Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen ser ut pÄ tre gymnasiesÀrskolor i Göteborg. Vi vill undersöka vilka teman som ingÄr och hur den bedrivs. VÄra frÄgestÀllningar Àr:1. Vilka teman och Àmnen ingÄr i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?2. Vilka teman förekommer oftare eller mer sÀllan i sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?3. Under vilka pedagogiska former bedrivs sex- och samlevnadsundervisningen pÄ gymnasiesÀrskolan?Vi har valt en kvalitativ metod och gjort sju halvstrukturerade intervjuer med personal som arbetar med sex- och samlevnadsundervisning pÄ tre olika gymnasiesÀrskolor i GöteborgsomrÄdet. Vi har analyserat resultaten av intervjuerna med hjÀlp av fyra olika teoretiska utgÄngspunkter och tidigare forskning.

The aim of the study was to examine how child investigators in the police force interpret and apply the notification of preliminary investigation (FuK) and the po-lice act in their child investigative interviews with alleged victims of sexual abuse. Questions at issue were how child investigators relate to FuK 17-19 §§, re-garding child investigative interviews and to FuK 16 § and the police act 3 §, re-garding their co-operation with social services. The theory and method used in this study was Sociology of Law. Qualitative interviews were conducted with eight child investigators, one from each police district in Stockholm. The results of the study conclude that despite special qualifications, child investigators may find themselves in difficulty in receiving or interpreting information from chil-dren, therefore they may need to consult a person with expert knowledge.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda pÄ hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gÀllande sexuellt utnyttjande av barn under femton Är. Studien fokuserar pÄ rÀttsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjÀlp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.FrÄgestÀllningen Àr: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svÄrigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrÄn respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhÀllet?En av slutsatserna Àr att samarbetet mellan instanserna inte Àr till belÄtenhet och att samarbetet pÄverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmÄga. HandlingsförmÄgan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som ocksÄ Àr den som sÀtter ramarna utifrÄn de ekonomiska resurserna som finns att tillgÄ för arbetet..

AbstractAuthor: Josefin Gustavsson, Moa OsbÀckTitle: School social workers view on young people using social media ? a study with a discourse theoretical approach [Skolkuratorers syn pÄ ungas anvÀndande av sociala medier ? en studie med en diskursteoretisk ansats]Supervisor: Anders GiertzAssessor: Jan Petersson The aim of this study is to investigate school social workers view on young people using social media. With this study we are intended to understand how discourses affect the interventions of school social workers. This study has a qualitative approach and contains seven interviews with school social workers and one social worker who responded through a written response document. The interviews were semi-structured to enable spontaneous reflections and to catch the essence of the respondent?s language in the context as a school social worker.

