Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för Ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att Ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än Ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler Ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur Ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två Ungdomar valde att delta i studien. Dessa två Ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

Tvåvägsautentisering är en teknik som möjliggör användning av tjänster säkrare genom att addera ett extra lager av säkerhet. Ämnet är ett högst relevant område att studera då användningen av datorer och mobila enheter ständigt ökar. Informationen sprids över fler enheter och fler attackytor skapas. Denna studie undersöker användningen, attityden och kunskapen inom ämnet tvåvägsautentisering bland tekniskt studerande Ungdomar. Utifrån en konceptuell modell täcks alla aktiviteter som anses vara relevanta inom ämnet tvåvägsautentisering bland Ungdomar.

Juvenil idiopatisk artrit (JIA) är en sjukdom som drabbar barn och Ungdomar. JIA yttrar sig med inflammation i lederna och orsaken till inflammationen är okänd. Botemedel för JIA saknas men symptomen kan lindras och behandlingen strävar mot en så normal livssituation som möjligt. Syftet med studien var att belysa hur barn och Ungdomar med JIA upplever och hanterar det dagliga livet. Resultatartiklarna visar sig vara motsägelsefulla angående skillnader mellan barn och Ungdomar med JIA och friska barn och Ungdomar.

Syftet med vårt arbete är att se hur arbetet med Ungdomar sker dels inom rättsväsendet, men även inom socialtjänsten. Vi har riktat in oss främst med att studera hur detta arbete med Ungdomar, mellan 15 ? 18 år, sköts i Umeå kommun. Använder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stämlingsteorin, när man utformar sitt arbetssätt? Vad är det för lagstiftning som är aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begränsningar sätter den? Den gällande lagstiftningen som vi har riktat in oss på är främst; Lagen om unga lagöverträdare (LUL) samt Socialtjänstlagen (SoL).

Tonåren är en period av såväl psykisk, fysisk som social förändring. Levnadsvanorna förändras under ungdomsåren och matvanorna tenderar att bli sämre. De Ungdomar som flyttat hemifrån inför gymnasiet har visat sig vara en särskild riskgrupp för bristande kosthållning. För idrottande Ungdomar är det extra viktigt med en god kosthållning som täcker det ökade energibehov som följs av en hög träningsdos. Flera studier framhåller att hälsofrämjande insatser för bättre matvanor bör introduceras redan i ungdomsåren för idrottare.Studiens syfte var att beskriva måltidsordning, livsmedelsval samt alkoholvanor bland handbollsUngdomar som går på ett idrottsgymnasium med nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) i Västra Götalandsregionen.

Denna uppsats handlar om Ungdomar boendes i de centrala delarna av stadsdelen Skärholmen i relation till områdets territoriella stigma. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på djupintervjuer gjorda med sju stycken Ungdomar, fyra unga män och tre unga kvinnor, angående den upplevda stigmatiseringen av området. Gemensamt för dessa Ungdomar var att alla ville flytta från området och att alla talade om segregering i bemärkelsen avsaknaden av etniska svenskar som en stigmatiseringsaspekt av området. Eftersom den svenska allmänheten ofta utmålar ?invandrartäta områden? som något problematiskt i sig, innebär den höga andelen invandrare i Skärholmen att området stigmatiseras.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på varför och hur trädgårdsmästare och/eller trädgårdsterapeuter använder gröna miljöer i arbetet med Ungdomar som befinner sig i problematiska livssituationer.Studien baseras på fyra e-postintervjuer med tre trädgårdsmästare och en socionom som i sitt arbete möter Ungdomar med problem kring; familjeförhållanden, kriminalitet, missbruk, psykisk ohälsa och arbetslöshet.Resultatet visar att gröna miljöer är ett verktyg som hjälper informanterna att stödja Ungdomarnas utveckling, dels genom att miljön i sig är hälsofrämjande och dels för att trädgårdsarbetet/aktiviteterna går bra att anpassa efter Ungdomarnas förmåga. Detta kräver en professionell handledare som kan se deras förutsättningar och verka både som medmänniska, pedagog och terapeut. Trädgården ger Ungdomarna bland annat stärkt självtillit och glädje..

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och Ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och Ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och Ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och Ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

När en person drabbas av cancer, påverkas hela familjen. Många av de som drabbas är föräldrar till barn och Ungdomar. I vården av en cancersjuk förälder möter sjuksköterskor patientens anhöriga, som kan vara i behov av stöd. Ungdomar befinner sig i ett känsligt utvecklingsstadium, och ungdomsåren präglas ofta utav osäkerhet och starka emotioner. För att bemöta och tillgodose behov hos Ungdomar, krävs kunskaper om hur Ungdomar upplever en förälders cancersjukdom.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande Ungdomar. I uppsatsen studeras fyra Ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver Ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Människor verkar tro att de är vanliga och som alla andra, men är det verkligen så eller tillskriver vi andra våra egna beteenden? Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband i hur Ungdomar projicerar sitt normbrytande beteende och hur de uppfattar sina kamrater. Människor tenderar att tro att andra reagerar på samma sätt som de själva gör, och därmed se sitt eget beteende som det typiska. För att undersöka projektionen användes en enkätstudie som Ungdomar på en högstadieskola fick besvara. I enkäten skulle eleverna uppskatta sitt eget beteende och sina kompisars beteenden.

Nätmobbning är ett allt mer uppmärksammat och vanligt förekommande fenomen främst bland Ungdomar, vilket framgår av den tidigare forskning som finns på området. Syftet med denna studie var att får en förståelse för hur Ungdomar upplever och beskriver fenomenet nätmobbning som sker på sociala medier samt hur de ser på problemet och vad man kan göra åt det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken Ungdomar. I resultatet framkom att Ungdomarna upplever nätmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det är så pass vanligt förekommande att det knappast tas på allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det språk som används på internet och menade att fenomenet är en del i en social hierarki.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos Ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos Ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att Ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Ungdomspolitik och Ungdomars möjligheter till inflytande i samhället har varierat under det gångna seklet. På 1990-talet drabbades Ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa Ungdomar allt senare träder in i det svenska demokratiska samhället. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt längre ger det en förlängd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhället går via arbetet.