Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 år i Sverige. Syftet var även att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 år med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkätundersökning. Enkäterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i något av följande nätverk: Nätverket för habiliteringssjuksköterskor, Nätverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller Nätverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Uppsatsens syfte är att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor påverkas av deras socioekonomiska förutsättningar. Genom en enkätundersökning gjord bland årskurs 8- och årskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till märkeskonsumtion, samt hur företagen väljer att agera utifrån dessa. Uppsatsen baserar sig på Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rätt attribut, följa trender och strömningar i samhället samt upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras också på teorier kring varumärkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsättningar hindrar inte märkesvaruföretagen från att hårdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Bakgrund: Det finns i nuläget inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smärta. Den här undersökningen syftade till att översätta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelskspråkig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smärta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever från tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frågeformulär utformades för att möjliggöra en utvärdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: Värdena på viktad kappa för överensstämmelsen av två skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS beräknades med Spearmans rangkorrelation där rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lättförståelig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frågorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna användas.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.

Under tonårstiden förändras relationen mellan förälder och tonåring. För att en sådan förändring ska kunna ske behöver tonåringen ha tillgång till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förändring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras föräldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i åldern 15-20 år och sju föräldrar.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleåldern menar att de lär sig läsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berättelser om vem som spelar störst roll för deras läs- och skrivutveckling, hur de lär sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lär sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie främst visade på att de deltagande barnen lär sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till läsande och skrivande individer. Det är också viktigt att poängtera att barns lärande inte startar vid en viss ålder, utan sker kontinuerligt och läs- och skrivutvecklingen börjar i nästan alla fall redan i förskoleåldern (Fast 2011, s. 38f).

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lägre brottslighet. För att få reda på om det finns ett samband dem emellan har jag använt mig av en enkätundersökning. Enkätundersökningen gjordes på en skola och besvarades av 61 elever i årskurserna 8-9. Då jag har analysera mitt resultat har jag använt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar ämnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhållandevis få (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jämförelsevis med tidigare presenterad forskning.

Denna uppsats syftar till att med hjälp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela Skånes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgång av vad tidigare forskning säger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem själva undersöka hur graden av delaktighet kan påverka upplevelsen av vård. Genom att fråga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgått att känslan av delaktighet är en viktig del för att skapa meningsfullhet, förståelse och skapa en ökad självkänsla i vården. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen är att vuxna ibland tenderar att glömma att även barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I såväl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgått att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda på mer om ungdomars nätvanor och vad de tyckte om vuxnas närvaro på nätet. Vad gäller synen på vuxna på nätet har studien utgått specifikt från ett projekt på Fryshuset i Stockholm som kallas Nätvandrarna. Nätvandrare finns tillgängliga som stödjande vuxna på olika ungdomssajter. Studien ämnade även att ta reda på huruvida socialtjänstens närvaro på Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll föräldrarna hade. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur ser ungdomarna på det här med nätvandrare? Kan ungdomar verkligen tänka sig att vända sig till vuxna på nätet för att få råd och stöd? Tycker ungdomarna att deras föräldrar har kontroll på deras internetanvändande? Hur skulle en myndighet som socialtjänsten kunna nå ut till ungdomar på nätet på ett bra sätt? Genomförda intervjuer analyserades med hjälp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rådet och samarbetet med polisen i Skellefteå Kommun. Jag har även belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp några teorier om hur man ska få ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nära samarbete med polis, socialtjänst och övriga myndigheter kan man komma långt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har använt mig av den nationella rapporten ?allas vårt ansvar? som man jobbar efter i Skellefteå.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende      framkommer att det, applicerat på svenska förhållanden, inte finns några vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin är effektiv som behandling samt att det inte finns några      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga på HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förändra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 år. Studien beskriver även de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi på institutioner. Studien bygger på en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga på HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien är att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin är en effektiv metod för att förstärka önskade beteenden hos de ungdomar som ingår i behandling, men samtidigt lyfter de att det är viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rätt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nå ett framgångsrikt resultat..

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik.

Ungdomar belastade med psykosocial problematik är något som berör oss alla. Det är av stor betydelse att dessa ungdomar snabbt får det stöd och den hjälp de är i behov av för att komma till rätta med sina problem. Kan inte ungdomars behov tillgodoses finns risken att samhället senare får betala ett högt pris i form av missbruk, kriminalitet och/eller social utslagning. Inte minst får den drabbade själv betala ett högt pris. Syftet med denna uppsats var att kartlägga arbetet i en öppenvårdsverksamhet, Målet i Sverige AB/Luleå (Målet) som arbetar med ungdomar belastade med psykosocial problematik. Genom intervjuer synliggjordes fem ungdomars upplevelser av verkamhetens arbete med självkänsla, relationer samt yrkesidentitet.