Syfte: Syftet med denna kvantitativa undersökning är att se vilka attityder killar, som går på 3:e året på gymnasiet ca 17-19 år, har kring ämnena kondomanvändning och klamydia med ett risktagnings perspektiv. Studien är utförd bland 172 killar i årskurs 3, på fem stycken olika gymnasieskolor i Västra Götalands Regionen.Frågeställningar för att närma oss syftet:o Varifrån får de sina kunskaper kring kondomanvändning och klamydia?o Vilka känslor har De kring kondomanvändning och klamydia?o Vilket handlande har De kring kondomanvändning och klamydia?Huvudresultat:Ungdomsmottagningen och skolans sexualundervisning är viktiga för kunskaps hämtande för killarna. Detta säger dock inget om hur ofta kondomen används. Hela 42 % av killarna har en inställning till kondomanvändning vid samlag som säger att det inte alls viktigt, bryr sig inte eller vet ej, vilket är ett resultat som visar på ett högt risktagandet.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Syftet med denna studie är att analysera fyra tågföretags hemsidor (SJ, JR East, JR Central och JR West) från Sverige och Japan i relation till två teorier om kulturella skillnader för att se vilka eventuella skillnader i utformandet av hemsidorna som kan komma att finnas. Baserat på Würtz och Marcus och Goulds parametrar går det att se att hemsidorna skiljer sig åt vad gäller användandet av animationer; många på JR-företagens sidor, ej förekommande på SJ:s. Det fanns också skillnader i värderingar; SJ betonar frihet, framtid, ungdom och direkta resultat medan JR-företagen framhäver historia, tradition, officiella logotyper, professionalism och långsiktighet. På JR Wests sida visas könsroller tydligt, medan dessa är utsuddade på SJ:s sida. Informationen på SJ:s sida ä relativt lättillgänglig, men på JR-företagens sidor krävs fler klick för att komma dit man vill.

Syftet med uppsatsen var att utreda vad arbetsgivares utrednings- och åtgärdsskyldighet vid trakasserier på arbetsplatsen, enligt diskrimineringslagens 2 kap 3 § innebär, hur utredningen ska gå till i praktiken samt vilka åtgärder som ansetts vara skäliga att vidta i förhållande det inträffade. Syftet var också att utreda vad Arbetsdomstolen ansett vara trakasserier samt sexuella trakasserier. Vi har endast utrett utrednings- och åtgärdsskyldigheten vid trakasserier inom arbetslivet, trots att motsvarande skyldigheter återfinns för utbildningssamordnare och försvarsmakten. För att utreda rättsläget använde vi oss av traditionell juridisk metod. Resultatet visade att arbetsgivaren först måste skaffa sig en uppfattning om vad som inträffat, genom att främst tala med den som påstås ha blivit utsatt för trakasserier.

 Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.   Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren. Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna.

Förändringar i arbetslivet, som påverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mätvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriärsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkät reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade på de högsta laddningarna. För karriärsdimensionen (alpha 0,90) var det karriär som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriärsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren väljer yrke eller arbetsplats efter karriärsförutsättningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strävan efter kvalitetsförbättring av organisationens produkt eller service var mest framträdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

Det kan många gånger vara ett ensamt arbete att vara en ledare eller en chef. Att vara ensam i att fatta beslut och i bedömningar kan i längden vara påfrestande. Men den finns en form av ledarskap som, när den fungerar väl, verkar ha möjlighet att hindra de baksidor som en chef eller ledare kan utsättas för. Svaret på det är så enkelt som att vara två. I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka vad som främjar eller hindrar ett framgångsrikt delat ledarskap i arbetslivet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur en stigande ålder och ett ökat antal år i förvärvsarbete påverkar arbetsmotivation och arbetsglädje hos kvinnor över 40 år. Med arbetsmotivation avses vad som primärt utgör de största anledningarna till att människan lönearbetar och med arbetsglädje avses den upplevda tillfredställelsen och gemenskapen som ett arbete ger individen. För att uppnå syftet har en mindre intervjuundersökning utförts. Fem kvinnor i åldern 41- 62 år, vilka arbetar eller har arbetat på förskola, intervjuades om sin upplevelse av arbetsmotivation och arbetsglädje. Respondenterna har beskrivit såväl sin nuvarande arbetssituation som skattat den upplevda arbetssituationen när de var i 25-årsåldern.

