Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift Àr att vÄrda hela mÀnniskan dÀrför borde sexualitet vara en aspekt i omvÄrdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vÄrden. NÀr patienten inte kÀnner sig sedd kan det leda till ett vÄrdlidande för patienten, kommunikation Àr dÀrför viktigt i vÄrden. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmÀrksamma patientens sexualitet bÄde i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem sÄvÀl i sluten som i öppen vÄrd.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla vetenskaplig data kring Àldre mÀnniskors sexualitet samt vÄrdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara Àldre och patient och samtala med hÀlso- och sjukvÄrdpersonal om sexualitet kan upplevas svÄrt. Inte sÀllan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering pÄverkar sexualiteten. DÄ samtal kring sexualitet kan vara kÀnsligt Àr det viktigt att nÀrma sig Àmnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvÄrdspersonal vara mottaglig och öppen Àr dÀrför viktigt i mötet med Àldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Denna kandidatuppsats syfte Àr att presentera diskussionsfrÄgor i samband med lÀsfrÀmjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frÄgor innehÄller uppsatsen Àven en analys av bÀrande karaktÀrer i samtida populÀr ungdomslitteratur med avseende pÄ framstÀllningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att bÄde traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktÀrerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket sÄledes innebÀr att lÀsarna av dessa verk fÄr ett differentierat utbud av genusframstÀllningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade pÄ den hÀr uppsatsens litterÀra analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrÄgor arbetats fram och dessa diskussionsfrÄgor Àr tÀnkta att fungera som utgÄngspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis lÀsfrÀmjande aktiviteter för ungdomar..

Denna kvalitativa studie handlar om förskolans gÄrd som pedagogisk miljö. Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ förskolans gÄrd som pedagogisk miljö samt hur de anser sig anvÀnda den i praktiken. Det genomfördes nio intervjuer med yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor. Det stÀlldes inga krav pÄ att de skulle ha specifik erfarenhet av verksamhet pÄ förskolans gÄrd eftersom vi ville fÄ en allmÀn bild av hur förskollÀrarna ser pÄ gÄrden som pedagogisk miljö. Resultatet visar att gÄrden anvÀnds i planerad pedagogisk verksamhet och aktiviteter som förekom var temaarbete, samlingar och fri lek.

Med det pÄtagligt massmediala samhÀllets intrÄng i barn och ungas omvÀrld, blir det sÄledes ocksÄ allt viktigare för skolan att förse eleverna med ett ytterligare kunnande. Ett kunnande, som vi menar, innebÀr en vidare förstÄelse av sig sjÀlv och sin omgivning och förmÄgan att reflektera över vad som egentligen finns omkring en sjÀlv som mÀnniska. UtifrÄn egna erfarenheter av estetik och lÀrande har vi sammanstÀllt ett undervisningsverktyg. Verktyget Àr utformat som en, vad vi valt att kalla, lÄtbok med tÀnkvÀrda och pedagogiska texter och med kluriga och stundtals poetiska illustrationer. Med detta gestaltande examensarbete vill vi beröra vardagliga Àmnen med en tÀnkvÀrdhet som kan fungera som underlag för vÀrdegrundsfrÄgor, ökad textförstÄelse och iakttagelseförmÄga för barn i skolÄr 1-3.

TjÀnsteföretag har fÄtt en alltmer ökad betydelse för svensk ekonomi under senare Är. Dessa företag drivs under olika förutsÀttningar och ett sÀtt att dela in dem kan vara efter hur kunskaps- respektive kapitalintensiv dessa Àr. Syftet med uppsatsen var att undersöka om utformning av ekonomistyrning skiljer sig Ät beroende pÄ hur kunskapsintensiv verksamhet som bedrivs. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer vid fyra tjÀnsteföretag, tvÄ med kunskapsintensiv verksamhet och tvÄ med rutinintensiv verksamhet. Uppsatsens teoridel beskriver ekonomistyrningens styrmedel samt olika faktorer som pÄverkar ekonomistyrningen.

Rekryterings- och bemanningsbranschen har vÀxt kraftigt sedan arbetsförmedlingsmonopolet avskaffades 1992. Detta Àr en relativt ung bransch vars fokus Àr att förmedla arbetskraft till kundens kÀrnverksamhet och pÄ sÄ sÀtt bör ha  en större pÄverkan pÄ kundens verksamhet Àn andra tjÀnsteföretag. Detta stÀller högre krav pÄ att den sÀljande parten har god kÀnnedom om kundens verksamhet, vilket borde pÄverka komplexiteten pÄ relationen samt hur rekryterings- och bemanningsföretagen utnyttjar dessa relationer i marknadsföringssyfte..

