Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Arbetets huvudsakliga uppgift var att skapa en funktion till Drivhuset Gävleborgs lokala hemsida i Gävleborgs län. Denna funktion har som primär uppgift att hjälpa studenter som startar företag att hitta varandra och ta hjälp av varandra inom olika branscher. Med hjälp av det objektorienterade programmeringsspråket RubyOnRails så skapadesen webbapplikation för att söka företag som fanns registreradegenom Drivhuset Gävleborg. En administrativ sida upprättades också för att kunna styra vilka företag som registrerades. Denna externa sida riktade sig enbart till de anställda på Drivhuset Gävleborg för att kunna lägga till, redigera samt ta bort företag.

I dagens informationssamhälle råder ett samhälleligt krav på att samtliga individer förstår och kan uttrycka sig i skrift. Detta krav leder till att funktionshindret dyslexi och dess problematik blir allt mer tydligt. Trots detta väljer allt fler med en dyslexidiagnos att studera vidare på universitetsnivå. Detta examens arbete har till syfte att undersöka hur studenter med dyslexidiagnos upplever sin dyslexi idag samt vilken påverkan dyslexin har på framtiden, inför kommande yrkesliv, samt hur dessa personer ser på framtiden i sin helhet. En kvalitativ metod användes där 11 studenter med dyslexidiagnos deltog i semi-strukturerade intervjuer.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i att den svenska mediebranschen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är framför allt förändringar inom teknik som har skett och detta har ändrat sättet som individer använder och konsumerar nyheter. Detta har lett till att många företag inom dagstidningsbranschen just nu omstrukturerar sina verksamheter och söker efter nya möjligheter till intäkter. Viljan är att anpassa sina verksamheter för unga vuxna (20-39 år). Detta vill de uppnå genom att till exempel utveckla nya affärsmodeller.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Idag lever vi i ett konsumtionssamhälle där trender ständigt förändras, vilket medfört att konsumenter alltid efterfrågar det senaste som finns på marknaden. Klädföretag tillhör den bransch där det populära ?fast fashion? modet blivit alltmer vanligare och innebär att nya klädkollektioner erbjuds från vecka till vecka. Det har framkommit från olika håll att den ökade klädkonsumtion är en bidragande faktor till dagens hälso- och miljöproblem. Unga kvinnor klassificeras som den konsumentgrupp som vill följa med i modetrenderna och konsumerar därför mest kläder.

Ungdomsarbetslösheten är ett problem i Sverige och det finns flera unga som uppbär försörjningsstöd. Det har visat sig vara svårt för en del ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och kommunerna har ett ansvar för skapa arbetsmarknadsåtgärder som kan hjälpa personer att komma ut i arbetslivet. En del unga är mer utsatta än andra vilket gör att de kan vara i behov av ett intensivare stöd. Denna studies syfte är att undersöka vilka komponenter eller händelser i Case management-projektet som haft inverkan för de unga vuxnas livssituation. Projektet som är en arbetsmarknadsåtgärd syftar till att hjälpa ungdomar som har svårigheter med att strukturera upp sin vardag.

Många av dagens ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden som en följd av att de saknar tidigare arbetslivserfarenhet eller eftergymnasial utbildning. Detta kan vara en förklaring till att allt fler väljer att studera vidare på universitet eller högskola. På programmet med inriktning mot personal- och arbetslivsfrågor vid Uppsala universitet har man låtit avsätta 30 procent av platserna för sökande med minst fyra års tidigare arbetslivserfarenhet. Detta innebär att en del av studenterna på programmet har arbetat i minst fyra år före studierna, medan andra påbörjat studierna direkt efter, eller i nära anslutning till gymnasiestudierna.Det huvudsakliga syftet med denna föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse arbetslivserfarenhet har för universitetsstudenters lärande. Vidare avsåg den studera eventuella samband mellan studenternas arbetslivserfarenhet och deras syn på sitt eget lärande, samt mellan deras arbetslivserfarenhet och val av inlärningsstrategi, det vill säga ett yt- eller djupinriktat lärande.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Varje dag insjuknar 20 kvinnor (Nystrand, 2014). Vid bröstcancer uppstår tumörbildning genom en okontrollerad celldelning. Sjukdomen kan orsaka oro, ångest och lidande för dessa unga kvinnor då de befinner sig mitt i livet. För att vårdpersonal skall kunna bemöta kvinnorna på bästa sätt är det av stor vikt att de är införstådda i unga kvinnors upplevelser av att drabbas av sjukdomen.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt.Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns. Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade.

Denna studie avser att undersöka hur unga akademiker upplever arbetslöshet, och även att undersöka vilka aspekter av arbetslösheten som är mest problematiska för målgruppen. Vidare syftar studien till att undersöka vilka yrkesrelaterade mål de unga akademikerna har, och vilka hinder de upplever står i vägen för att nå dessa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga akademiker som är, eller har varit, arbetslösa de senaste två åren. Dessutom användes en insändare från en ung, arbetslös akademiker som empiri. Resultatet visar att de mest problematiska aspekterna av arbetslöshet för målgruppen verkar vara förlusten av tidsstruktur, minskad inkomst som i sin tur leder till uteslutning från vuxenvärlden, känslor av hopplöshet, nedstämdhet, ineffektivitet och ilska.

Produktplacering har blivit ett allt viktigare verktyg för marknadsföraren som vill nå ut till alla reklamtrötta tittare. För att få tittaren att köpa produkten och därmed lyckas med produktplaceringen så krävs det inte bara att tittaren ska uppmärksamma varumärket utan faktorer som intresse, acceptans och önskan spelar också en viktig roll i sammanhanget. För att varumärkesexponeringen ska kunna påverka tittaren i dess köpbeslutsprocess så är det även till fördel om tittaren har medvetenhet och kännedom om varumärket, dock så visar resultatet av denna studie på att det finns undantag. I denna undersökning behandlar vi specifikt hur högskolestudenter påverkas av produktplacering i sin köpbeslutsprocess och hur denna påverkan skiljer sig mellan män och kvinnor. Genom ett experiment kombinerat med enkätundersökningar så har studenternas köpbeslutsprocess undersökts och analyserats.

RFSU är ett förbund som genom sexualrådgivning förändrar och befäster unga personers syn på kön och sexualitet. RFSU arbetar för jämställdhet och jämlikhet och för en öppen och bejakande sexual­rådgivning. Syftet med undersökningen är att studera huruvida RFSU når upp till målen för sin verksamhet vid utformningen av sexualrådgivningsbroschyren Sex ? på ditt sätt: om sex för unga. I undersökningen används kritisk diskursanalys (CDA) tillsammans med queerteori.

 Idag har nästan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna använder sig av Facebook dagligen. Då studenter lägger upp allt mer och mer privat innehåll på sociala medier har det blivit en källa med information för företag att använda sig av i rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara är hur studenter på KTH ställer sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt inställning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför inställningen ser ut som den gör. Vi ville även undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vår målgrupp är medvetna om att social rekrytering används samt att de tycker det är ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna väljer att ha stängda profiler, då de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma åt privat information.

Syftet med studien var att ta reda på hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen såg på sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda på hur de såg på relationerna till sina biologiska föräldrar och familjehemsföräldrar, hur de såg på social-tjänsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation såg ut i vuxen ålder.Kvalitativa intervjuer användes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys känslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvården.