Den här studien har fokus på unga människors syn på risk och sexualitet. Det övergripande syftet är att undersöka hur unga människor uppfattar och bedömer sexuella risker. Inom ramen för detta syfte kommer följande forskningsfrågor att särskilt studeras: Vad påverkar unga människors förståelse av sexuella risker? Vilka sexuella risker är mest framträdande för unga människor idag? Studien är av kvalitativ art och för att besvara frågeställningarna har fokusgrupper online genomförts. Studiens material består av fyra fokusgrupper med totalt 16 informanter i åldern 18?24 år.

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstå vad som gör att unga konsumenter väljer att lyssna på den populärmusik de lyssnar på. Detta för att förstå hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förändrade musikindustrin. För att uppnå detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i åldrarna 16-18 år från Stockholm. De frågor vi formulerat till fokusgrupperna baserades på hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle få dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrån teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Denna uppsats kommer att undersö?ka hur designen och anvä?ndandet av mobildejtingtjä?nsten Tinder har påverkat beteenden och normer gä?llande nä?tdejting bland unga vuxna i Sverige. Ett huvudsyfte är att undersöka hur olika interaktionsmekanismer i Tinder påverkar synen på nätdejting och potentiella partners. Vidare undersöker vi faktorer som skiljer Tinder från övriga nätdejtingtjänster, samt vilka normer som synliggörs genom användandet av Tinder. Genom en nätbaserad enkätundersökning kunde vi samla användarupplevelser och åsikter från användare av Tinder.

Syftet med den enkätstudie som ligger till grund för denna uppsats var att ta reda på hur ungdomarna som kommer till Ungdomshälsan och Ungdomsmottagningarna i Västerbotten upplever sin fysiska och psykiska hälsa. Vidare hur deras förhållande till sina föräldrar och andra vuxna ser ut, hur deras alkoholvanor är och vad de anser vara viktigt för att de ska må bra. Besöken på ungdomsmottagningarna sker oftast med anledning av preventivmedels-frågor, graviditetstest och liknande, medan de som besöker Ungdomshälsan till största delen vill prata om sin psykiska hälsa. En enkät delades ut till besökarna under hösten 2007. De resultat som kom fram är att många anger att de har dålig självkänsla och är nedstämda, deprimerade, har ångest/oro eller relationsproblem. Många ungdomar är också i riskzonen för att utveckla ett missbruk av alkohol. Resultatet av den öppna frågan i enkäten visar att åtskilliga ungdomar saknar trygghet, god kontakt med föräldrar och andra vuxna och att de längtar efter lugna och harmoniska relationer. En slutsats som kan dras är att det är viktigt att införliva hela familjen i samtalet med ungdomarna och att lyfta upp alkoholfrågan tydligare.

Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Många av de miljöproblem som finns idag går att koppla till produktion-och konsumtionsvanor. Att konsumera på ett hållbart sätt är vitalt för att ett samhälle ska kunna försörja framtida generationer utan att förbruka jordens resurser helt. Unga vuxna har en viktig roll att spela när det kommer till att utveckla samhället i en miljömässigt hållbar riktning. Hur de väljer att konsumera har och kommer ha stor påverkan på miljön. Att köpa kläder på second hand är ett sätt att bedriva en mer hållbar konsumtion, då det både är resurssparande och ofta ekonomsikt fördelaktigt.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan depressiva symtom och olika undergrupper av social ångest hos unga vuxna (20-24 år) samt dess samband med livstillfredsställelse och upplevd social funktionsnedsättning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhämtats via självskattningsformulär. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. Två profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social ångest och depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till både en lägre grad av upplevd livstillfredsställelse samt till funktionsnedsättning inom två domäner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter..

Högtider är i Skandinavien förknippade med alkohol och festligheter, detta är en del av vår kultur. Konsumtionstillfällena är få och oftast placerade vid veckoslutet, det är mer accepterat att vara full en fredagskväll är mer än en måndagsmorgon. Beslut från regeringen avser mål och insatser för bland annat användandet av alkohol samt att minska bruket av det. Att begränsa alkoholens negativa effekter har länge varit en viktig fråga för folkhälsan. I och med detta skapades kampanjen Varannan vatten, för att minska berusningsdrickandet i samhället.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser.

Studien handlar om fyra killar, födda 1995, som beskriver sin vardag i förhållande till att gå från att vara unga killar till att bli vuxna män. Arbetet kommer innefatta hur killarna förhåller sig i sitt vardagsliv för att uppfattas så vuxna och manliga som möjligt. Det handlar om hur de agerar i relation till sin omgivning i sitt framträdande, såväl i förhållande till tjejer som med sina kompisgäng. Den fysiska kroppens betydelse uppvisas ha betydelse, såväl som specifika egenskaper som förknippas med manlighet. Att vara en ung man handlar om att positionera sig rätt i sin omgivning, vilket har betydelse för hur omgivningen uppfattar de som person.

Ohälsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjärt- och kärl. År 2010 var 20 procent av 16-29 åringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma är högre bland funktionsnedsatta än bland de utan funktionsnedsättning.Syftet med studien är att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar på en särskola samt hur de praktiskt tillämpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost får intervjupersonerna framförallt från vuxna i sin närhet. Dessa är lärare, tränare, föräldrar eller expertråd.

Vi fattar dagligen beslut. Ungdomar har mindre möjlighet än vuxna att fatta självständiga beslut. Ungdomar påverkas av sina föräldrar och vänner när de står inför olika val. När ungdomar väl fattar självständiga beslut så utvecklas de psykologiskt. Syftet med studien var att se hur ungdomars tilltro till den egna förmågan, öppenhet, autonomi och föräldrars stöd påverkar deras nöjdhet med beslut som de tidigare har fattat inom ett av tre områden: utbildning, träning eller konsumtion.