Syfte och frĂ„gestĂ€llningarDenna studie Ă€r en ungdomsundersökning genomförd i Longyearbyen pĂ„ Svalbard, som syftar till att undersöka fritidskulturer hos ungdomar mellan 14-19 Ă„r. Ungdomarna ger sin syn pĂ„ tillvaron i förhĂ„llande till sig sjĂ€lva och sin omgivning och beskriver fritidskulturen och de möjligheter till personlig utveckling som finns.FrĂ„gestĂ€llningarHur ser fritidskulturen ut i Longyearbyen enligt ungdomarna? Vilka resurser och lokaler finns till förfogande och vad prioriteras hos myndigheter? Är unga tillfredstĂ€llda med fritidsutbudet och vad som prioriteras? Finns förutsĂ€ttningarna till att skapa sig den identiteten man önskar i Longyearbyen?MetodUndersökningen Ă€r baserad pĂ„ kvalitativa intervjuer av 9 ungdomar som alla studerade i olika Ă„rskurser vid Longyearbyen Skole och har bott i byn under olika lĂ„ng tid. Intervjuerna har sedan sammanstĂ€llts och analyserats enligt ett antal teoretiska begrepp och satts i perspektiv till tidigare forskning pĂ„ omrĂ„det ungdomskulturer.ResultatResultatet visar en ungdomskultur som skiljer sig mot fastlandet och som rör sig som en stor enhet. Identitet och status tar ocksĂ„ helt olika utryck i byn som prĂ€glas av nĂ€ra vĂ€nskap, nĂ€rheten till natur och snöskoterkultur.

Syfte. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten och behandling av granulom vid gastrostomier hos barn och ungdomar under 18 Är i Sverige. Syftet var Àven att undersöka sjuksköterskors kunskaper om granulombehandling hos barn och ungdomar under 18 Är med gastrostomi i Sverige.Metod. Den forskningsdesign som valdes var av kvantitativ metod genom enkÀtundersökning. EnkÀterna skickades ut till sjuksköterskor som arbetar i Sverige och finns med i nÄgot av följande nÀtverk: NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor, NÀtverket för habiliteringssjuksköterskor inom nutrition och/eller NÀtverket för nutritionssjuksköterskor.Resultat.

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor pÄverkas av deras socioekonomiska förutsÀttningar. Genom en enkÀtundersökning gjord bland Ärskurs 8- och Ärskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till mÀrkeskonsumtion, samt hur företagen vÀljer att agera utifrÄn dessa. Uppsatsen baserar sig pÄ Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rÀtt attribut, följa trender och strömningar i samhÀllet samt upprÀtthÄlla de normer för uppförande och upptrÀdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras ocksÄ pÄ teorier kring varumÀrkesexploatering. Differentierade socioekonomiska förutsÀttningar hindrar inte mÀrkesvaruföretagen frÄn att hÄrdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster.

Bakgrund: Det finns i nulĂ€get inget svenskt self-efficacy instrument för barn och ungdomar med smĂ€rta. Den hĂ€r undersökningen syftade till att översĂ€tta samt reliabilitets- och validitetstesta en engelsksprĂ„kig self-efficacy skala för barn och ungdomar med smĂ€rta.Metod: Urvalet bestod av 62 elever frĂ„n tre olika klasser i Uppsala. Skalan översattes till svenska och ett frĂ„geformulĂ€r utformades för att möjliggöra en utvĂ€rdering av test-retest reliabilitet samt kriterie- och ögonblicksvaliditet.Resultat: VĂ€rdena pĂ„ viktad kappa för överensstĂ€mmelsen av tvĂ„ skattningar (S1 och S2) med self-efficacy instrumentet (SEIS) varierade mellan Kw= 0,37 -  Kw=0,75. Sambandet mellan Functional disability inventory (FDI) och SEIS berĂ€knades med Spearmans rangkorrelation dĂ€r rs = 0,364 (p<0,05). Ögonblicksvaliditeten för SEIS beskrevs som att den var lĂ€ttförstĂ„elig, innehöll vardagliga aktiviteter men att vissa aktiviteter saknades.Konklusion: Slutsatsen av denna undersökning var att frĂ„gorna i SEIS bör omarbetas för att bli mer specifika och kunna anvĂ€ndas.

Social phobia is a fear which limits a person's capabilities in daily situations. The fear can be so strong that a person can distance themselves from all social situations, for example education, marriage, sports activities etc. The purpose of this study is to discover whether there are any correlations between social fear and choice of educational program, between social fear and sex, and between social fear and Internet use. Questionnaires were administered to 80 upper secondary pupils. Each questionnaire answer was assigned a certain score, which was then coded in SPSS, the highest scores corresponding to highest degrees of shyness.

