AbstractTidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan tobaksbrukande och icke tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare.

AbstractThe purpose of my study was to examine how four social studies teachers in upper secondary school interprets the democratic educational mission and core values, and if they believe that the same values are tools to influence the students' democratic approach and if they think it is possible. It is also the study's minor purpose to make an analysis of my findings and previous research in the area to explain any similarities or differences in the social studies teacher's interpretation and practice of the democratic educational mission and core values. I used qualitative semi-structured interviews as a method in which the interview questions were based on my research questions. The two criteria I had for my sample of respondents was that there would be social studies teacher at a upper secondary school and that I wanted to have two of each sex. Their interpretation and how they think they practice the democratic educational mission and core values are similar.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på sociala medier, på så många sätt som möjligt.

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv.

Denna uppsats syftar till att närmare undersöka hur flickor i 18-årsåldern förhåller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att närmare studera vilka sociala mekanismer som kan tänkas ligga bakom deras upprätthållande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva självidentiteten, och utforskas vidare i förhållande till Goffmans dramaturgiska perspektiv där fokus läggs på förändrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk självpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrån traditionella interaktionistiska perspektiv på reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet består av information insamlat från åtta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer från två olika skolor i Stockholms län. Resultatet tyder på att olika sociala medier kan förstärka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier många gånger tycks upprätthålla en fasad, på så sätt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersätts av en ny ?online?-identitet.

Syftet med vårt examensarbete var att genom värderingsöningar i en högstadieklass försöka stärka självkänslan och medvetandegöra unga flickors syn på feminism, kön och jämställdhet. Vi valde att dela ut anonyma ostrukturerade enkäter vid första tillfället som en förstudie för att få en inblick om varje enskilld individs syn och kunskap om ämnet. Sedan följde ett antal lektionstillfällen med värdringsövningar. För att kunna undersöka om värderingsövningarna påverkade flickorna så använde vi oss av strukturerade observationer som mätmetod där vi i förväg kunde fastställa vad vi ville titta på i form av ett observationsprotokoll för varje värderingsövning. Som slutstudie valöde vi att åter lämna ut samma enkät för att se om en förändring skett.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.

En idrottares prestationer påverkas av många faktorer, bland andra individens motivation att uppnå de mål som är uppsatta. Om en individ känner sig osäker inför ett mål, kan denne hemfalla åt självhandikappningsstrategier, vilket kan ta sig i uttryck både i form av konkreta beteenden eller mer allmänna påståenden.  Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan idrottares yttre motivation och självhandikappning samt om könsskillnader existerar. Slutligen kommer det även att undersökas om de som drivs av inre motivation åstadkommer bättre resultat än övriga. Två standardi­serade mätinstrument användes, ett som mäter motivation och ett annat som mäter graden av självhandikappning. Resultatet visar att det delvis finns signifikanta korrelationer mellan yttre motivation och självhandikappning, samt att kvinnor i större utsträckning använder sig av fenomenet.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera betydelser och föreställningar av oskuld bland unga på ett nätforum för att försöka förstå hur dessa ter sig. Materialet, vilket består av utvalda foruminlägg, inhämtas genom dolda observationer och bearbetas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen behandlar ämnet oskuld i relation till ungdomar, sexualitet, normer och Internet. Studien begränsas till ett nätforum för unga och det är endast de åsikter och tankar som cirkulerar i det virtuella rummet som behandlas i uppsatsen. Inom det ungdomsfokuserade sociala arbetet upplever många socialarbetare en osäkerhet i att bemöta funderingar kring sexualitet och vår förhoppning med denna uppsats är att försöka bredda synen på oskuld och sexualitet bland ungdomar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en stilanalys kompletterad med en variabelanalys.

Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000).

Anabola androgena steroider (AAS) är en substans som påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Såväl innehav som bruk av AAS är brottsligt. Preparatet ger flertalet bieffekter som förutom brukaren även skadar andra individer och samhället i stort. För att förhindra att människor skadas och genomföra ett förebyggande preventionsarbete måste det finnas kunskap om fenomenet, därför genomförs denna studie. Syftet är att få en överblick av dagens forskning rörande vem som använder anabola androgena steroider, varför de använder substansen samt i hur stor utsträckning det förekommer i Sverige.

Titel: ?Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare.Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genomwebbläsaren.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp ?att komma ut? skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse.

Syftet med studien är att identifiera hur fenomenet motivation konstrueras i tre olika diskurser. Dessa diskurser är fokusgruppsamtal med gymnasieelever, läroplanen för gymnasiet samt en text om motivationsforskning för skolans värld. Analysen av diskurserna är baserad på Faircloughs tredimensionella kritiska diskursmodell. Studien synliggör skillnader och likheter i de studerande diskursena med särskilt fokus på vad detta får för påverkan på elevernas drivkrafter till lärande. Analysen visar att läroplanen konstruerar ett ideal där eleven ses som ansvartagande med motivation till lärande av ett meningsfullt kunskapsstoff.