Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn..

Människans utsläpp av miljö och klimatpåverkande växthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra åren. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav människor har på sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utsläppen är betydande, speciellt köttproduktionen, som står för 18 procent av världens totala växthusgasutsläpp. Genom att minska den mängd kött som ingår i människors måltider och gå mot att äta mer växtbaserat, som inte innehåller köttprodukter, kan matens miljöpåverkan minska. Ett viktigt område är offentliga matserveringar, vad som serveras där har en inverkan på människors matvanor och deras syn på mat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Vem gör vad på de ungas Internet och varför är de där? Dessa enkla fråga har naturligtvis inga enkelt svar. Syftet med denna studie är därför inte att finna ett enda revolutionerande svar, utan att utifrån en rad olika forskningsfält lägga ett pussel och söka mer komplexa och sammanflätade orsaker och drivkrafter.Metoden för detta sökande ligger dels i en så kallad litteraturstudie, där de senaste årens undersökningar, forskning, debatt i form av artiklar i vetenskapliga tidskrifter och statliga verks skriftproduktion tagits med, dels i form av en enkätundersökning som undertecknad genomförde bland ca 450 tonåringar i åldrarna 14 ? 17 år, där de tillfrågats om sina internetvanor på fritiden. Denna undersökning bearbetades sedan statistiskt.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Mål: En god hälsa innebär att vissa grundfaktorer lever i symbios med varandra, så som motion, sömn och kost samt en positiv livssyn. Denna studie kretsar dock enbart kring kost och matvanor. Målet med studien är att undersöka om det finns en koppling mellan en näringsriktig kost och elevers kognitiva prestationsförmåga i skolan. Prestationen mätt i studieresultat. Metod: Studien är baserad på en empirisk, kvantitativ enkätundersökning med fasta svarsalternativ.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

För oss kostekonomstudenter är skolmat ett aktuellt och återkommande problem. Nya regler om hur skolmat ska planeras näringsmässigt har precis har introducerats i Sverige och vi tror att denna nya lag kan ha skapat utmaningar kring att planera kosten för de ansvariga. Områden som belyses i bakgrunden är barnfetma, matvanor, rekommendationer kring kost, matsedelsplanering och skolmatens utveckling genom tiderna.Undersökningen grundar sig på både kvalitativa och kvantitativa metoder bestående av semistrukturerade intervjuer och näringsvärdesberäkningar av matsedlar. Syftet med studien var att utforska hur en veckas skolmatsedel ser ut näringsmässigt och hur ansvariga tänker vid planeringen. Matsedlar för en vecka från fem olika områden näringsberäknas och intervjuer sker med de ansvariga matsedelsplanerama som tillhör respektive område som näringsberäknas.

Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar..

Dataspelsproblematik är ett eskalerande problem som har visat sig påverka många unga människors utveckling och välbefinnande. Syftet med denna studie var därför att undersöka ungas dataspelsproblematik, vilka konsekvenser ett överdrivet dataspelande medför samt vilken behandling som ges till unga med dataspelsproblematik. Empirin erhölls genom kvalitativa intervjuer med professionella som arbetar med denna typ av problematik vid verksamheterna Game Over och Theory in Action. Resultatet visade att dataspelsproblematik idag inte har en bestämd definition och att det är ett problem som inte är tillräckligt uppmärksammat. Synen på orsaker till dataspelsproblematik hos unga är komplext då det kan tänkas bero på många olika faktorer.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhälle har ändrats i en negativ riktning, med begränsad fysisk aktivitet och sämre matvanor. Skolan är en plats som kan gynna barn och ungas kost och hälsovanor. Idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap är två ämnen som kan bidra till att främja elevernas hälsa. En bra skolgårdsmiljö och en lugn måltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn äter många av sina måltider i skolan och skolan har möjlighet att påverka deras matval i en positiv riktning.

Detta är en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehållstillstånd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med personer i åldern 11 ? 24 år, alla var dock 18 år eller yngre när de levde gömda. Syftet med studien är att få större kunskap om och inblick i hur det är att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta får för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förståelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men också undersöka vilka behov dessa unga kan tänkas ha och hur deras situation kan förbättras.

Skolan, med skolmaten som instrument, har en enastående möjlighet att i positiv riktning främja goda matvanor hos eleverna. De ansvariga för skolmaten i kommunen bör därför arbeta aktivt med de råd och rekommendationer som finns för bra mat i skolan. Syftet med studien är att belysa vilken syn de ansvariga för skollunchen i en kommun har på råden ?Bra mat i skolan? och hur de följs. Fokus ligger på skolmåltidens betydelse, vilka styrdokument som finns och hur de följs, den pedagogiska måltiden samt matsalsmiljön.

Denna studie handlar om hur personal och föräldrar uppfattar hur och vad barn lär sig i projektet Sinnenas mat i förskolan. Två förskollärare, en barnskötare, en måltidspersonal, en kock, en skådespelare och två föräldrar blir intervjuade i syfte att undersöka den deltagande personalens och föräldrarnas uppfattning om vad och hur barnen lärde sig i projektet. Perspektiv och teorier som rör barns lärande och matvanor, hur idén till projektet väcktes och en beskrivning av projektet Sinnenas mat i förskolan presenteras.Tanken är att man börjar med hem- och konsumentkunskap i tidigare åldrar, redan på förskolan, med mål att kunna förbättra barns matvanor. Man utgår från ett praktiskt-estetiskt ämne såsom hem- och konsumentkunskap och till det naturligt knyter andra teoretiska ämnen. Projektidén är att arbeta med maten som mål och medel i förskolan.