Vårt syfte med den här uppsatsen är att ta reda på hur flerspråkiga Ungdomar ser på sin flerspråkighet i förhållande till sin språk- och identitetsutveckling. I våra undersökningar har vi utgått från tre flerspråkiga Ungdomars berättelser om sina upplevelser kring sin språk- och identitetsutveckling under sin skoltid. Genom användningen av livsberättelser som metod har vi fördjupat oss i och fått större förståelse för deras livssituation. Deras berättelser har berikat vår syn på flerspråkighetens komplexa mening, vilket innefattar kultur, språk och identitet. Vi har uppnått vårt syfte genom att frågan besvarats utifrån Ungdomarnas berättelser.

SammanfattningÖvervikt har ökat hos den svenska befolkningen de senaste 20 åren för att nu plana av något, men är att betrakta som ett folkhälsoproblem. Det är vanligare att män (50 %) än kvinnor (33 %) är drabbade av övervikt i Sverige. Andelen Ungdomar med övervikt fortsätter att öka. Risken är 80 % för en sjuåring med fetma att ha kvar sin fetma upp i vuxen ålder. Barn med fetma har dessutom lägre livskvalitet, lever kortare och riskerar att drabbas av en mängd följdsjukdomar. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka livskvalitet hos 15-18 åriga Ungdomar uppdelat på vikt.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många Ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar Ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få Ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska Ungdomars och invandrarUngdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få Ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska Ungdomars och invandrarUngdomars motivationsfaktorer och hinder.

Syftet med denna studie är att belysa Ungdomars tankar kring sina framtida levnadsvillkor.Genom en kvalitativ ansats intervjuades Ungdomar kring frågor om vidare studier, arbete, ekonomi och huruvida de ville flytta hemifrån. Urvalsgruppen bestod av 8 Ungdomar av båda könen. En avgränsning var att Ungdomarna skulle gå årskurs 3 på gymnasiet.Studiens resultat visade att Ungdomarna kunde tänka sig att ta det arbete som erbjuds om de inte hade möjlighet att välja. Om de hade ett val, kunde ingen av Ungdomarna i studien tänka sig att gå arbetslös och ta emot ekonomiskt bistånd i stället för att arbeta. På sikt tyckte de dock att det var viktigt att ha ett meningsfullt arbete som de trivs med och tycker är kul.Ungdomarna tyckte att det var viktigt att få en bra utbildning då detta är avgörande för hur man klarar sig i framtiden.

Bakgrund: Behovet av reliabla, kliniskt användbara utvärderingsinstrument för sjukgymnastinsatser inom pediatrik är stort. Studien undersöker huruvida klassifikationssystemet ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) bidrar till detta.Syfte: Undersöka test-retest-reliabilitet för nio utvalda moment avseende ?Att gå och röra sig omkring? under kapitlet Förflyttning inom komponenten Aktivitet och Delaktighet i ICF för Ungdomar med fysiska funktionshinder pga cerebral pares (CP), genom att låta Ungdomarna själva och en föräldrer bedöma ungdomens funktionsförmåga.Även undersöka om det föreligger skillnader mellan Ungdomarnas respektiveföräldrarnas bedömningar.Metod: Studiematerialet utgjordes av 33 Ungdomar, med respektive förälder, på högstadieoch gymnasienivå, med diagnosen CP, GMFCS I-III (Gross Motor Function Classification System).Överenstämmelsen mellan bedömningstillfällena beräknades med hjälp av Spearman Correlation Coefficient samt Elisabeth Svenssons metod för stabilitet mellan två mättillfällen.Skillnader mellan Ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar beräknades med hjälp av Fisher?s Exact Test. Konfidensintervall och Z-score beräknades också utifrån Elisabeth Svenssons metod.Resultat: Beräkningarna avseende överensstämmelse visade sammantaget att sju av de nio momenten bedömdes äga tillfredsställande tillförlitlighet såvida föräldern genomförde bedömningen, medan så var fallet för endast tre av momenten, när ungdomen gjorde bedömningen.Beräkningar avseende skillnader mellan Ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar visade sammantaget signifikant skillnad för tre av momenten.Konklusion: Resultatet visade att sju av de nio testade momenten sammantaget kunde beaktas som reliabla beträffande bedömning av gång- och förflyttningsförmåga för Ungdomar med CP, GMFCS I-III. Tillförlitligheten var generellt sett högre såvida föräldern gjorde bedömningen.Skillnader mellan Ungdomarnas respektive föräldrarnas bedömningar förekom sammantaget för tre av momenten..

Fetma ökar alltmer över hela världen och i dess fotspår följer sjukdomar som diabetes, hypertoni, artros och sömnapné. Den vanligaste orsaken till fetma, är att vi lever ett mer stillasittande liv än tidigare och att vår kost blir alltmer energirik. När det gäller barn och Ungdomar ses ännu större sjukdomsrisker, om man redan som ung är överviktig. Lek som innefattar någon form av fysisk aktivitet tenderar att minska bland barn i alla åldersgrupper. Fetma är en sjukdom medan övervikt inte är det, men vid övervikt är risken större att utveckla fetma.

SAMMANFATTNING Syftet med min studie har varit att ta reda på hur arbetslösa Ungdomar resonerar kring Arbetsförmedlingen, samt hur de upplever mötet med myndigheten. Utifrån detta har min ambition varit att söka efter möj¬liga orsaker till deras åsikter och upplevelser vilket jag har försökt att klargöra i uppsatsens analys genom att binda samman resultatet med ut¬valda teorier. De teorier jag valt att använda mig av är: socialisation, identitet, attityd samt rollteori. Jag har även använt mig av tidigare forskning och Arbetsförmedlingens uppdrag för att relatera till resultaten och teorierna. Mitt ämnesval väcktes av att det enligt tidigare studier riktas mycket negativ kritik mot Arbets¬förmedlingen och att många Ungdomar verkar ha fel förväntningar på vad de gör.

