Vilhelmina är en inlandskommun med vikande befolkningsunderlag. För att vända trenden krävs bland annat en god fysisk planering som kan locka unga vuxna att återvända till eller stanna kvar i hembygden. Eftersom naturnära boendemiljöer ökar livskvaliteten, folkhälsan och trivseln i alla åldersgrupper kan skogen utgöra en viktig resurs som attraktiv boendemiljö och argument för inflyttning.Med hjälp av en innehållsanalys av lagstiftning, forskning samt kommunens planeringsdokument har ett antal parametrar tagits fram i denna uppsats, som indikerar vad som är viktigt för att gynna landsbygdsutvecklingen på ett hållbart sätt och öka inflyttningen av unga vuxna, med hjälp av kommunens skogliga resurser. Tre olika teoretiska perspektiv på skogens nyttjande och landsbygdsutveckling har använts för att tydliggöra kontraster och konflikter förknippade med mångbruk.Därefter undersöks hur parametrarna kommer till uttryck i de teoretiska perspektiven och befintliga planeringsdokument i kommunen, som mynnar ut i en analys över hur dessa kan samverka och införlivas i Vilhelmina kommuns översiktsplanering. Det kan åstadkommas genom att tydligare ange de unga vuxna som en viktig målgrupp och i konkret planering satsa på attraktivt boende med beaktande av skogsskötselåtgärder för estetiska och sociala värden i naturmiljöerna, samt förbättrade möjligheter till arbete, utbildning, kommunikationer och service.

Bakgrund: Hotell- och restaurangbranschen är dålig på att anställa personer med eftergymnasiala utbildningar med inriktning på hotell och restaurang, de prioriterar istället individer som har mycket arbetslivserfarenhet. Det beror på att branschen är praktisk och att åsikten att yrkeskunskapen kan läras ut på golvet fortfarande är stark.Syftet:Syftet är att undersöka hur studenter som examinerades 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan Örebro Universitet, uppfattar den utbildningen de genomgått.Metod: Dessutom kommer uppsatsen innehålla åsikter och tankar från före detta studenter som examinerades sommaren 2010 från Restaurang- och hotellhögskolan (RHS) i Grythyttan, Örebro universitet. Resultatet bygger på tre intervjuer med yrkesverksamma personer från hotell- och restaurangbranschen, samt tio besvarade enkäter från före detta studenter från RHS.Resultatet: visar på att hotell- och restaurangbranschen prioriterar arbetslivserfarenhet före eftergymnasiala utbildningar dock är utbildning viktigt för att arbeta sig upp inom företaget. De tidigare studenterna instämmer och anser att RHS utbildningar bör utveckla sina ledarskapskurser för att studenterna ska få större möjligheter inom hotell- och restaurangbranschen.Slutsats: Om en individ vill arbeta sig upp inom hotell- och restaurangbranschen går det snabbare om personen har en universitet/ högskoleutbildning i bagaget..

SammanfattningBemanningsbranschen är idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera på uthyrning av studenter. Detta är ett mycket intressant segment då denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och näringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhålla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbföränderligt konkurrensklimat ökar kraven på medvetenhet och strategiutformning för företag, något som är av särskilt stor betydelse för en bransch som är så ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvärld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar på studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvägagångssätt med insamling av såväl sekundär- som primärdata.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar.

Titel: Inre och yttre motivation ? En studie om vilka faktorer som motiverar unga medarbetare mest i fyra detaljhandelsföretag Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Joel Lawrence Tribble & Abdi Fatah JimaaleHandledare: Lars EkstrandDatum: 2013 ? JuniSyfte: Syftet med undersökningen är att, med hänsyn till incitamenten som tillämpas i detaljhandelsföretag, studera huruvida det är inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation. Våra forskningsfrågor är:Är det inre eller yttre motivationsfaktorer som har störst positiv påverkan på unga medarbetares motivation?Vilka incitament tillämpar företag för att motivera sina medarbetare att utföra önskade prestationer? Metod: Vi har gjort fallstudier på fyra branschledande detaljhandelsföretag, där vi utförde fyra kvalitativa intervjuer med företagens respektive chefer. Vi delade även ut 60 enkäter till de valda företagens respondenter där vi riktade oss till unga medarbetare i åldrarna 15-30 år.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Mitt intresse för denna uppsats bottnar i att jag arbetar som Student Brand Manager på Red Bull. Det innebär att jag arbetar med företagets försäljning och marknadsföring i den studentrelaterade verksamheten. Syftet för denna studie är att se på hur Red Bull kan åstadkomma en mer studierelaterad koppling till sin energidryck. Med andra ord se på hur det skulle kunna vara möjligt att få studenter att konsumera mer av drycken när de studerar. Detta är av intresse då Red Bull själva anser att dryckens egenskaper är passande till just detta tillfälle.

