Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur Unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Att självskadebeteende är ett fenomen som förekommer hos kvinnor står klart för många av oss. Det är den bilden vi möter i den samhälleliga debatten och i media. Vi som uppsatsförfattare blev nyfikna på huruvida självskadebeteende även förekommer hos unga män och efter ett digert granskande av tidigare forskning stod det klart för oss att så var fallet. Varför talas det då aldrig om denna sida av problematiken? Är denna typ av ohälsa bland unga män ett okänt fenomen även hos professionella? Syftet med vår studie är att genom en diskursanalys bringa klarhet i varför unga mäns självskadebeteende osynliggörs vilket vi anser att det görs.

Uppsatsens övergripande syfte har varit att skapaförståelsen för Unga kvinnors konsumtion avhandväskor. Vidare har vi undersökt hur och varfören grupp kvinnor använder och konsumerarhandväskor. Resultatet har belysts ur fem olika teman: synen på konsumtion, handväskans funktion, den trend-medvetna handväskan, handväska beroende på ekonomisk ställning, samt den kompletterande identiteten. Ur analysen av dessa teman har vi urskönjt två olika sorters väskkonsumenter: ?den praktiska väskshopparen? samt ?wannabe-fashionistan?.

Uppsatsen undersöker varför Unga kvinnor och män använder Instagram, hur de väljer att framställa sig där och om man kan se några likheter och/eller skillnader. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem kvinnor och fem män i åldern 23-30 år som alla är användare av Instagram. I uppsatsen har även informanternas tio senaste publicerade bilder tagits i beaktning som en kompletterande del till intervjuerna. För att genomföra undersökningen har vi använt oss av Uses and Gratifications och identitetsteorier. I relation till teorierna har det empiriska materialet tematiserats för att sedan analyseras.

Denna uppsats syftar till att undersöka och beskriva hur personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning upplever och förhåller sig till bältesläggning. Jag har även valt att fokusera på hur personalen upplever och förhåller sig till bältesläggning av patientgruppen Unga kvinnor med personlighetsstörning och självskadebeteende. För att få svar på mina frågor har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med personal på en psykiatrisk intensivvårdavdelning. Jag har sedan analyserat min empiri utifrån ett maktperspektiv, då detta synsätt ger en intressant vinkel på de olika dilemman och svårigheter som personal möter i samband med tvångsåtgärder. Jag har tagit del av tidigare forskning för att få kunskap om ämnet men även för att fördjupa min analys.

Mammaledighet för unga mödrar och sociala behov som blir aktuella i samband med det. Denna studie belyser unga mödrars upplevelser kring en viss småbarnförälders mötesplats. Mötesplatsen som studeras är öppen för båda könen men däremot återspeglas endast det kvinnliga perspektivet då informanterna enbart är kvinnor.I denna studie är källmaterialet insamlade öppna intervjuer med deltagare vilket analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys för att kunna komma åt en mer komplicerad tolkning och inte bara en mätning av resultat. Intervjuer spelas inoch transkriberas. Texten sorteras, kodas och kodningar jämförs.

Syftet med studien var att kartlägga Unga kvinnors miktionsvanor (kissvanor) och förekomst av UVI. Dessutom undersöktes om det fanns ett samband mellan ett lågt antal miktionstillfällen och/ eller sexuell relation och/ eller kirurgi i urinvägarna för förekomsten av UVI hos Unga kvinnor. Det visade sig att tonårskvinnorna gick mer sällan på toaletten. Det var vanligt att kvinnorna genomgått UVI. Låg miktionsfrekvens verkade inte öka risken för UVI.

Syftet med studien är att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handläggningen av unga lagöverträdare beroende på kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att få våra frågor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, två socialsekreterare, två poliser och två åklagare. Vår studie fokuserar på det problem som uppstår i samhället när individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstå i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handläggningen av unga lagöverträdare. Den forskning som vi har tagit del av visar på att kvinnor och män behandlas olika i kontakt med rättsssamhället och att samhällets normer ser olika ut kring män och kvinnor som begår brott.

LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de Unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de Unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra Unga kvinnorna förde även ?stressbok? under en veckas tid.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska Unga kvinnors upplevelser och hantering av individualisering och identitet samt deras planering inför framtiden. Fem intervjuer genomfördes bland kvinnor i åldrarna 21-26 år och det insamlade materialet analyserades med hjälp av den hermeneutiska metoden. De teoretiska utgångspunkterna hämtas främst från Beck och Beck-Gernsheims teori om individualisering, Giddens teori om självidentitet och Nowotnys teori om tid. Resultatet visar att kvinnorna uppfattar att de lever i samhälle där individualiseringen fortgår, dock upplever de att gamla sociala former finns kvar och fortsätter att påverka deras liv. För att hantera levnadsvillkoren antar kvinnorna en reflexiv självorientering och den återspeglas även vid konstruktionen av identitet och i deras framtidsplanering.

Syfte: Syftet var att undersöka Unga kvinnors inställning till hur de kan förebygga livmoderhalscancer. Vidare var syftet att undersöka vad de Unga kvinnorna har för åsikter om information kring livmoderhalscancer. Metod: Explorativ kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes. Kvinnor i åldern 16-18 år rekryterades på Ungdomshälsan i Uppsala med ett medvetet urval. Totalt genomfördes 20 intervjuer. Innehållsanalys med manifest ansats användes för att analysera data. Resultat: Kvinnornas inställning till preventionsarbetet baserades på deras kunskap.

Endometrios,  en  sjukdom  med  symtom  som  smärtor  eller  blödningar  i  samband  med menstruation, börjar ofta i tonåren men diagnostiseras inte förrän flera år senare. Kvinnorna med denna diagnos beskriver ofta att de inte  fått förståelse för sina problem under tonåren. Sjukdomen kan innebära stora besvär  för den drabbade och följder på det fysiska, psykiska och sociala planet kan ses. Syftet var att studera hur Unga kvinnor med endometriossymtom upplevde  skolsköterskans  stöd  under  högstadie-  och  gymnasietiden,  för  att  kunna  påverka deras livskvalitet. Via Svenska endometriosföreningens ungdomssektion i Sverige gjordes en kvantitativ   undersökning   med   kvalitativt   inslag.   Ett   frågeformulär   skickades   ut   till föreningens  59  medlemmar,  24  kvinnor  svarade.  Resultatet  visade  att  några  få  kvinnor  var nöjda med den hjälp de fått under skoltiden men de flesta kvinnorna uttryckte att de saknade kunskap,  stöd  och  förståelse  från  skolsköterskan  vilket  ibland  gav  ett  icke  tillfredsställande bemötande.

Vestibulit är en benämning på smärtor vid slidförgården som ofta framkallasvid beröring. Smärtorna får negativa följder för livskvalitet genom attpåverka olika områden i livet. Syftet med denna studie har varit att sökakartlägga följder av vestibulit i den drabbade unga kvinnans liv och hurföljderna samverkar med varandra. Åtta kvinnor i åldrarna 20-28 år harblivit intervjuade kring sina erfarenheter av vestibulit, och materialet haranalyserats med grundad teori. Resultaten visar att kvinnor med erfarenhetav vestibulit har upplevt att smärtorna har medfört följder på flera områden ilivet, som kan delas upp i följande fem huvudområden: 1) sex ochrelationer, 2) att prata om smärtan, 3) vårderfarenheter, 4) tankar, känsloroch självbild 5) vardagsaktiviteter.

Denna kvalitativa studie har i syfte att förstå hur stereotypa föreställningar påverkar Unga kvinnor med ursprung i Mellanöstern. Studien är baserad på sex Unga kvinnors tolkningar av samhällets stereotypa föreställningar kring denna grupp. Resultatet visar att majoriteten av informanterna blev någorlunda påverkade av dessa föreställningar. Fyra av respondenterna påverkades mer och upplevde att de många gånger var i behov av att bevisa att de negativa föreställningarna inte alltid stämmer. Föreställningarna om invandrarfamiljen är enligt informanterna överdramatiserade. Majoriteten ansåg att reglerna som fanns i hemmet inte handlade om kontroll, istället betonade de att föräldrar gör det av omsorg.

Bakgrund: En positiv kroppsuppfattning är relaterat till välmående medan en negativ kroppsuppfattning är relaterat till ohälsa. I genomsnitt är det fler kvinnor än män som har en negativ kroppsuppfattning. Främst sker det en ökning i de yngre åldersgrupperna. I västerländska länder råder ett smalt kroppsideal för kvinnor. En smal kropp förknippas med attraktion, hälsa och lycka samtidigt som en överviktig kropp är föraktad.