Exekutiva funktioner är nödvändiga för att flexibelt anpassa det egna beteendet och för tidigt födda barn presterar sämre i uppgifter som mäter sådana förmågor, jämfört med fullgångna barn. Studien undersökte prediktion och utveckling i exekutiva funktioner mellan 5½ år och 18 år hos för tidigt födda (n=83) och fullgångna (n=44) Ungdomar. Exekutiva funktioner hos för tidigt födda Ungdomar predicerades mest av intelligens vid 5½ år, medan föräldrautbildning och exekutiva funktioner vid 5½ år förklarade mer hos de fullgångna. Skillnader i funktionerna, till de för tidigt föddas nackdel, fanns vid både 5½ år och 18 år och blev i vissa fall förstärkt över tid. Resultaten tolkas som att exekutiva funktioner hos för tidigt födda framförallt förklaras av konstitutionella faktorer som utgör en sårbarhet över tid.

Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp Ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta Ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och Ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende. Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori. Resultatet visar bland annat att Ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets.

Stress bland Ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många Ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar Ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Varje år anländer tusentals ensamkommande asylsökande barn och Ungdomar till Sverige utan medföljande föräldrar eller legala vårdnadshavare. Dessa ensamkommande flyktingbarn möter olika svårigheter t.ex. ekonomisk otrygghet och psykisk påfrestning i sin etablering i Sverige. Anpassningsprocessen som sker under och efter asylsökandeprocessen är krävande för de flesta asylsökande ensamkommande barn och utgör utmaningar när det gäller att hantera dessa svårigheter. Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns i ensamkommande asylsökande barns liv efter asylprocessen i Sverige, utifrån deras perspektiv.

Syftet med denna studie är att ur ett sociokulturellt perspektiv få ökad insikt om och förståelse för hur Ungdomars medvetenhet om demokratiska värdegrunder framträder. Syftet är också att se om fritidsgården som lärandemiljö möjliggör Ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjälp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vårt resultat. Resultatet visar på att fritidsgården utgör en lärandemiljö och att Ungdomars medvetenhet framträdde, i både ord och handling, i gemenskapen på fritidsgården. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lärande och utveckling för Ungdomar.

SAMMANFATTNING Titel:                                    Identifiering av ohälsa i skolan Författare:                           Lindström, Katharina; Månsäter, Maria Institution:                          Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde Program/kurs:                     Examensarbete i omvårdnad, OM780A, 15p Handledare:                        Rune Svanström Examinator:                        Browall, Maria   Sidor:                                  23 Nyckelord:                          Identifiering, hälsa, arbetssätt, skolsköterska, barn, Ungdomar, kvalitativ innehållsanalys.   Bakgrund: Skolsköterskor har en nyckelroll när det gäller att identifiera ohälsa hos elever i skolan. Då den psykiska ohälsan ökar bland barn och Ungdomar i Sverige, har skolsköterskans roll förändrats i riktning mot ett allt mer hälsofrämjande och identifierande arbete.Syfte: Är att belysa vad skolsköterskor har för möjligheter och hinder att identifiera ohälsa hos barn och Ungdomar i skolmiljön.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes till denna studie där nio stycken intervjuer genomfördes med skolsköterskor. Data materialet analyserades med hjälp av en konventionell innehållsanalys.Resultat: resultatet av studien presenteras under fyra huvudkategorier som beskriver hur skolsköterskan kan identifierar ohälsa hos barn och Ungdomar i skolan. Den första huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan kan identifiera ohälsa med hjälp av arbetsrutiner. Den andra huvudkategorin beskriver hur skolsköterskan identifierar ohälsa genom olika sorters observationer.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskor inom skolhälsovårdens uppfattningar av att ha sex- och samlevnadsundervisning för Ungdomar på högstadiet.Metoden var kvalitativ intervjustudie av deskriptiv design och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen var sex sjuksköterskor inom skolhälsovården i en kommun i mellansverige. Huvudresultatet visade att samtliga sjuksköterskor beskrev att deras undervisning i klass inte existerar utan att det är pedagogernas ansvar att undervisa i ämnet sex- och samlevnad. Sjuksköterskorna beskrev att de istället har ett omfattande hälsosamtal med Ungdomar i årskurs åtta där fokus ligger på psykisk ohälsa, känslor och kroppsuppfattning. För att nå fram till Ungdomarna i fråga ansåg sjuksköterskorna att ett förtroende bör skapas och att Ungdomars självkänsla sätts i fokus samtidigt som god undervisning inom ämnet bidrar till ett stärkande av Ungdomars relationer.

Uppsatsens syfte är att granska vilka förväntningar Ungdomar har på sina framtida kärleksförhållanden. Vi önskar se om killar och tjejer förväntningarna ser lika eller olika ut, och i så fall hur. Våra frågeställningar lyder som följer:Vilka förväntningar har Ungdomar på Den Stora Kärleken i fråga om1.tvåsamhetens villkor och innehåll?2.effekter på den egna psykiska hälsan?3.genus och jämställdhet?4.makt och kontroll?Vi använder enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor som datainsamlingsmetod. Våra respondenter består av Ungdomar mellan 15-19 år (födda 1990-1993) som nyttjar öppna kommunala mötesplatser i Gunnared, Göteborgs Stad.Ungdomarna ger positiva bilder av sina förväntningar på Den Stora Kärleken, men präglas samtidigt av sina erfarenheter och den sociala verkligheten de lever i.