Introduktion: Skolios som drabbar barn och Ungdomar ger en krökning av ryggraden i sidled. Upprepade undersökningar med joniserad strålning av främst flickor i puberteten innebär risk för bröstcancer. Genom att på olika sätt optimera undersöknings metoderna och använda skydd till patienter kan biverkningarna minskas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa vilka metoder och röntgenparametrar som kan användas för dosreducering i samband med radiologisk skoliosundersökning av barn och Ungdomar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt.

Det här projektet utreder svenskens relation till alkohol och de skadeeffekter som uppstår av ett missbruk/beroende. Framför allt ritkar sig projektet till de barn och Ungdomar som växer upp med en nära anhörig som missbrukar alkohol. Målsättningen med projektet är att skapa en trygg och säker plats där allmän information om missbruk finns att tillgå, liksom riktad konsultation till barn och Ungdomar som påverkas av en närståendes missbruk. Projektet riktar sig INTE till barn och Ungdomar som själva behöver behandling för alkohol- eller drogmissbruk. Syftet med projektet är att synliggöra och därmed öppna dialog kring missbruksproblematiken, att motverka tabu, skamkänslor och utanförskap och att utreda arkitekturens roll i problematiken.

Social insatsgrupp är en strukturerad samverkan mellan i första hand polis, socialtjänst och skola med målen att förhindra nyrekrytering av Ungdomar till kriminella grupperingar samt att underlätta avhopp från kriminella grupperingar. I examensarbetet har jag undersökt vad begreppetunga i riskzonen innebär för professionella från polis och socialtjänst i social insatsgrupp i Södertälje kommun. Södertälje kommun är en av de tolv kommuner där Rikspolisstyrelsen inrättat pilotverksamheten social insatsgrupp på uppdrag av regeringen. Syftet med studien är att undersöka hur representanter från myndigheterna polisen och socialtjänsten i samverkansprojektet social insatsgrupp i Södertälje kommun definierar unga i riskzonen. Detta med målet att försöka förstå vilka Ungdomar som blir selekterade att ingå i projektet..

Syftet med studien var att beskriva självskadebeteende hos Ungdomar i åldrarna 13-18 år, samt vad sjuksköterskan kan uppmärksamma för att bemöta Ungdomarna på ett professionellt tillvägagångssätt. Syftet var även att granska kvalitén av datainsamlingsmetoden hos de inkluderade artiklarna. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie med artiklar publicerade mellan år 2009 och 2014. Resultatet till föreliggande studie baserades på 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl.

  Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll.Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering.Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder.Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/Ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, Ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring Ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol.

Abstract Månsson Marielle 2011. Adopterade och identitet Syftet med undersökningen är att studera hur internationellt adopterade Ungdomar ser på sin identitetsutveckling under skoltiden, särskilt under grundskolans senare år. Frågeställningarna är: * Hur upplever internationellt adopterade Ungdomar att deras utseende påverkar självbilden? * Hur ser de på sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade Ungdomar kring sitt ursprung? I den tidigare forskningen nämns det att internationellt adopterade Ungdomar ofta känner sig som svenskar men på grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhället. Det är vanligt att den adopterade känner sig bristfällig, underlägsen och ful på grund av sitt utseende.

Både nationella och internationella rapporter visar att depressioner har blivit vanligare under de senaste 50 åren, och att människor insjuknar i lägre åldrar än tidigare. Denna litteraturstudie undersöker och analyserar vilka sårbarhetsfaktorer som ökar risken att Ungdomar etablerar depressiva symptom samt hur dessa faktorer interagerar för att göra Ungdomar mer sårbara för depression. Genom ett systematiskt urval framkom tio vetenskapliga artiklar som tillsammans bildade det artikelunderlag på vilken analysen baserades. I resultatet identifieras tolv subkategorier som alla motsvarar sårbarhetsfaktorer som bidrar till ungdomsdepression. Dessa är dysfunktionella relationer, otrygg anknytning, negativa attributioner, negativa copingstrategier, känsligt temperament, låg självkänsla, arv, pubertetsinträde, kvinnligt kön, samt negativa livshändelser och psykiska påfrestningar.

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till Ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad.Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med Ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka japanska Ungdomars uppfattningar om och erfarenheter av ämnena sexualitet, sexualundervisning och sexualupplysning. I anslutning till det undersöks Ungdomarnas upplevda möjlighet att få sexualupplysning i Japan, samt vilka metoder och kanaler de använder sig av för att få tag på informationen. Frågeställningar * Vad har japanska Ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualitet?* Vad har japanska Ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualundervisning i skolan?* Vad har japanska Ungdomar för uppfattningar om och erfarenheter av sexualupplysning?Metod Jag har använt en kvalitativ metod och gjort tolv intervjuer med japanska Ungdomar i åldrarna 21-26 år. Jag använder mig av tio av dessa intervjuer i uppsatsarbetet där Ungdomarnas egna och subjektiva erfarenheter, ord, beskrivningar och uttryck är centrala.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan idrottande och icke-idrottande Ungdomar i avseende subjektivt välmående. Barn och Ungdomars hälsa är ett otroligt viktigt område att forska på då folksjukdomar, såsom till exempel fetma och diabetes, bereder ut sig och sjunker allt lägre ned i åldrarna. Därför har föreliggande studie valt att undersöka området för att se om välmåendet kan påverkas av att individen är engagerad i organiserad idrott.Området undersöktes med hjälp av enkäter som distribuerades i respondenternas skolmiljö. Totalt deltog 134 respondenter som var och en fick besvara frågor kring sin livstillfredsställelse och sitt känslomässiga välbefinnande. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan idrottare och icke-idrottare.

ABSTRAKTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbrukarvård, Examensarbete 15hp Titel                                    HVB hemmens kompetens ? Funktionshindret ADHDEngelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHDFörfattare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund PerssonHandledare                        Marie Joelsdotter HallbäckDatum                                 Mars 2009Antal sidor                          18Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter Ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot Ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning.

50 procent av alla polisanmälda våldsbrott alkoholpåverkan. Orsaker till detta samband kan vara att när Ungdomar är påverkade av alkohol förändras deras förstående och missförstånd uppkommer ofta. Detta kan leda till våldsituationer. Forskning visar på att ungefär hälften av alla våldsbrott sker av Ungdomar mellan 15 och 20 år och att flertalet av brotten är under alkoholpåverkan. I vår studie undersöks samband mellan alkoholpåverkan och våld eller våldsbrott hos Ungdomar mellan 15 och 20 år.

Forskning tyder på ett ökat alkoholintag hos Ungdomar. Det är inte frågan om utan när tonåringar börjar intressera sig för alkohol. Tillgängligheten till alkohol ökar hela tiden. Många tonåringar vet hur de snabbt, billigt och lätt ska få tag i alkoholen som aldrig tycks sina. Frågan är hur föräldrar ska förhålla sig till detta.