Syftet med studien var att belysa faktorer som kan pÄverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter. FrÄgestÀllningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgÄtt behandling pÄ Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvÀrsnittsstudie baserades pÄ sekundÀrdata ifrÄn UngDOKs in- och utskrivningsformulÀr. Resultatet visade att mÄnga faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan pÄ behandlingssammanbrott. Missbruk i uppvÀxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som pÄverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Ungdomspolitik och ungdomars möjligheter till inflytande i samhÀllet har varierat under det gÄngna seklet. PÄ 1990-talet drabbades ungdomar av en hög arbetslöshet. Det har medfört att arbetslösa ungdomar allt senare trÀder in i det svenska demokratiska samhÀllet. Tillsammans med att grundutbildningen blivit allt lÀngre ger det en förlÀngd ungdomstid. Nyckeln till inflytande i samhÀllet gÄr via arbetet.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Avsiktligt sjÀlvskadebeteende bland normalbefolkningen Àr ett vÀlkÀnt men Ànnu relativt outforskat fenomen. Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga förekomst och former av, samt könsskillnader i, avsiktligt sjÀlvskadebeteende i en ickeklinisk ungdomspopulation, samt att undersöka eventuella samband mellan sjÀlvskadebeteende och hjÀlpbehov, sjÀlvmordsförsök, sjÀlvkÀnsla, copingstrategier och aggressivitet. En förenklad version av Deliberate Self-Harm Inventory administrerades tillsammans med övriga frÄgor bland 211 gymnasieungdomar i Mellansverige. Resultatet visade att 37 % av tonÄringarna skadat sig sjÀlva under det senaste Äret. Signifikanta könsskillnader förekom gÀllande sÄvÀl prevalens som form av sjÀlvskadebeteende.

I mitt arbete framkommer det bl.a. att de elever som deltar i ett hÀlsoprojekt mÄr bÀttre Àn jÀmnÄriga klasskamrater som ej deltar i hÀlsoprojektet, vilket bevisas med hjÀlp av en enkÀtstudie. MÄnga delar i arbetet berör hÀlsoutvecklingen bland svenska skolelever och jag skriver om det indirekta sambandet mellan motorisk trÀning och intellektuell inlÀrning.Arbetet genomfördes genom att jag: - gjort litteraturstudier,- praktiserat hur ett hÀlsoprojekt kan fungera pÄ en skola,- lÀmnat ut en enkÀt och sammanstÀllt den, - tagit del av forskningsuppgifter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till idrottsutövande under fritiden. Idrott Àr ett populÀrt fritidsintresse bland barn och ungdomar,enligt Riksidrottsförbundets undersökning frÄn Är 2004 tillhör idrott generellt det nÀst populÀraste fritidsintresset efter umgÀnge med kompisar som kommer först bland barn och ungdomar. Studien Àr baserad pÄ kvantitativ metod och totalt har 121 ungdomar deltagit i studien.Ungdomarna i studien Àr i Äldern 12- 13 Är och bosatta i LuleÄ kommun. Resultaten i studien visade pÄ att förÀldrarnas yrkestillhörighet och intresse för idrott pÄverkade ungdomarnas idrottsliga intresse pÄ fritiden. Vidare fanns det skillnader i ungdomars ekonomiska förutsÀttningar för idrottsutövande samt förÀldrarnas möjligheter till skjutsning och hÀmtning till idrottsanlÀggningar.

Syftet med studien var att belysa hur man kan arbeta med reparativ rÀttvisasom brottsförebyggande ÄtgÀrd. VÄr metod var kvalitativ och forskningsmaterialetinhÀmtades genom observationer, insamlande av dokument samtintervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan man arbeta med reparativrÀttvisa? Hur upplever ungdomar sitt deltagande i en verksamhet som grundarsig pÄ den reparativa rÀttvisans principer? Den teoretiska utgÄngspunkten,KASAM har anvÀnts vid tolkning och analys av forskningsmaterialet.Resultatet visar att man kan erbjuda en möjliggörande miljö som ett alternativtill en kriminell karriÀr hos villkorligt frigivna och ungdomar i riskzon. Dettagenom Äteruppbyggnad av deras liv och relationer samt att utvecklaarbetsrelaterade fÀrdigheter.

För att hjÀlpa barn och ungdomar som lider av Àtstörningar krÀvs specialistkompetens inom omrÄdet. SpecialistsjukvÄrden mÄste kunna möta sÄvÀl nyinsjuknade som lÄngvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ olika specialistenheter dÀr barn och ungdomar vÄrdas för Àtstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förstÄelsen kring det sociala arbetet med deprimerade ungdomar. Detta genom att ta reda pÄ vad socialarbetare anser vilka faktorer som pÄverkar ungdomar i Äldern 13-19 Är att hitta ut ur sin depression. Syftet var Àven att belysa likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetsmetoder med deprimerade ungdomar. För att uppfylla detta syfte stÀlldes följande frÄgor: Vilka metoder anvÀnder de intervjuade socialarbetarna i arbetet med tonÄringar som har depression? Hur hjÀlper socialarbetaren ungdomen att komma ur sin depression? PÄ vilket sÀtt finns det likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssÀtt med deprimerade ungdomar? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med socialarbetare utifrÄn en temainriktad intervjuguide.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Tidigare forskning av hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med funktionsnedsÀttning har visat att de skattar sin hÀlsa lÀgre jÀmfört med den typiska populationen. HÀlsorelaterad livskvalitet tycks dessutom variera mellan olika diagnosgrupper. Kunskap om hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar har fortfarande brister dÀrför finns ett behov av ytterligare studier. Det finns dessutom ett behov av dessa studier i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva hÀlsorelaterad livskvalitet hos barn och ungdomar med olika funktionsnedsÀttningar i VÀsterbotten.

Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Studiens syfte Àr att undersöka hur Ätta lÀrare i grundskolan resonerar kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande, dÄ elever med lindrig utvecklingsstörning som lÀser enligt grundsÀrskolans lÀroplan ingÄr i grundskolegruppen. Studien har en kvalitativ forskningsansats med utgÄngspunkt i lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen.För att genomföra studien anvÀndes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med Ätta lÀrare i grundskolan som har elever med lindrig utvecklingsstörning individintegrerade i sin grupp. Studiens resultat har analyserats utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr sju kategorier som skapar försÀttningar för lÀrande analyserats fram. De sju kategorierna Àr:Goda relationer och gemenskap, LÀrarens ledarskap och tydliga kunskapsmÄl, Variation av arbetsmetoder, Samarbete och kommunikation, Individuella anpassningar och hjÀlpmedel, Kunskap kring didaktik, elevutveckling och styrdokument och Samverkan och stöd i organisationen.En ytterligare djupare analys genomfördes för att se likheter och variationer mellan lÀrarnas resonemang kring hur de skapar förutsÀttningar för lÀrande och dÀr de olika lÀrarnas resonemang kopplades till de tre olika lÀrandetraditionerna behaviorismen, konstruktivismen och den sociokulturella traditionen. Fem olika "lÀrartyper" analyserades fram.Slutsatser som dragits Àr att lÀrarna har mÄnga gemensamma strategier för att skapa förutsÀttningar för lÀrande, men att det finns en variation hos lÀrarna, dÀr flera lÀrare anser att de anvÀnder sig av goda relationer och gemenskap, varierade arbetsmetoder och kommunikation och samspel för att skapa förutsÀttningar för lÀrande och dÀr lÀrarnas resonemang bygger pÄ en variation utifrÄn de tre lÀrandetraditionerna.