Tjejer å Tjejer är en dokumentär med ungdomar i åldern 14-17 år som målgrupp. Produktionen har gjorts i samarbete med SVT, Sveriges Television, Växjö. Med filmen vill vi visa unga homosexuella tjejer, eller som de medverkande benämner det flator. Vi vill visa dessa i sina sociala sammanhang. Att vara lesbisk och ung betyder inte att man måste leva annorlunda.

Sammanbrott vid samhällsvård för ungdomar är ett förekommande fenomen. Denna studiebygger på litteratur kring ämnet där materialet bearbetats genom en innehållsanalys. Studienssyfte är att studera hur litteraturen framställer orsaker till sammanbrott i samhällsvård. Vidareär syftet att utforska vilka konsekvenser och effekter som uppstår vid sammanbrott isamhällsvård.I studien framkommer det att sammanbrott i samhällsvård är ett förekommande problem inomdenna form av myndighetsutövning. Många av ungdomarna har upplevt fler än en placeringunder sin tid aktuella inom socialtjänsten.

Syftet med studien är att undersöka hur niondeklassare ser på och tar till sig nyheter och vilken trovärdighet de anser att tidningar och nyhetssändningar har. Tre utvalda niondeklasser i Stockholmsområdet med sammanlagt 66 elever har deltagit i studien genom att besvara en enkät. Förutom frågor om ovanstående har de också svarat på frågor om sina erfarenheter av mediekunskap i skolan när det gäller källkritik. Studien är kvantitativ. Inspiration till undersökningen har jag fått av Ebba Sundins avhandling Seriegubbar och terrorkrig - Barn och dagstidningar i ett förändrat medielandskap som bland annat behandlar de frågor jag intresserar mig för.

Syfte Eftervård är ett komplext begrepp vilket studiens syfte är att utforska. Vi har valt att fokusera på verksamheter som arbetar med eftervård för ungdomar som varit placerade utanför det egna hemmet. Frågeställningar Vad innebär begreppet eftervård för aktörerna? Hur arbetar aktörerna med eftervård i deras verksamhet? Hur ser aktörernas inställning ut till riktlinjer samt aktuell lagstiftning?Metod Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuguide. Vi har valt att intervjua fyra aktörer som arbetar med eftervård för ungdomar.Resultat Utifrån det vi fann i empirin kunde vi urskilja fyra teman.

Introduktion: Cerebral pares är det vanligaste neurologiska funktionshindret hos barn och ungdomar i västvärlden. Prevalensen beräknas till omkring 2 av 1000 barn. Hos barn och ungdomar med cerebral pares förkommer funktionsnedsättningar som spasticitet, minskad rörelsehastighet och nedsatt koordination. Spasticitet har ansetts vara den huvudsakliga orsaken till nedsatt rörelsefunktion vid cerebral pares. Styrketräning har förmodats kunna öka spasticiteten och därför inte ansetts lämplig som träningsform för individer med cerebral pares.

Föreliggande studie har tre övergripande syften: (1) att undersöka vilka huvudsakliga behandlingsmetoder/-modeller som framhålls av forskning som mest effektiva rörande behandling av omhändertagna ungdomar med svår psykosocial problematik, som är placerade på institution, (2) att i dessa behandlingsprogram kartlägga vilka huvudsakliga behandlingskomponenter (specifika faktorer) som förespråkas för behandling av dessa ungdomar, (3) att undersöka vilka andra behandlingsfaktorer och aktiviteter (s.k. ickespecifika faktorer) som lyfts fram i forskningen som verkningsfulla och om, och i så fall på vilket sätt, som dessa s.k. ickespecifika faktorer hänger samman med de komponenter som förespråkas i respektive behandlingsmetod (specifik faktor). Studien är utformad som en integrativ litteraturöversikt där tidigare forskning i form av vetenskapliga rapporter och artiklar sammanställs för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Av studiens resultat framgår att behandlingsprogram baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier framstår som mest effektiva i behandlingen av denna grupp ungdomar.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete.Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom?Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism.De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna..