Studien innefattar en jämförelse av beteende och attityder till miljöfrågor mellan studenter från Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet är att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund återspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrågor. Studien använder sig av en enkätundersökning som är baserad på tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mätinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning inom området med utgångspunkt från teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövänliga beteende inom ett flertal områden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de återvinner. Resultatet tyder på att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Den problembild som denna uppsats uppmärksammar är den att studenter vid Luleå tekniska universitet i hög utsträckning väljer att flytta från Luleå efter avslutade studier. Syftet med denna uppsats är att utvärdera Luleå kommuns policy gentemot studenterna vid Luleå tekniska universitet (LTU) för att dels undersöka om policyn grundas på migrationsteori, samt om målet med policyn uppnås. I uppsatsen kommer Vedungs interventionsteori att användas som redskap för att synligöra hur kommunens policy är tänkt att fungera. Vid undersökningen av hur policyn är konstruerad kommer Luleå kommuns policy, migrationsteori och studenters åsikter att sättas samman med interventionsteori som grund för att visa hur de olika delarna är tänkt att påverka varandra för att policyn ska få väntat resultat. Den metod som använts är dels en litteraturstudie angående ämnet migration för att undersöka vilka faktorer som påverkar människor att flytta eller stanna.

Tidigare forskning beskriver att stress är en riskfaktor för ohälsa och det är ett arbetsmiljöproblem. Ohälsa bland unga kvinnor ökar i dagens samhälle. Syftet med studien var att finna olika kvalité i stresskänsla hos unga kvinnor och hur deras arbetssituation kan inverka på deras arbetsrelaterade stressupplevelse. För att få mer kunskap kring ämnet stress, har det undersökts hur kvinnor berörs av stress i deras arbetssituation och hur kvinnorna hanterar sin stressupplevelse på deras arbetsplats. Åtta kvinnor som dagligen upplevde arbetsrelaterad stress samt arbetat minst i sex månader, intervjuades.

Utifrån de analyser vi gjort har det visat på tydliga tendensergällande studenter och vilken typ av reklam de anser varabäst. Finess och en spännande grafisk utformning har varitåterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom färg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten är.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del är den som först läggs märke till om någon,därav är det också i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och isåfall hur unga använder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frågor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar på en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som användes för att förstå det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns återkommande samtalsämnen i dom ungas samtal, om än i olika former. Dessa samtal handlar främst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och när man egentligen är redo för sin sexuella debut.

Syftet med undersökningen var att kartlägga vilka faktorer som påverkar elever att bli intresserade av biologi. 50 studenter som läser biologi- eller molekylärbiologi¬programmet deltog i en enkätundersökning där de fick svara på öppna såväl som styrda frågor om vilka faktorer, inom och utanför skola, som format deras intresse. Från undersökningen framgick det att studenterna blivit mycket påverkade av sin omgivande miljö under uppväxten och att läraren har en mycket central roll för att skapa positiv attityd för biologi. Resultatet från enkätundersökningen visar att de studenter som genomfört fler laborationer och diskuterat mer också känner att skolan påverkat dem positivt. Studenterna var positiva till att läsa mer om aktuella ämnen..

Stress är ett aktuellt och diskuterat ämne i dagens samhälle. En orsak till detta kan vara den ökade ohälsan som bland annat orsakas av det moderna livets snabba förändringar och höga krav. Uppsatsen syfte var att undersöka upplevelsen av stress hos studenter vid Luleå tekniska universitet, kartlägga skillnader mellan manliga och kvinnliga studenter samt synliggöra upplevda stressrelaterade symtom. Faktorer som bland annat kartlagts är upplevda livssituationer, sociala förhållanden, ekonomi och framtid. Alla delar i en människas liv samspelar med hur hon mår, därför är det svårt att ta ut människan ur sitt sammanhang.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske.