Uppsatsens syfte var att få ökad kunskap om relationen mellan etnicitet, moderskap och uppfostran. Frågeställningarna var: Vilken är mammornas bild av den ideala modern? Vad uppfattar mammor påverkar dem i deras mammaroll? Vilken betydelse ges etnicitet i relation till moderskap och barnuppfostran? Vad har mammorna gemensamt och vad skiljer dem åt?Studien baserades på fyra fokusgrupper med mammor från tre olika etniska bakgrunder. Varje grupp bestod av två kurdiska, två arabiska och två etniskt svenska mammor vilket sammanlagt var tjugotre mammor. Jag valde att undersöka dessa mammors upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige och utifrån deras erfarenheter ta reda på mammornas svårigheter i relation till samhället, och deras likheter och olikheter.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen.

Rapporten beskriver polisens svårigheter att informera unga gärningsmän om medling när ett brott är begånget. Fokus ligger på de yttre polisernas arbete i Västernorrlands län där tre närpolisområden, Sundsvall, Sollefteå och Örnsköldsvik, valts ut att undersökas. Att dessa områden utgör underlaget för studien har att göra med den stora skillnaden i antal medlingsärenden i de olika områdena. Enligt Rikspolisstyrelsen, som utformat en blankett, ska polisen tillfråga unga gärningsmän, som inte fyllt 21 år, om de vill bli kontaktade av en medlingsverksamhet vid brott. Detta för att förebygga återfall i brott för gärningsmannen samt öka tryggheten för brottoffret som deltar i medling.

BakgrundVanliga orsaker till att en person får en tarmstomi är bland annat inflammatoriska tarmsjukdomar eller cancer. De två vanligaste typerna av tarmstomier är ileostomi och kolostomi. En tarmstomioperation påverkar kroppsuppfattningen och anpassning till den nya kroppen är en individuell process och kan kräva mycket av patienten och närstående. En tarmstomi kan ge känsla av att vara mindre sexuellt attraktiv och orsaka rädsla för intimitet och sexuella relationer. Fysiska komplikationer till följd av operationen kan påverka sexualiteten negativt.SyfteSyftet var att beskriva om, och i så fall hur tarmstomiopererade personers kroppsbild förändras och påverkar sexualiteten.MetodEn litteraturöversikt valdes för att besvara syftet.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i Västerås samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhållande till Europarådets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med åtta romska elever och tre lärare därefter tolkades resultatet utifrån ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgångspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien är kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet är att majoritetssamhällets etnocentrism påverkar unga romers skolsituation i Västerås eftersom romernas särskilda rättigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur unga arbetslösa individers personliga utveckling kan främjas av coaching. I studien ingick 28 arbetslösa unga individer mellan 16 och 24 år, varav 16 deltog i projektet Kubik vars mål var att coacha och stödja deltagarna i deras individuella utveckling och reducera risken för att de ska hamna i utanförskap. Metoden bestod av en kombination av intervjuer och ett kvasiexperiment utformade utifrån teorier om coaching av Johansen & Oestrich (2005), McDermott & O'Connor (1998) och Stelter (2003). De specifika beteende- och tankebeskrivningarna som studerades handlade om respondenternas upplevelser och uppfattningar om framtiden, självförtroende och sociala färdigheter och hur de eventuellt kan förändras genom coaching. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och analyserades med hjälp av IPA (Interpretative phenomenological analysis).

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Bakgrund: Truppgymnastik är en relativt ung tävlingsgren inom gymnastik med ursprung från de Nordiska länderna. I Sverige är det den mest utövade formen av tävlingsgymnastik med flest rapporterade  skador i nedre extremiteten samt återkommande besvär i ryggen. Tester i syfte att förebygga skador är efterfrågade och få studier har utvärderat tester för idrottande barn och ungdomar.Syftet med studien var att beskriva en grupp unga truppgymnaster utifrån bakgrundsvariabler, och rörelsekontroll med screeningtestet Performance Base Matrix samt att mäta förekomst av muskuloskelettala skador under en period på sju månader. Metod: Nitton unga truppgymnaster (flickor,7-9 år) genomförde screeningtestet Base Matrix i syfte att bedöma deras rörelsekontroll vid låg respektive/ low threshold och hög belastning/ high threshold. Testerna analyserades visuellt och genom videoupptagning. Resultatet av testerna dokumenterades i ett protokoll som bearbetades on-line samt för beräkning av procentuell förekomst av sämre utförd test i form av svaga länkar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..