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Syfte och frågeställningSyftet är att göra en kartläggning av hur barn och ungdomar med rörelsehinder upplever att skolorna arbetar med aktivitetsdagar. Frågeställningen blir således; Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder möjligheterna att delta under aktivitetsdagar? Hur upplever barn och ungdomar med rörelsehinder sin frånvaro under aktivitetsdagar?MetodDenna studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En kort enkät, med elva stycken kryssvalsfrågor, skickades ut till 500 av Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomars (RBU) medlemmar. Enkäten behandlade frågor om personens förutsättningar, hur många aktivitetsdagar de deltagit i, anledningar till eventuell frånvaro samt hur barnen upplevt de tillfällen som de varit frånvarande.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.

När ungdomar går ifrån skolan och in i arbetslivet, gör de också ett första kliv in i vuxenvärlden. De processer som sker i samband med det här är ofta starkt bidragande i att forma dessa människor till självständiga individer. Därför menar forskare att det kan uppstå vissa problem i den socialisationsprocessen hos de ungdomar som inte får chansen att ta det där första klivet. De som går ifrån skolan direkt in i en tillvaro av arbetslöshet riskerar att bli fast i skarven mellan att vara barn och vuxen. Vårt syfte har därför varit att undersöka hur arbetslösa ungdomar själva reflekterar över hur arbetslösheten påverkar deras identitetsskapande, och utifrån det även se vilken funktion projektet ?Ung i Fokus? kan ha i den processen.

Syftet (även kallat huvudtema i kategoriprofilen) med studien var primärt att (1) undersöka vilkeninställning idrottande ungdomar har till begreppet mental styrka. Sekundärt syfte som förs upp tilldiskussion var att (2) skapa en förståelse om hur de tränar och upprätthåller sin mentala styrka samt(3) vilka faktorer under träning och tävling som deltagarna anser är viktiga för att utveckla ochupprätthålla mental styrka. I studien deltog tio idrottande ungdomar (m= 16,24), 6 män och 4kvinnor inom både lag och individuella idrotter. En egen utformad semi- strukturerad intervjuguideanvändes, utvecklad med teoretiskt stöd från Jones et al., (2007) och Gucciardi et el., (2009).Resultaten i studien visade att deltagarnas inställning och kunskap om begreppet mental styrkavarierade. De flesta deltagarna hade en positiv inställning och ansåg att det var en viktig faktor i deflesta situationer inom deras idrott.

I den interpersonella teorin menar man att varje människas framträdande relationserfarenheter finns representerade i något som blivit denna persons latenta relationsmönster eller schemata. Är dessa interpersonella mönster inkongruenta kan det leda till interpersonella problem och psykisk ohälsa. Enligt denna teori kan stimulerande relationer, som t ex i en gruppbehandling, leda till bättre kognitiv förmåga och mer kongruent interpersonellt mönster, vilket på sikt underlättar relaterande till andra. Uppsatsens syfte var att beskriva interpersonella mönster och problem hos ungdomar i en gruppbehandling i termer av två instrument: Central Relationship Questionnaire (CRQ) och Inventory of Interpersonal Problems (IIP). Resultaten visade hur ungdomarnas interpersonella mönster och problemprofiler såg ut före och efter behandlingstiden.

BakgrundUngdomsåren innebär en övergångsperiod i livet då barndomen fullbordas och livet som vuxen påbörjas. Denna tid kan vara mycket omvälvande till följd av den psykologiska och biologiska utvecklingen som sker. Att under ungdomsåren samtidigt leva med en cancersjukdom kan innebära stora påfrestningar och resulterar inte sällan i mycket stress och ångest. Isolering från vänner, förlorad självständighet och kroppsliga förändringar är exempel på faktorer som ungdomarna med cancer upplever som stressande och ångestfyllt. För att försöka minska dessa negativa känslor använder sig ungdomarna av olika copingstrategier.SyfteSyftet med studien var att beskriva copingstrategier hos ungdomar med cancer.MetodFör att besvara studiens syfte valdes forskningsmetoden litteraturstudie.

Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva vad som formar ungdomars attityd till rökning. Metod:Sex kvalitativa intervjuer genomförds med ungdomar i åldern 14-15 år. Kategorier utarbetades genom analys av intervjuutskrifterna. Resultat:Det framkom att ungdomarnas attityd formas dels av yttre faktorer som närståendes rökvanor och dels av inre faktorer som nyfikenhet. Ungdomarna ansåg även att om cigaretter varit så ohälsosamma som det påstås så hade de varken tillverkats eller sålts.