Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är Ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa Ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland Ungdomar.Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år".Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007).

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på otrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa Ungdomar tidigt.Om Ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de Ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden..

Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Antalet arbetslösa Ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av Ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa Ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja Ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Ser vi till de villkor som råder inom de särskilda ungdomshemmen har personalen en dubbel funktion i sitt arbete med Ungdomarna. Detta då de särskilda ungdomshemmens uppgift är att verkställa vård och behandling utan den enskildes samtycke. Vidare ska verksamheten utöva särskild noggrann tillsyn över de Ungdomar som är placerade där samtidigt som personalen ska beakta den unges rätt till självbestämmande och integritet. Ett ökat brukarinflytande för de personer som nyttjar offentliga tjänster har diskuterats flitigt den senaste tiden. Diskussionen har även implementerats inom SiS, huvudman för de särskilda ungdomshemmen, som menar att Ungdomarna ska ges inflytande under den tid då de är tvångsplacerade.

C-UPPSATS, 10 poängSvenska som andraspråk, SIX 420 (41-60 poäng)Vårterminen 2006Handledare: Tore Otterup.

Den ideella samhällsentreprenörliga organisationen Spiritus Mundi behöver hjälp med att marknadsföra deras sociala innovation InteOkej. De behöver samtidigt hjälp med att uppmärksamma mobbingen som är det specifika samhällsproblem som InteOkej ska bekämpa. Spiritus Mundis önskan är att kunna utveckla en fysisk aktivitet där Ungdomar själva skapar idéer och budskap som syftar till att väcka uppmärksamhet om InteOkej och mobbingproblemet. Denna studie hjälper Spiritus Mundi med att ta reda på hur de på egen hand kan skapa den önskade marknadsföringsaktiviteten. Spelifiering och kollaboration är de två resurskällor som studeras i denna studie på grund av att deras egenskaper har potential till att hjälpa Spiritus Mundi att skapa en marknadsföring. För att kunna ta reda på hur spelifiering och kollaboration går att använda utfördes ett experiment där orsakssamband och orsakskombinationer mellan kollaboration och spelifiering testas och studeras.

SammanfattningUngdomar med antisocial problematik är en svårbehandlad grupp där ingen specifik metod har visat sig råda bot på hela problematiken kring ungdomen. Bäst utgång att behandla Ungdomar med beteendeproblem återfinns inom institutioner som har en enighet i personalgruppen kring de teorier som är gällande inom verksamheten, så kallad behandlingsintegritet. Syftet med studien var att granska om personalgruppen på en behandlingsverksamhet för Ungdomar har ett gemensamt förhållningssätt utifrån de miljöterapeutiska behandlingsprinciper som vägleder verksamheten. Syftet konkretiserades utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka behandlingsprinciper är vägledande inom verksamheten? 2.

Syftet med vår undersökning är att se om det går att förbättra tryggheten i skolmiljön samt utanförskolan, och att få en bättre överblick på vad Ungdomar själva tycker om trygghet och hur mycketden spelar in på deras tillvaro. För att kunna redogöra för hur eleverna ställer sig till begreppettrygghet och vad det innebär, har vi använt oss utav en kvantitativ undersökningsmetod därenkätundersökning med sammanlagt 2 högstadieskolor i årskurs 9 i norra och södra Sverige liggersom grund för vårt forskningsresultat. Vi sammanställde och analyserade vårt material med SPSS. Iresultatet så visade sig att majoriteten av eleverna kände sig trygga i och omkring skolan. Vi fannäven att det fanns samband mellan några utav variablerna, bl.a.

Jakobsson, Cecilia (2015). Samspelets möjligheter och svårigheter mellan professionella vuxna och ensamkommande Ungdomar. Possibilities and difficulties of interaction, between professionals and unaccompanied youth. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Uppsatsens syfte är att tolka möjligheter och svårigheter i mötet mellan ensamkommande Ungdomar och professionella vuxna som arbetar på gruppboende för just ensamkommande i åldrarna 14-17 år. Det empiriska materialet bygger på fem kvalitativa djupintervjuer med informanter som alla möter eller har mött ensamkommande Ungdomar i sitt dagliga arbete på gruppboenden.

Förekomsten av etnisk diskriminering inom det svenska rättsväsendet har påvisats i flera tidigare studier och problematiken har även uppmärksammats i massmedia. Syftet med denna C-uppsats har varit att genom granskning av domar från Göteborgs Tingsrätt under 2005 undersöka huruvida etnisk diskriminering förekommer i ungdomsbrottsmål eller ej. Vi utgår i huvudsak från begreppet institutionell diskriminering vilket innebär den form av outtalad och omedveten diskriminering som förekommer inom specifika organisationer och arbetsplatser. Institutionell diskriminering kan handla om diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, ålder, etnicitet osv. Vår utgångspunkt är diskriminering på grund av etnicitet och vi besvarar följande frågeställningar:1. Hur ser fördelningen ut av antal dömda ungdomsbrottslingar med svensk respektive annan etnisk bakgrund vid Göteborgs Tingsrätt under 2005?2. Vilka mönster kan man se i Tingsrättens val av påföljd för respektive grupp och hur kan dessa förklaras?Med hjälp av statistiska analyser av 212 granskade domar har vi undersökt vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ett påföljdsbeslut och använt oss av variabler som exempelvis etnicitet, tidigare straffad, erkännande och ålder.

Denna studie handlar om ungdomsarbetslösheten i Karlskrona. Anledningen till att jag har valt att skriva om detta ämne är med bakgrund av att i september år 2013 har Karlskrona landets högsta ungdomsarbetslöshet. Syftetmed studien är att undersöka hur arbetslösa Ungdomar i Karlskrona upplever att samhället arbetar med insatser som kan leda till sysselsättning och om de får hjälp med att bibehålla sin motivation under arbetslösheten. Undersökningens metod är i form av fyra intervjuer med arbetslösa Ungdomar i Karlskrona. Resultatet av intervjuerna ställs mot olika teoretiska utgångspunkter.

Bakgrund: Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som innebär att bukspottkörtelns insulinproducerande celler är skadade. Det medför att insulinproduktionen upphör, vilket leder till en kronisk hyperglykemi. En hög eller låg glukoshalt i blodet kan resultera i akuta och/eller framtida komplikationer vilket medför en strävan efter god metabol kontroll. Vid diabetes utgör egenvård den största delen av behandlingen. Att ha kunskap om sin sjukdom och dess medicinska behandling, om kost, motion samt att kunna utföra egenkontroller av blodglukos och administrering av insulin är grunden i egenvården och för att uppnå denna kunskap krävs patientutbildning.