Bakgrund: Det finns ungefÀr 25 000 stomiopererade i Sverige. Anledningarna till varför stomi erhÄlls Àr olika dÀr kolorektalcancer Àr den vanligaste bakomliggande sjukdomen. De förÀndringar som stomin medför innebÀr ibland annat en pÄverkan pÄ livkvalitet, kroppsbild men Àven sexualitet. Det sistnÀmnda omrÄdet, sexualitet, Àr ett Àmne som utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv ofta blir Äsidosatt av sjuksköterskan. Sexualitet har genom Ären frÀmst handlat om reproduktion men fokus ligger numera pÄ den sexuella hÀlsan dÀr Àven andra problemomrÄden ingÄr, dÀr bland fysiska funktionsnedsÀttningar.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra pedagoger, som arbetar med utomhuspedagogik i sin verksamhet, uppfattar hur barn pÄverkas av televisionen samt hur det barnprogrammen förmedlar kan anvÀndas inom förskolans verksamhet. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt frÄn Àr: Hur anser pedagoger att barnen inom förskolan pÄverkas av barnprogram? Hur kan man ta tillvara pÄ det som Sveriges Televisions barnprogram förmedlar i den pedagogiska verksamheten? Hur anser de pedagoger vi intervjuat att de fÄr inspiration till sin utomhuspedagogiska verksamhet? Sker det via barnprogram? Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod för att studera detta fenomen. Detta skedde genom intervjuer med pedagoger som arbetar inom utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att de intervjuade pedagogerna anvÀnde sig av televisionen i sin utomhuspedagogiska verksamhet pÄ mycket skilda sÀtt, exempelvis genom att anvÀnda aktiviteter som inspirerats av programmen samt att de sade sig ta tillvara pÄ barnens intresse för vad de ser pÄ televisionen.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rÄdande diskurser, ta reda pÄ vilka eventuella regler som kunde tÀnkas styra personalens bemötande av placerade unga pÄ ett svenskt hem för vÄrd och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi dÀrför hur det sociala arbetet med barn och unga omnÀmns i statliga direktiv för socialvÄrd, tillika i personalens utsagor vid sÄ kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog Àven del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försÄg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk vÀlfÀrdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmÀnhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthÄlla, reproducera och i vissa fall förÀndra den svenska barnavÄrdsdiskursen.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur socialarbetare i olika kommuner i Sverige resonerar kring homosexuella som vill bli fosterförÀldrar. Mina övriga frÄgestÀllningar Àr hur de beskriver ett bra familjehem, och hur de resonerar om barnets perspektiv (nÀr det gÀller barn som placeras i samkönade familjehem). Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa forskningsmetoden genom att telefon-intervjua sju socialarbetare. De teorier som jag har valt, och som jag har anvÀnt mig av för att analysera mitt insamlade material Àr: Socialkonstruktivismen, Gayle Rubins modell om de sexuella hierarkierna, och Queer teorin. Det visar sig att homosexuella fosterförÀldrar fortfarande Àr en minoritetsgrupp. Men trots det betonar socialarbetarna att fosterförÀldrarnas sexuella identitet inte ska pÄverka utredningen.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka om det finns risk för utsatthet förbarn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsÀttning och i vilka miljöer utsatthetenkan förekomma. Tre teman upptÀcktes under uppsatsens gÄng och dessa var kroppsfunktion,aktivitet och delaktighet samt omgivningsfaktorer. Tidigare forskning visade pÄ de olikariskerna som barn med funktionsnedsÀttning kunde utsÀttas för och i vilken utstrÀckning.Riskerna varierade frÄn psykiska, fysiska och sexuella övergrepp till mobbning och mindredeltagande i olika fritids- och skolaktiviteter. Uppsatsen var en systematisk litteraturöversiktvilket innebar att inom det specifika ÀmnesomrÄdet söka, granska och sammanstÀlla befintliglitteratur. Resultatet av litteraturstudien visade att barn med funktionsnedsÀttning löper enhögre risk för olika typer av utsatthet i jÀmförelse till barn utan funktionsnedsÀttning.

Studien Àr en utvÀrdering av behandling som utförts pÄ en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, dÀr patientgruppen utgörs av kvinnor och mÀn med erfarenhet av sexuella övergrepp. VÄld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhÀlsoproblem av VÀsterbottens lÀns landsting och utvÀrdering av behandling för den hÀr gruppen Àr viktig att göra som ett led i folkhÀlsoarbetet, men ocksÄ för att undersöka om det Àr möjligt att bedriva tidsbegrÀnsade behandlingar med bibehÄllen vÄrdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras pÄ ett patientmaterial bestÄende av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under Ären 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 Ärs Älder, 43 % i förskoleÄldern. Drygt hÀlften av patienterna uppger övergrepp frÄn flera förövare. Mer Àn 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianÄldern för gruppen Àr endast 29 Är.

Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka unga killars och tjejers sexuella vanor och koppla risken att smittas av klamydia. Vi vill identifiera möjliga anledningar till varför man smittas av klamydia och se vilka förklaringsmodeller som man kan applicera. VÄr huvudinriktning Àr koppling mellan klamydia, antal sexuella partners och preventivmedelsanvÀndning med ett risktagningsperspektiv.Studien Àr utförd pÄ 76 stycken killar och tjejer, i Äldrarna 15-20, dÀr insamling av enkÀter har skett i Nordstans köpcentrum i Göteborg.FrÄgestÀllning för att nÀrma oss syftet:? Hur ser de unga vuxnas riskbeteende ut gÀllande klamydia, kondomanvÀndande och sexualitet?Resultaten frÄn studien visar att det inte finns nÄgra större skillnader mellan killar och tjejer i mÄnga avseenden framförallt gÀllande kondomanvÀndandet. Dock Àr resultaten lite orovÀckande dÄ enbart hÀlften av de unga vuxna, bÄde killar och tjejer, anvÀnde kondom vid det senaste samlaget.

Bakgrund: Sexualitet Àr viktigt för alla individer dÄ det ingÄr i mÀnniskans fysiska och mentala behov. För Àldre personer oavsett sexuell lÀggning (hetero? bi? homosexuell) Àr sexualitet viktigt för upplevelsen av ett hÀlsosamt liv. Forskning visar att mÄnga Àldre saknar just kÀrlek och en fysisk nÀra kontakt. Patienters sexuella uttryck i form av verbala och sexuella handlingar kan skapa oro hos personalen dÄ de saknar kunskap inom detta omrÄde.