SweMed+ och Cinahl och artiklarna analyserades genom en temaanalys. Resultat: Studier visade att främst på arenor som skolan, hemmet och samhället kan övervikt och fetma förebyggas bland barn och Ungdomar.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och Ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlägga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och Ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och Ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och Ungdomar högre kariesprevalens? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanställningens 28 artiklar visade 14 på samband mellan karies och BMI och lika många visade inget samband.

Slutet på gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta Ungdomar och innebär en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förväntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men långt ifrån alla Ungdomar har samma förutsättningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos Ungdomar med utländskbakgrund. Den behandlar även hur de upplever sin egen situation.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur Ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande Ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 Ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna.