Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmÀrksammas emellanÄt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. MÄnga organisationer lÀgger dÀrför idag stort fokus pÄ den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnÄ full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det dÀrför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte Àr att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivÄer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer Àr grunden till vÄr empiri dÀr vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller pÄ annat sÀtt har ledande befattningar och dÀrmed Àr viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har ocksÄ tagit del av dokument pÄ kommunens hemsida och intranÀt för att fÄ sÄ stor inblick som möjligt i arbetet.

Under senare Är har en allt mer spÀnd och infekterad relation uppstÄtt mellan det svenska majoritetssamhÀllet och den muslimska minoritetsbefolkningen i landet. Omfattande studier definierar fenomenet som islamofobiska strömningar, i Sverige och övriga VÀstvÀrlden. Studiens syfte Àr att fÄ förklaringar till ungdomars instÀllning till muslimer och islam. Aspekterna socioekonomiska, sociala och könsrelaterade bakgrundsfaktorer anses enligt tidigare forskning pÄverka ungas intoleransgrad mot minoriteter, och ingÄr sÄledes i undersökningen. Som metod anvÀnds individuella intervjuer dÀr respondenterna fÄr förklara sina stÀllningstaganden.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med denna forskningsöversikt Àr att undersöka var elever med Aspergers syndrom utvecklasbÀst nÀr det gÀller deras sociala samt kunskapsmÀssiga fÀrdigheter. För att uppnÄ detta syfte sÄ harjag utgÄtt ifrÄn tre centrala frÄgor som alla Àr viktiga för att kunna förstÄ de olika faktorer sompÄverkar dessa elevers skolgÄng. Uppsatsen har utgÄtt ifrÄn vilka för- och nackdelar som eninkluderad verksamhet för med sig i jÀmförelse med alternativet, dvs. undervisning i mindrespeciellt anpassade klasser för elever med Aspergers syndrom. Det teoretiska perspektiv som jag haranvÀnt mig av i denna frÄga Àr det sÄ kallade dilemmaperspektivet, dÀr man hellre lyfter upp enproblematik för diskussion Àn framhÀver ett enskilt svar eller lösning.

I förskrivningsprocessen förtydligas det ansvar som Àr förbundet med förskrivning av hjÀlpmedel. Ett viktigt delmoment i denna process Àr uppföljning och utvÀrdering. Genom uppföljning ges det möjlighet till reflektion över verkstÀllda ÄtgÀrder och förhoppningsvis en utveckling av den arbetsterapeutiska kompetensen. Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning arbetsterapeuter i kommunal verksamhet hade kring uppföljning av förskrivna hjÀlpmedel och hur det faktiskt utfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer utifrÄn egenkonstruerat intervjuinstrument och undersökningsgruppen bestod av 12 distriktsarbetsterapeuter.

Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för om och i sÄ fall hur pedagoger arbetar peda-gogiskt utomhus pÄ förskolan. En uppfattning vi har haft Àr att det sÀllan bedrivs pedagogisk verksamhet utomhus och att pedagoger ser utevistelsen pÄ förskolan som mindre viktig. Det hÀr Àr Àven nÄgot en australiensisk studie visat, att pedagogerna sÀllan interagerar med barnen under utomhusvistelsen och till liten del bedriver pedagogisk verksamhet utomhus (Dyment & Coleman 2012). Uppfattningen har under arbetets gÄng delvis Àndrats dÄ vi sett exempel pÄ inspirerande och genomtÀnkt pedagogisk verksamhet utomhus. För att undersöka det hÀr valde vi att observera pÄ fem förskolor samt intervjua tvÄ peda-goger pÄ respektive förskola för att fÄ en uppfattning om deras tankar kring Àmnet.

Äldre och sexualitet har bĂ„de inom vĂ„rden och i samhĂ€llet varit ett tabubelagt omrĂ„de med mĂ„nga fördomar. Sexualitet innefattar förutom kroppslig sexuell samvaro ocksĂ„ psykosociala aspekter som kĂ€nslor, attityder och relationer. Sexuella kĂ€nslor och behov finns med genom hela livet och mĂ„nga Ă€ldre Ă€r sexuellt aktiva lĂ„ngt upp i Ă„ren. Syftet med studien Ă€r att beskriva nĂ„gra Ă€ldres erfarenheter av sexualitet ur ett livsloppsperspektiv. För studien valdes kvalitativ metod.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat LagrÄdets förhandsgranskning. EU-rÀttens sÀrskilda stÀllning har föranlett ett intresse för att undersöka LagrÄdets verksamhet ur ett unionsrÀttsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstÄ hur EU-rÀtten kommer till uttryck i LagrÄdets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frÄgan har de unionsrÀttsliga utgÄngspunkterna presenterats och Ätföljts av en diskussion om LagrÄdets verksamhet och roll.

Individer med psykisk funktionsnedsÀttning kan vara vÀldigt sÄrbara eftersom de kan bli utsatta för sexuella övergrepp. DÀrför Àr viktigt att dessa individer fÄr en god sexualkunskap. Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka hur lÀrare upplever att ha sexualundervisning för psykisk funktionshindrade elever. Eftersom det Àr frÀmst lÀrarna som ger dessa elever kunskap. Forskningen Àr tÀmligen begrÀnsad inom detta ÀmnesomrÄde.

Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

This is a thesis in Personal- och Arbetslivsprogrammet at Dalarna University with thepurpose of evaluating an education initiative in BorlÀnge kommun. The educationCoaching Leadership is an initiative for the managers in the organization to exercisegood leadership and the education also serves as an incentive for managers. Eightbusiness managers and one from the HR staff have completed the training. Out of thetotal 9 participants in the training, six of them took part in this evaluation. Based on thethesis aim and questions we wanted to explore participants' attitudes to the education,and what skills and abilities they have acquired on the basis of educational goals andcontent.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

NÀthat Àr ett nytt socialt problem, som aktualiserats i och med en intensiv mediadebatt. NÀthat Àr sÄledes ett fenomen, som ingen forskat kring, men som dÀremot kan ses utifrÄn mobbningsforskning. Syftet med denna diskursanalytiska uppsats, var att lyfta fram dels mediavinklingen av nÀthat, dels utsatta/vittnande ungdomars beskrivningar av fenomenet. UtifrÄn detta Àmnades samproduktionen av synen pÄ nÀthat som socialt problem undersökas, dÀr ungdomar, media och mobbningsforskning ses som sociala aktörer. Med hjÀlp av retoriska resurser utifrÄn diskurspsykologin, och den kritiska diskursanalysens forskarbegrepp intertextualitet analyserades det empiriska materialet, bestÄende av tidningsartiklar, blogginlÀgg och forumtrÄdar.

I min undersökning har jag valt att undersöka hur musik anvÀnds i förskolans verksamhet. Undersökningen baserar sig pÄ litteratur, observationer (som dessutom filmats) och efterföljande kvalitativa intervjuer med ansvariga för musikstunden, jag har besökt fem olika förskolor.Resultatet i min undersökning visar att samtliga respondenter tycker att musik Àr en viktig del av förskolans verksamhet och de anvÀnder sig av musik bÄde som mÄl (att berika barnens liv) och som verktyg (förbÀttra barnens sociala utveckling, inför skolan t ex). Men flera av respondenterna i mitt arbete Àr oroliga inför framtiden eftersom kommunen vill att barngrupperna ska bli större men Àven dÀrför att personalen tvingas att arbeta med mer administrativa delar som de kÀnner tar tid frÄn barngrupperna. PÄ sikt medför detta, enligt deras uppfattning, att Àven musiken i verksamheten blir lidande eftersom personalen kÀnner sig stressad och otillrÀcklig..

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.