Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

Bakgrund: Truppgymnastik är en relativt ung tävlingsgren inom gymnastik med ursprung från de Nordiska länderna. I Sverige är det den mest utövade formen av tävlingsgymnastik med flest rapporterade  skador i nedre extremiteten samt återkommande besvär i ryggen. Tester i syfte att förebygga skador är efterfrågade och få studier har utvärderat tester för idrottande barn och ungdomar.Syftet med studien var att beskriva en grupp unga truppgymnaster utifrån bakgrundsvariabler, och rörelsekontroll med screeningtestet Performance Base Matrix samt att mäta förekomst av muskuloskelettala skador under en period på sju månader. Metod: Nitton unga truppgymnaster (flickor,7-9 år) genomförde screeningtestet Base Matrix i syfte att bedöma deras rörelsekontroll vid låg respektive/ low threshold och hög belastning/ high threshold. Testerna analyserades visuellt och genom videoupptagning. Resultatet av testerna dokumenterades i ett protokoll som bearbetades on-line samt för beräkning av procentuell förekomst av sämre utförd test i form av svaga länkar.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om, och i så fall hur synen på barnen förändrades under andra världskriget samhällsomdaning. Syftet är också att i uppsatsen beskriva de insatser som Sveriges unga gjorde under den kristid som andra världskriget vållade Sverige. Materialet ska sedan kunna användas till att bredda historieundervisningen på området: andra världskriget. Frågeställningarna för uppsatsen är de följande;1. a) Vilka sorters arbete utförde de svenska barnen och ungdomarna under andra världskriget?b) I vilken omfattning arbetade barnen och ungdomen?  2.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att prognosen för kvinnor under 35 år som drabbas av bröstcancer är betydligt sämre än för äldre kvinnor trots tidigare och intensivare behandling. Kroppsliga förändringar till följd av behandlingar mot cancern påverkar en människas förmåga att hantera sin nya livsvärld. Det är mycket viktigt att sjuksköterskan har kunskap och förståelse för kvinnans upplevelser vid diagnos och behandling. Syfte: Denna uppsats syftar till att undersöka unga kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer. Metod: Analysen har gjorts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på fyra kvinnors bloggar, vilka vi funnit på internet.

Syftet med studien har varit att undersöka om det finns skillnader i attityder hos de arbetsgivare som har anställt personer med funktionshinder, jämfört med de arbetsgivare som tog emot personer med funktionshinder som praktikanter, i grupperna över sex månader och under sex månader, samt om arbetsgivarens attityd har påverkat längden på praktiken? Metoden var kvalitativa intervjuer med sex arbetsgivare som varit i kontakt med Misas dagliga verksamhet. Resultatet visade framförallt att störst skillnad i attityd, mellan intervjupersonerna som anställt personer med funktionshinder och dem som tog emot praktikanter med funktionshinder. Arbetsgivare som anställde personer med funktionshinder hade mer tillit och förtroende för personen och ansåg att personer med funktionshinder kunde uppfylla deras krav, samt att lönebidrag var största anledningen att anställa personer med funktionshinder. Arbetsgivarna som tog emot praktikanter med funktionshinder trodde däremot inte att personer med funktionshinder kunde uppfylla arbetskraven samt fungera väl utifrån alla faktorer som är viktiga på arbetsplatsen.

SyfteStudiens syfte är att få ta del av sex unga dyslektikers livsberättelser om hur skoltiden har påverkat dem.Frågeställningar ? Vilka erfarenheter från skoltiden påverkar självbild och självförtroende hos personer med läs- och skrivsvårigheter?? Vilka konsekvenser har erfarenheterna från skolan fått för dem när det gäller självförtroende och självkänsla?? Vilka likheter respektive skillnader finns det i de sex unga människornas upplevelser av sina svårigheter?? Vilka faktorer finns som påverkar valet att publicera sig eller inte på sociala medier?Forskningsansats och metodFenomenologiska livsvärldsberättelser har i studien tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Med hjälp av livsvärldsintervjuer har sex unga dyslektiker i åldrarna 17-27 intervjuats för att få tillträde till deras personliga erfarenheter av att leva med dyslexi. Stukát (2005) menar, att det är vanligast att kategorisera studier i kvantitativ eller kvalitativ forskning. Eftersom vi i vår studie önskade att tillvarata undersökningsgruppens kunskap, tankar och erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter valde vi att bygga studien på undersökningsgruppens livsvärldsberättelser.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppväxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha påverkat den identitetsskapande processen och synen på utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrån Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram är att identiteten förhandlas utifrån individens sociala omgivning i en ständigt pågående process. Resultatet indikerar att respondenterna själva anser att det finns en påverkan genom uppväxtmiljön som kan bero på föräldrarnas högre utbildningsnivå. Det framhålls av respondenterna att det är flera faktorer än uppväxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen på utbildning; främst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgången..