I föreliggande studie åsyftas att erhålla en djupare förståelse om ordningsvakters erfarenheter och upplevelser av våld och hot. Vi vill även få klarhet i vilken betydelse samspelet mellan kollegorna har, samt vad interaktionen mellan ordningsvakterna och gästerna har för betydelse för upprätthållandet av ordning där de arbetar. Uppsatsen har genomförts i en sydsvensk mindre stad. För insamling av empiri har vi nyttjat oss av kvalitativ metod, där 10 semistrukturerade intervjuer genomförts där 10 respondenter av olika kön deltagit. En delvis deltagande observation på en nattklubb har även genomförts som ett komplement till intervjuerna.

Arbetslivet ställer allt högre krav på stresstolerans när kraven på flexibilitet ökar. Inom vissa yrkesområden har hög stresstolerans av naturliga skäl alltid varit ett grundläggande krav. Då stresstolerans förefaller mångfacetterat var syftet att göra en kvalitativ undersökning om hur professionella bedömare vid rekrytering och urval till yrken och yrkesutbildningar med höga krav på stresstolerans definierar och kartlägger denna egenskap samt vilka metoder de använder. Datainsamlingen genomfördes genom sju halvstrukturerade intervjuer med rekryterare samt psykologer knutna till försvarsmakten, flyg, brandförsvar, polis, räddningsverksamhet och kustbevakning. Resultatet som tolkades med induktiv tematisk analys, visar att detta genomförs med hjälp av typbestämning av stresstolerans, hypotesskapande testning, hypotesprövande helhetsbedömning samt kontroll av inre och yttre resurser.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohälsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrånvaro samt mellan graden av sysselsättning och den stressrelaterade ohälsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmåga att hantera dem och uppstår av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrån kollegor är en av de viktigaste resurserna för att hantera stress på arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen är att förstå vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nätverk av verksamhetsansvariga för deras förmåga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehållsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder på att relationerna inom nätverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstår samt påverkar hur de verksamhetsansvarigas förmåga att hantera stress..

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med föränd-ringsbenägenhet och konfliktbenägenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare från 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkätundersökning, varav 102 män och 112 kvinnor med en medelålder på 32,62 år (sd=10,64). Frågeställning och hypoteser konstruerades utifrån Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att få föräldrarnas maximala uppmärksamhet i strävan för överlevnad och detta i sin tur påverkar formningen av vår per-sonlighet. Förutom demografiska frågor kombinerades två färdigkonstruerade enkäter (WCS och RTC) som var avsedda att mäta konfliktbenägenhet och förändringsbenägenhet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och sambandet med följdsjukdomar och hälsokonsekvenser tyder på vikten av tidig prevention. Övervikt debuterar ofta i tidig ålder och har en tendens att följa med i vuxenlivet. För att uppnå tidig prevention krävs att utarbetade metoder finns att tillgå samt att effekterna av dessa utvärderas och utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att jämföra skillnader hos överviktiga flickor och pojkar gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå i åldrarna 14 ? 17 år samt att undersöka fördelningen och genomsnittstiden av de skattade aktivitetsnivåerna mellan könen. Metod: En retrospektiv studie där aktivitetsdagböcker från överviktiga remitterade ungdomar på pediatriska forskningslaboratoriet på Akademiska sjukhuset i Uppsala granskades. Urvalet bestod av 35 pojkar och 24 flickor med fyra dygns komplett ifyllda aktivitetsdagböcker. Resultat: Studiens resultat visade att det fanns en statistisk signifikant skillnad gällande total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan pojkar och flickor.

Syftet med vår studie var att undersöka socialsekreterares resonemang kring deras upplevelser av vad som påverkade dem i beslutsfattandet i förhandsbedömningar kring anmälningar gällande ungdomar i åldern 13-20 år. Vi undersökte vilka faktorer som påverkade socialsekreterarnas bedömning, vilka förställningar om genus som socialsekreterarna gav uttryck för samt hur de upplevde möjligheten att göra jämställda bedömningar.Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Vi genomförde två fokusgrupper på olika socialkontor vilka bestod av socialsekreterare som arbetade med förhandsbedömningar. Den tillägnade empirin analyserades utifrån socialkonstuktivistisk teori, genusteori, de teoretiska begreppen handlingsutrymme och tyst kunskap samt tidigare forskning.Resultaten visade att socialsekreterarna upplevde att magkänslan var en viktig faktor i förhandsbedömningarna. De förde resonemang kring att de hade ett stort handlingsutrymme där magkänslan, vilken analyserades utifrån begreppet tyst kunskap, påverkade deras beslut.