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan ungdomars deltagande i föreningsliv, högre betyg och lÀgre brottslighet. För att fÄ reda pÄ om det finns ett samband dem emellan har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningen gjordes pÄ en skola och besvarades av 61 elever i Ärskurserna 8-9. DÄ jag har analysera mitt resultat har jag anvÀnt mig av tidigare forskning och teorier som behandlar Àmnena föreningsliv, ungdomar och brottslighet. Jag har i min undersökning kommit fram till att det var förhÄllandevis fÄ (fem av tio) av mina respondenter som angav att de var medlemmar i en förening, jÀmförelsevis med tidigare presenterad forskning.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

Denna uppsats syftar till att med hjÀlp av fyra intervjuer med ungdomar som har varit placerade i Hassela SkÄnes heldagsverksamhet i Lund samt en genomgÄng av vad tidigare forskning sÀger om barn och ungas delaktighet i beslut som rör dem sjÀlva undersöka hur graden av delaktighet kan pÄverka upplevelsen av vÄrd. Genom att frÄga ungdomarna om hur de upplevt tiden före, under och efter placeringen heldagsverksamheten, deras upplevelser av delaktighet och sedan knyta detta till tidigare forskning har det framgÄtt att kÀnslan av delaktighet Àr en viktig del för att skapa meningsfullhet, förstÄelse och skapa en ökad sjÀlvkÀnsla i vÄrden. Ett problem som kommit fram under arbetet med uppsatsen Àr att vuxna ibland tenderar att glömma att Àven barn och unga har ett behov av vara delaktiga i den egna situationen. I sÄvÀl tidigare forskning som i intervjuerna med ungdomarna har vikten av detta understrukits. I intervjuerna har det framgÄtt att en av de viktigaste faktorerna under ungdomarnas placering i heldagsverksamheten har varit de relationer funnits mellan ungdomar och personal.

During the late 1990s a movement with the intention of forming independent libraries emerged on Cuba. They were seen as an alternative to the public libraries which were supposed to be suffering from censorship by the Cuban government. The purpose of this thesis is to compile and bring structure in a debate regarding public libraries on Cuba and what have become known as independent libraries. In this thesis a textual analysis has been approached for examining articles, websites and reports concerning what attitudes and position the library support organizations Friends of Cuban Libraries FCL, Cuban Libraries Solidarity Group CLSG and IFLA/FAIFE have regarding the two different library types. These positions is throughout the survey connected with the concept of intellectual freedom.

Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med sex ungdomar. Syftet var att ta reda pÄ mer om ungdomars nÀtvanor och vad de tyckte om vuxnas nÀrvaro pÄ nÀtet. Vad gÀller synen pÄ vuxna pÄ nÀtet har studien utgÄtt specifikt frÄn ett projekt pÄ Fryshuset i Stockholm som kallas NÀtvandrarna. NÀtvandrare finns tillgÀngliga som stödjande vuxna pÄ olika ungdomssajter. Studien Àmnade Àven att ta reda pÄ huruvida socialtjÀnstens nÀrvaro pÄ Internet skulle upplevas av ungdomar och hur mycket kontroll förÀldrarna hade. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser ungdomarna pÄ det hÀr med nÀtvandrare? Kan ungdomar verkligen tÀnka sig att vÀnda sig till vuxna pÄ nÀtet för att fÄ rÄd och stöd? Tycker ungdomarna att deras förÀldrar har kontroll pÄ deras internetanvÀndande? Hur skulle en myndighet som socialtjÀnsten kunna nÄ ut till ungdomar pÄ nÀtet pÄ ett bra sÀtt? Genomförda intervjuer analyserades med hjÀlp av tidigare forskning, symbolisk interaktionism och meningskategorisering.

Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som Àr involverade i projektet. Utmaningen Àr ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig pÄ institutioner ska kunna fÄ vÄrd och behandlingar pÄ hemmaplan. Projektet riktar sig Àven mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras pÄ institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade pÄ institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och dÀrefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Denna rapport handlar om det lokala brottsförebyggande rÄdet och samarbetet med polisen i SkellefteÄ Kommun. Jag har Àven belyst ungdomarnas situation och det brottsförebyggande arbetet mot ungdomar. I teorikapitlet har jag tagit upp nÄgra teorier om hur man ska fÄ ett effektivt förebyggande arbete inom kommunen. Resultatet visar att genom ett nÀra samarbete med polis, socialtjÀnst och övriga myndigheter kan man komma lÄngt i det brottsförebyggande arbetet. Jag har anvÀnt mig av den nationella rapporten ?allas vÄrt ansvar? som man jobbar efter i SkellefteÄ.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga pÄ hem för vÄrd eller boende      framkommer att det, applicerat pÄ svenska förhÄllanden, inte finns nÄgra vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin Àr effektiv som behandling samt att det inte finns nÄgra      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga pÄ HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förÀndra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 Är. Studien beskriver Àven de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi pÄ institutioner. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga pÄ HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien Àr att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin Àr en effektiv metod för att förstÀrka önskade beteenden hos de ungdomar som ingÄr i behandling, men samtidigt lyfter de att det Àr viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rÀtt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nÄ ett framgÄngsrikt resultat..

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se pÄ sin situation, sin framtid och praktik som en sprÄngbrÀda ut i arbetslivet. UppmÀrksamhet lÀggs pÄ de möjligheter och hinder som de ser pÄ sin vÀg. Examensarbetet bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandlÀggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har Àven hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrÄn de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förstÄelse för hur arbetslösheten kan pÄverka en mÀnniska.