Engagemang, kunskap och empati är väsentligt för att sjuksköterskan ska få en bra kommunikation med personer som har fibromyalgi, detta eftersom det finns mycket fördomar emot sjukdomstillståndet. Syftet med studien var att belysa hur personer med fibromyalgi bekräftas och upplever bekräftelse samt hanterar sin situation i det vårdande mötet med sjuksköterskor. Metoden som har använts var litteraturstudie. Resultatet visar, att personer upplevde bekräftelse nar de blev trodda, sedda och fick stöd i sin nära relation med sjuksköterskan. Blev de bekräftade påverkades identiteten och självkänslan i en positiv riktning.

Syftet med studien var att synligg?ra hur barn och unga framst?lls i relation till f?r?ldrar och familj i BBIC grundbok, genom att kritiskt granska materialet med hj?lp av WPR. Empirin bestod av handboken BBIC grundbok (Socialstyrelsen 2023), ett dokument med samlade riktlinjer f?r arbetss?ttet BBIC som v?gleder barnav?rdsutredningar inom socialtj?nsten i Sveriges samtliga kommuner. Studien som ?r en dokumentanalys pr?glades av en socialkonstruktionistisk f?rst?else och empirin bearbetades med teoretiska begrepp fr?n WPR tillsammans med teoretiska begrepp fr?n barndomsstudier, kritiska barndomsstudier och queerteori.

Syfte: Att jämföra ackommodations-amplituden med Hofstetters formler genom att upprepa Sterners et al. mätningar.Metod: Mätningarna skedde på 35 personer. Krav för att kunna vara med i studien var att inte ha tropi, amblyopi eller anisometropi. Det var två personer som uteslöts, den ena klarade inte stereotestet och den andra på grund av amblyopi. Först gjordes en variant av modifierad Humphriss och cyclodami, det öga som inte undersöktes dimmades med 1,5 dioptri (D).

Aptitlöshet är ett vanligt förekommande fenomen hos personer med cancersjukdom. Det kan komma till följd av sjukdomen/tumören i sig, men även av behandlingen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av aptitlöshet hos personer med cancersjukdomar. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att inte förstå eller bli förstådd: Att maten inte smakar som förut: Att tvingas äta för att överleva: Att förlora njutning och gemenskap samt Att ta kontroll över situationen.

Sportmotorcykeln är väldigt överrepresenterad i skade- och olycksstatistiken. Sportmotorcyklarna attraherar oftast högrisktagare med ett extremt körsätt. Denna minoritet provocerar ofta andra trafikanter och ger motorcykelkollektivet ett dåligt rykte. Syftet med det här fördjupningsarbetet är att redovisa hur de som jobbar med motorcykelfrågor tillsammans med försäkringsbolagen anser att man bäst kan komma till rätta med problematiken runt sportmotorcyklarna och förarnas risktagande attityd. För att få svar på våra frågor har vi vänt oss till ett antal personer som är väl insatta i frågan; trafikpoliser, försäkringstjänstemän, körskollärare, mc-journalister och en representant från regeringen.

Personer som lever med reumatoid artrit (RA) måste hela livet anpassa sina dagliga aktiviteter efter sin sjukdom. RA ger konsekvenser på många sätt bland annat socialt, ekonomiskt, fysiskt och psykiskt. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av att delta i temagrupp med ledskyddsundervisning för några personer med RA. Undersökningsgruppen bestod av totalt sju personer. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka möjliga mönster av social ångest och dess relation till depressiva symtom och livstillfredsställelse. Social ångest innebär lidande för många människor och medför rädsla för situationer där det finns risk att granskas, att få uppmärksamhet samt att bli bedömd för sina prestationer. Social ångest karakteriseras av undvikande beteende men indikationer finns att det även existerar en atypisk undergrupp av social ångest som uppvisar ett impulsivt beteende. Självskattningsformulär har använts vid datainsamlingen och urvalet bestod av unga vuxna i åldern 20-24 år. Resultaten analyserades genom klusteranalys och indikerade att en atypisk impulsiv grupp med social ångest existerade samt att kön modererar graden av depressiva symtom. .

Hållbart semesterresande är en utmaning med flera dimensioner. På systemnivå finns det tekniska och organisatoriska utmaningar, och på individnivå handlar det ofta om psykologiska hinder för beteendeförändring. Men ytterligare en utmaning kan sägas finnas, och det på samhällsnivå. Det handlar då om hur olika sociokulturella strukturer och aktörer i samhället formar individers identitet, livsstil och normer. I denna uppsats har tonvikten lagts på den sistnämnda utmaningen, med media i fokus.Media i form av texter och bilder om resande kan vara till inspiration för många turister, och bidra till skapande av mer eller mindre miljövänliga livsstilar och konsumentbeteenden.