Uppsatsen är en analys där de två amerikanska science fiction-serierna Dollhouse (Joss Whedon, 2009) och Firefly (Joss Whedon, 2002), som sänts i både svensk och amerikansk tv har granskas. Syftet är att titta närmare på hur kvinnor och deras kroppar framställs i serierna och i reklamen för sagda serier. Genom en kvalitativ innehållsanalys granskas de båda serierna, där fokus har legat på hur de kvinnliga karaktärerna framställs i båda serierna men också på hur de marknadsförs i reklamen innan serierna har sänts. Uppsatsen är uppdelad i tre teman; ?den kvinnliga hjälten?, ?kvinnans roll? och ?den kvinnliga kroppen?.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

I uppsatsen görs en textanalys av fyra tidskriftstexter från könstypiska tidsskrifter. Med utgångspunkt i resultatet av analysen görs dessutom en didaktisk koppling där jag utifrån aktuella kursplaner för gymnasiet diskuterar om och i så fall på vilket sätt könstypiska tidningstexter kan användas i undervisning. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen: Vilka attityder, stereotyper och ideal förmedlar olika texter? Hur skiljer sig texter riktade till unga män, respektive Unga kvinnor? På vilka sätt kan man arbeta med könstypiska tidningar i klassrummet?Den tidigare forskning som uppsatsen baserar sig på behandlar bland annat sakprosa genom projektet Svensk sakprosa 1750-2000 genom Ledin (2000). För den didaktiska kopplingen har Ambjörnsson (2003) legat till grund för teorier om text och skrivpedagogik.Primärmaterialet består av fyra texter tagna ur tidningarna ELLE, Cosmopolitan, Kingsize och Moore, och textanalysen grundar sig på den textmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997).

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård.

Psykologisk forskning visar på att unga medarbetare, den så kallade Millennialgenerationen, efterfrågar en annan typ av ledarskap än deras äldre föregångare. Syftet med studien var att undersöka unga medarbetares föreställningar om transformativt ledarskap samt i vilken utsträckning dessa föreställningar motiverar dem i arbetet. Hypotes: Transformativt ledarskap är gynnsamt för unga vuxnas motivation på arbetsplatsen jämfört med andra ledarstilar så som laissez-faire och transaktionellt ledarskap. Undersökningsmetoden som använts var en webbaserad enkätdesign med 28 deltagare i åldrarna 20-38. Resultatet stödjer studiens syfte och hypotes, det transformativa ledarskapet var det som motiverade unga vuxna mest på arbetsplatser.

Uppsatsen avser att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chefer i dagens samhälle. Frågeställningarna som används i uppsatsen är: Hur ser föreställningarna ut hos nyanställda om chefskap i relation till ledarskap? Hur ser nyanställda på de förväntade kraven som ställs på chefer idag? Vill nyanställda bli chefer i framtiden, och i sådana fall varför/varför inte? Syftet med uppsatsen är att undersöka unga nyanställdas motivation till att bli chef och även undersöka vilken ledarstil som uppskattas mest hos en chef utifrån de anställdas perspektiv. I teorikapitlet behandlas därför ledarskapets utveckling samt olika ledarstilar. Vi har även belyst begreppet chef och vad det representerar, samt skillnaden mellan en chef och en ledare.Med frågeställningarna som utgångspunkt har vi genomfört en kvalitativ studie och använt oss av intervjuer.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today?s youth culture,I?ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today?s society affects their process of identification. Lately we?ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I?ve found that the vampire narrative answers to some ofthe existential needs we have as members of a late modern society.

Den här uppsatsen låter sex unga journalister komma till tals med avseende på hur de tänker kring förhållandena på arbetsmarknaden. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ intervjustudie belysa hur unga journalister tänker kring sin karriär, framtid och livet vid sidan av yrket.Arbetsgivarna inom mediebranschen tillhör dem som i störst utsträckning kringgår lagen om anställningsskydd (LAS). Det innebär att många journalisters första arbetslivserfarenheter består av vikariat och tillfälliga anställningar. Detta resulterar i ett kringflackande liv som för med sig konsekvenser på det privata planet.De sex intervjupersonerna har olika erfarenheter av hur det är att komma ut i arbetslivet från en journalistutbildning. En viktig slutsats från studien är att de sex intervjupersonerna på olika sätt fått anpassa sina liv efter branschens krav på flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Idag åtar sig unga idrottare hårda träningsprogram redan i tidig ålder, vilket innebär hård träningsbelastning samtidigt som de fortfarande växer. Detta ställer höga krav på dessa individers nutritionella status. Självrapporterade kostregistreringar bland unga idrottare visar ofta att intagen av energi och kolhydrater ligger under rekommenderade nivåer.Syftet med denna studie är att undersöka om unga innebandyspelare, antagna till NIU-innebandy, har ett adekvat energi-, makronutrient- och vätskeintag i förhållande till kostrekommendationer anpassade för unga innebandyspelare. Vidare har det undersökts om ett kompletterande energisupplement har kunnat ge dessa idrottare ökad fysisk prestationsförmåga och/eller ökad egenupplevd fysisk förmåga.Deltagarnas energi-, makronutrient- och vätskeintag har vid två tillfällen uppskattats med hjälp av vägda 3-dagars kostregistreringar. Deltagarnas energiutgifter har estimerats med hjälp av 3-dagars aktivitetsdagböcker och accelerometrar.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Syfte: Att undersöka om lärare anser sig ha tillräckliga kunskaper för att identifiera och hänvisa vidare elever med psykisk ohälsa, om de anser att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att hjälpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielärare i Dalarnas län. Svaren samlades in via webbenkät. Resultaten bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet från studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillräckliga kunskaper i hur psykisk ohälsa hos unga kan identifieras samt att de har otillräckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgå.

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan åren 1995-2006.

Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket.

The purpose of this thesis is to understand the ways in which rumors affect the everyday lives of a few young women. The questions are: What kinds of rumors do the young women find are the most common? How do they respond to these rumors? Do the rumors affect their everyday lives and if so, how do they react to them? Do they resist them? Do they feel limited by them?The empirical data was collected through unstructured interviews (focus groups) with three groups. The groups discussed different themes without prompting questions by the interviewer and it was clear that rumors played an important role, in multiple ways, in the lives of the young women. The most common rumors were sexualized and were mostly concerned with the view that the young women should not engage in ?too many? heterosexual relations ? preferably none.