Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus.Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

The aim of the study was to examine the knowledge that school counsellors in Swedish schools have about young women with anxiety disorders. The study also examines how the counsellors act when there is a suspicion or a case of anxiety in a female student. With a qualitative approach eight school counsellors were interviewed. The theoretical approach that was used is the sociology of knowledge. Some of the study?s conclusions are that anxiety disorders are frequent among young girls.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Uppsatsen handlar om ett projekt som ägde rum på en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att låta elever, från olika kulturella bakgrunder, lära känna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personporträtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lära känna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvärdera resultatet genom att intervjua elever och lärare, för att se vad de tyckte om projektet.

Denna rapport är en del av ett examensarbete på avdelningen för "Byggteknik och design" med inriktning "husbyggnad, projektering och konstruktion" på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Sverige.Rapporten handlar om byggandet av ett tak för en skolbyggnad i byn Lwengo Basilla som ligger i sydöstra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Skolprojektet finansieras av en ideell organisation i Sverige som heter "Elikia na Biso" och leds av Miza Landström. Designen och konstruktionen av skolan har tagits fram med hjälp av studenter från olika avdelningar inom Kungliga Tekniska högskolan (KTH). En grupp studenter från KTH hjälpte till att lägga grunden och väggarna i skolan. Nästa grupp av studenter skickades för att hjälpa till med byggandet av skolans tak.Denna rapport fokuserar på att dimensionera och konstruera taket på skolan med hjälp av lokala material på ett effektivt sätt.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, SIS133, 15 hp Handledare: Elisabet Engdahl.

Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad kunskap om studenters användning av Youtube och Wikipedia och vilka faktorer som påverkar hur de brukar dem. Detta för att dessa tjänster nästan helt ersatt äldre media som TV och uppslagsverk för många studenter.Eftersom det är studenternas användningsområde som är av intresse har följande fem forskare valts ut som teoretisk grund: McQuails teorier om nya media och massmedia samt Djicks forskning om användare och hur de påverkar innehållet inom UGC-tjänster. Jarice Hansons socioekonomiska undersökning om mobiltelefoner och hur internet inverkar på det dagliga livet och John Palfreys forskning kring Digital Natives. Därtill, för att förstå skillnader mellan tidigare generationer och nuvarande som växer upp med UGC-tjänster, är även David Buckinghams forskning kring identitet på internet en del av denna uppsats. Genom att använda fokusgruppsintervjuer som en kvalitativ metod har elva studenter uppdelade på två grupper intervjuats.

The purpose of this Bachelor?s thesis is to examine university librarians? perceptions of information literacy, of students? information literacy and of education in information literacy. The focus is on how they perceive the students? information literacy development during their university studies. Also of interest in this study is how librarians think that their teaching in information literacy should be included in the students? other courses. Three librarians at a Swedish university library were interviewed using qualitative interviews.

Motivation för ledarskap styrs av värderingar, personlighet och tro på sin förmåga. Forskning har genererat tre motivationskategorier för ledarskap, affektiv-identitet ledarmotivation, icke-kalkylerande ledarmotivation och social-normativ ledarmotivation. Studien undersökte dessa tre motivationskategoriernas inbördes rangordning och skillnader mellan utbildningsinriktning och kön samt samband med generell self-efficacy och personlighetsegenskaper enligt femfaktormodellen.  192 studenter deltog från en mellansvensk högskola, därav 54 män, 90 från socionomprogrammen, 72 från det internationella businessprogrammet och 30 från två ingenjörsprogram.  De besvarade en enkät bestående av Chan och Drasgows Motivation to lead scale, Chen, Gully och Edens General self- efficacy scale och Shafers femfaktormodell Big Five Marker. Resultatet visar att det finns skillnader mellan motivationskategorier och utbildningsinriktning.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om och förståelse för unga kortutbildade intagnas inställning tillutbildning och motivation att studera i fängelse. Arbetet innehåller såväl kvantitativa som kvalitativa inslag.De kvantitativa delarna syftar till att beskriva urvalsgruppen med hjälp av metoden enkät och de kvalitativa tillatt få fördjupad förståelse för hur unga intagna resonerar om studier och utbildning genom semistruktureradeintervjuer. De kvantitativa resultaten redovisas deskriptivt med hjälp av grafer och kommenteras i relation tilltidigare forskning. Gruppen unga studerar i betydligt högre grad 2012 på den undersökta anstalten än nationellstatistik från 2006. De kvalitativa delarna analyseras och tolkas utifrån kvalitativ innehållsanalys.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.

Studiens syfte var att, genom identifikationen av rådande diskurser, ta reda på vilka eventuella regler som kunde tänkas styra personalens bemötande av placerade unga på ett svenskt hem för vård och boende (HVB). Med en diskursanalytisk ansats, inspirerad av Foucault, granskade vi därför hur det sociala arbetet med barn och unga omnämns i statliga direktiv för socialvård, tillika i personalens utsagor vid så kallade överrapporteringar (mellan arbetsskiften). Vi tog även del av verksamhetens organisationsbeskrivning, samt försåg oss med omfattande vetenskapliga referenser inom svensk välfärdsforskning. Mot bakgrund av detta fann vi fyra diskursiva praktiker: Myndighet, allmänhet, verksamhet och vetenskap. Vilka var för sig och tillsammans kunde ses forma, vidmakthålla, reproducera och i vissa fall förändra den svenska barnavårdsdiskursen.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie då personalen uppmärksammat en växande grupp unga bostadslösa föräldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt föräldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hälsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkätinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna föräldrarna, Nätverk, Syn på barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt påfrestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen påverkade föräldraskapet negativt.

Precis som samhället utvecklas, måste även familjekonstellationerna följa samma utveckling.Kvinnor och män kan ha 'före detta partner' och 'expartner', men det finns inget barn som kanvara ett 'före detta barn'. Ett barn är ett livslångt åtagande, och därför är det viktigt att integlömma bort barnet när föräldrarna separerar.Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna talar om växelvis boende, samthur informanterna tycker att deras familjer fungerar/fungerade när den unga vuxna boddeväxelvis. Vi utförde sex kvalitativa intervjuer med ungdomar och unga vuxna, i åldrarnamellan 16-30 år. Vi analyserade intervjuerna med ett systemteoretisk synsätt, och förklarar hurolika system är uppbyggda med subsystem, och mellan dessa system finns gränser som är avbetydande för hur dessa system kan kommunicera med varandra och med omvärlden. Någraav våra informanter har styvföräldrar, styvsyskon och/eller halvsyskon.