Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet.

Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som förändrar hela en persons liv både fysisk och psykiskt såväl som socialt och relationsmässigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begränsad rörlighet och förändrad vardag.

Intresset kring mode är stort i Sverige och handeln med detaljhandelsvaror ökar för varje år. Det senaste året har dock varit tufft för många företag i branschen, både nationellt och internationellt. Rapporter visar att handeln ökar totalt sett i landet, men att det finns stora regionala skillnader. Storstäderna i landet ökar mest både befolkningsmässigt och handelsmässigt, på bekostnad utav övriga regioner. Rapporter visar även att trenden går mot att de mindre lokala butikerna blir färre och de stora butikskedjorna ökar sin utbredning världen över.Syftet med uppsatsen är att beskriva och försöka förklara om en mellanstorstad i Sverige har de förutsättningar som krävs för att etablera en butik från en världsomfattande modekedja, varvid huvudsakligen kvalitativ metod använts.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och få förståelse för 16-åriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter på den virtuella arenan. Frågeställningarna vi utgått ifrån handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter på Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framställer sig på olika sätt på den virtuella arenan, och i så fall hur. Empirin samlades in med hjälp av två fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-års ålder. Fokusgrupperna genomfördes med elever från en friskola i Göteborgs centrala delar. Våra teoretiska utgångspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen på ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick från ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt två vårdbiträden. Metoden som användes var intervjuer som berörde frågeområdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer präglas av brukarnas behov av lugn och ro.

The aim of this Master?s thesis is to examine three library weblogs to evaluate how they are used and what type of information the libraries publish in these specific weblogs.The following three questions are the basis of this study:? What is the content of the weblogs?? How is the weblog used as a tool by the libraries?? How is the interaction between the library and the readers of the weblogs presented regarding the comment function?The method that has been used in this study is content analysis and the code units have been created during the process. It is mainly a qualitative analysis but it does also contain quantitative elements. With the content analysis, 21 different themes where cut from the three weblogs. These themes where then put into the model of the local library profiles worked out by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen.

Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt.

I den här studien undersöker vi hur några amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus på roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat på kortare klipp från fyra olika serier (ett klipp från varje), då det är lättare för publiken att koncentrera sig på ett tema men ändå för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har använt oss av är Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (Vänner). Vårt material består av klipp från fyra amerikanska sitcoms (situationskomedi). Metoden består dels av en webbenkät för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).

Bakgrund: I begreppet ätstörningar innefattas sjukdomarna anorexia nervosa, bulimia nervosa och ätstörningar utan närmare specifikation. Bland vårdpersonal finns en stor brist på kännedom och förståelse för sjukdomen, vilket försvårar vården. Personer med ätstörningar framkallar ofta negativa känslor hos vårdpersonalen, eftersom de ofta möts av starka känslor av fientlighet, ilska och stress. Att vårda dessa personer är således en stor utmaning för vårpersonalen, då de ska skapa en vårdrelation till personerna. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens upplevelser av att vårda personer med ätstörningar.

Syftet med denna undersökning är att genom intervjuer och en fenomenografisk ansats kartlägga unga vuxnas uppfattningar av begreppet världens undergång, samt belysa de olika etiska förhållningssätt och livsåskådningar som diskuteras i denna kontext. Undersökningen baseras på nio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldern 18-25 som levt större delen av sitt liv i Sverige, går eller har gått i svensk skola, ser sig som tillhörande en av de abrahamitiska religionerna judendom, islam eller kristendom, eller är socialt präglad av någon av dessa. Intervjuerna genomfördes hösten 2013. Intervjupersonerna har kontaktats och valts ut främst på skillnader i kön, social bakgrund och utbildningsbakgrund. Intervjuerna har blivit analyserade utifrån en fenomenografisk ansats.

Personer med demens med aggressivt beteende är vanligt förekommande. Personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten möter dessa personer i de dagliga omvårdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bättre förstå, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vår studie var att beskriva personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal äldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

Ryggmärgsbråck är en form av funktionshinder, och personer med ryggmärgsbråck är en patientgrupp som sjuksköterskor mest troligt kommer att möta någon gång under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: att känna hinder att inleda en intim relation: att känna rädsla och skam och ha fysiska problem vid sex: att känna brist på kunskap: att känna tillfredsställelse med sin sexualitet samt att känna förhoppningar inför framtiden. Sexualitet hos personer med ryggmärgsbråck bestod ofta av problem, rädslor och skam, missnöje över kontrollen av sin kropp och framför allt tarminkontinens.