Rapport A 2005:19 som Statens folkhÀlsoinstitut har gjort visar pÄ att hbt-ungdomar i vissa avseenden mÄr psykiskt sÀmre Àn övriga ungdomar och att det dÀrför rekommenderas att personal som möter dessa ungdomar har rÀtt bemötande och kunskap om hbt-personers situation. Med anledning av detta har mitt syfte med denna studie varit att undersöka och beskriva hur kuratorer upplever att de förhÄller sig till och tÀnker kring sexuell lÀggning i sitt arbete med ungdomar. Genom analys av enskilda intervjuer med teorier som social konstruktion, heteronormativitet och assimilering som bakgrund, har jag kommit fram till att kuratorerna i sitt arbete med ungdomar tar avstÄnd men ocksÄ Äterskapar heteronormativiteten i samhÀllet. En heteronormativitet som kuratorerna definierar som det som upprÀtthÄller synen pÄ heterosexualitet som det naturliga och önskvÀrda och som gör att denna sexuella lÀggning fortfarande Àr norm. Med hjÀlp utav öppna och neutrala frÄgor i samtalen lÄter kuratorerna ungdomarna sjÀlva definiera sin sexuella lÀggning som sedan, beroende pÄ vad ungdomen sjÀlv vill prata om, kan fÄ ta en stor eller ingen plats alls i samtalet.

Uppsatsens syfte var att fÄ ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. FrÄgestÀllningarna var: Vilken Àr mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor pÄverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem Ät?Studien baserades pÄ fyra fokusgrupper med mammor frÄn tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av tvÄ kurdiska, tvÄ arabiska och tvÄ etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt förÀldraskap i Sverige och utifrÄn deras erfarenheter ta reda pÄ mammornas svÄrigheter i relation till samhÀllet, och deras likheter och olikheter.

BakgrundVanliga orsaker till att en person fÄr en tarmstomi Àr bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De tvÄ vanligaste typerna av tarmstomier Àr ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation pÄverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen Àr en individuell process och kan krÀva mycket av patienten och nÀrstÄende. En tarmstomi kan ge kÀnsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rÀdsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan pÄverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i sÄ fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förÀndras och pÄverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrÀttens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning pÄ Àmnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför bÄde kön och analys Àr föremÄl för analys i detta arbete. Materialet bestÄr av 63 domar frÄn 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen anvÀnder olika förklaringar och har olika skÀl för att motivera tvÄngsvÄrd för pojkar respektive flickor av svensk och utlÀndsk hÀrkomst.

Att möta och stödja nÀrstÄende till svÄrt sjuka patienter Àr en av sjuksköterskans mÄnga uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur nÀrstÄende uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vÄrdas eller vÄrdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap i hur nÀrstÄende uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur anhöriga önskar bli bemötta.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur personalen pÄ familjeförskolan och personal pÄ förskolor i omrÄdet ser pÄ familjeförskolans verksamhet och dess funktion. Jag vill ocksÄ ta reda pÄ hur samarbetet mellan familjeförskolan och förskolor i omrÄdet fungerar. Mina frÄgestÀllningar har varit att ta reda hur personalen pÄ familjeförskolan respektive förskolepersonalen i samma omrÄde definierar sin egen samt den andres verksamhet och funktion. Vidare har min frÄgestÀllning handlat om vilka skillnader mellan de bÄda verksamheterna som personalen uppfattar att det finns. Jag har ocksÄ i min frÄgestÀllning undrat hur samarbetet fungerar.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer har jag fÄtt ett resultat som visar att personalen pÄ förskolor i omrÄdet dÀr familjeförskolan ligger inte vet sÀrskilt mycket om familjeförskolans verksamhet.

Denna studies syfte Àr att beskriva det förhÄllningssÀtt som pedagoger i förskolans verksamhet har till att arbeta med och synliggöra matematiken för barn. En ny lÀroplan för förskolan Àr under planering och i den kommer matematiken att fÄ ett mycket större utrymme och dÀrmed blir det ocksÄ betydelsefullt att visa hur det ser ut i förskolans verksamhet idag. Pedagogernas tidigare erfarenheter speglar av sig i det sÀtt de förhÄller sig till matematik och dÀrmed syftar denna studie till att ta reda pÄ hur. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer med och observationer av pedagoger har gjorts i förskolans verksamhet. Studiens resultat sammanfattas som att pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik speglar av sig i sÀttet de arbetar och det synsÀtt som de bÀr med sig gör att de synliggör matematiken pÄ skilda sÀtt.