Brottet vÄldtÀkt bestÄr i att nÄgon genom tvÄng eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte vÄldtÀkt, utan handlingen mÄste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestÀmmelsen om vÄldtÀkt benÀmns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvÄng, kallas sÄledes icke kvalificerade. En sexuell handling Àr kvalificerad om den med hÀnsyn till krÀnkningens allvar Àr jÀmförlig med samlag.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att uppmÀrksamma de konstruerade bilder som finns av personer som sÀljer sexuella tjÀnster samt hur dessa förhÄller sig till varandra och pÄverkar det sociala arbetet. Undersökningen belyser tre olika perspektiv; sexsÀljares, yrkesverksammas inom socialt arbete och samhÀllets. Genom intervjuer lyfts tankar, kÀnslor och attityder fram kring vad det kan innebÀra att sÀlja sexuella tjÀnster. Sammanlagt har elva personer medverkat i studien varav fem har personlig erfarenhet av att sÀlja sexuella tjÀnster och sex personer har erfarenhet av arbete med prostitutionsfrÄgor inom socialt arbete. För att belysa de olika konstruktionerna utifrÄn ett samhÀllsperspektiv har artiklar och litteratur i anknytning till Àmnet studerats.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Detta Àr en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehÄllstillstÄnd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med personer i Äldern 11 ? 24 Är, alla var dock 18 Är eller yngre nÀr de levde gömda. Syftet med studien Àr att fÄ större kunskap om och inblick i hur det Àr att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta fÄr för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förstÄelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men ocksÄ undersöka vilka behov dessa unga kan tÀnkas ha och hur deras situation kan förbÀttras.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte Àr att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid VÀxjö universitets Campus, med utgÄngspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid VÀxjö universitet, som Àr boende pÄ universitets CampusomrÄde ligger till grund för en förstÄelse av det sexuella handlingsutrymmet. VÄra forskningsfrÄgor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjÀlp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nÄ en förstÄelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kÀrlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

I Sverige genomförs Ärligen 35 000 - 40 000 aborter. Kvinnor i Äldersgruppen 20-24 Àr de som utför allra flest och risktaganden i sexuella sammanhang Àr betydligt större Àn vad det tidigare har varit. Litteraturstudiens syfte var att beskriva unga kvinnor sexuella riskbeteenden och deras attityder till abort. Systematiska sökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO och artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt. Slutligen valdes 11 vetenskapliga artiklar som bearbetades och analyserades.

Studiens syfte Àr att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur nÄgra mÀn i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att frÄga vilka tankar och kÀnslor dessa mÀn har i mötet med omgivning och samhÀlle, och hur dessa upplever sig pÄverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig dÀrför kring hur individen pÄverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella mÀn) i majoritetssamhÀllet, frÀmst bestÄende av heterosexuella individer. Homosexuella mÀn beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet, som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet. Den negativa uppmÀrksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis pÄ grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen anvÀnds de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gÀller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner nÄr detta i högre grad ut till unga kvinnor Àn mÀn. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mÀns syn pÄ sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestÄende av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande mÀn, 20-29 Är, rekryterade pÄ en högskola i södra Sverige. FrÄgor kring platser och tillfÀllen att trÀffa nya kontakter, olika former av relationer samt sÀkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Bakgrund: Sexualiteten Àr en viktig del av att vara mÀnniska men den Àr ocksÄ sÄrbar vid sjukdom. HÀlso- och sjukvÄrden bör ha ett holistiskt synsÀtt pÄ mÀnniskan vilket Àven innefattar att ta hÀnsyn till den sexuella hÀlsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv pÄ kommunikationen om sexuella hÀlsa vid sjukdom. Resultatet baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation Àn vad som gavs.

I och med debatten om huruvida Àktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhÀlle har frÄgan om sexuell lÀggning kommit att bli central. Ofta handlar det om mÀnniskor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rÀtt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta anvÀnds nytestamentliga citat hÀmtade speciellt frÄn aposteln Paulus, men frÄgan Àr om hans syn pÄ sexualiteten Àr densamma som vÄr? NÀr vi nÀrmar oss dessa texter mÄste vi vara medvetna om den tidens syn pÄ sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vÄr förförstÄelse av sexualitet pÄ en text som skrivits i en annan tid.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta pÄ Ungdomsmottagningen och hur personal pÄ Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell lÀggning och könsidentitet fÄr i mötet. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal pÄ Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och kÀnslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förstÄelsen för deras sexualitet och identitet i sÄvÀl mötet med personalen pÄ ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell lÀggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tÀnker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell lÀggning och könsidentitet och hur kan bemötandet pÄverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vÄrt insamlade material utifrÄn ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.