Titel: ?Man skulle ju aldrig lägga upp en ful bild på sig själv liksom?.Författare: Ronja RiemanKurs: C-uppsats inom medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårtermin 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 23.553 ord inklusive bilagor(19.407 ord exklusive titelblad, innehållsförteckning, executive summary, abstract, referenser och bilagor)Antal sidor: 46 sidor inklusive bilagor)Syfte: Studien undersöker vad Unga kvinnor har för uppfattningar om och erfarenheter av utseendefokus på Instagram och om de anser att det kanfinnas en påverkan på deras självbild.Metod: Kvalitativa gruppintervjuer med totalt tolv personer.Material: Tre gruppintervjuer med Unga kvinnor, 15-24 år, som är aktiva användare avInstagram.Huvudresultat: Denna studie har visat att Unga kvinnor söker sig till Instagram försocial interaktion, underhållning, tidsfördriv och frihet att kunna påverka hur de framställer sin ?online-identitet?. Samtidigt upplever de att Instagram är stress- och beroendeframkallande. Kvinnornas relation till Instagram kan beskrivas som komplex och i viss mån motsägelsefull.Studien visar vidare att Unga kvinnor upplever att ett fokus på utseendet finns på Instagram. Det kan bland annat identi!eras genom att många Unga kvinnor publicerar en stor andel bilder som visar ett fördelaktigt utseende på deras ansikte eller kropp.

Detta är en kvalitativ studie som bygger på två veckors fältbesök på organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger på sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med Unga kvinnor från verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även två fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor från verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemäktiga Unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemäktigandet av dessa enskilda Unga kvinnor kan tänkas få i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat på att grunden i Ankurs verksamhet är kreativa uttryck och artikulation som har sin utgångspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

BAKGRUND: Psykisk ohälsa bland Unga kvinnor är ett folkhälsoproblem. Anorexia nervosa kategoriseras in som en psykisk sjukdom. Anorexia nervosa drabbar främst Unga kvinnor, vilket exempelvis kan bero på tidigare händelser i livet som gett upphov till psykisk obalans i deras vardag. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka vilka sociokulturella orsaker som bidrar till utvecklingen av Anorexia nervosa bland flickor och Unga kvinnor i åldrarna 12-25 år. METOD: En literaturstudie utfördes, som baseras på 21 olika vetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var pubmed och psycinfo. Temaanalys användes och artiklarna kategoriserades in i huvudteman och underteman. RESULTAT: Resultatet i studien delades in i två huvudkategorier, med två underkategorier vardera.

Syftet med vår studie är att undersöka hur unga invandrarkvinnor på gymnasiet upplever sin skolgång i Sverige. Vi som blivande gymnasielärare vill få en ökad kunskap om hur vi kan bemöta dessa elever på ett bra sätt och vilka faktorer som bör tas ställning till för att ge dessa Unga kvinnor en likvärdig och rättvis utbildning. Vår undersökning bygger på intervjuer med elever från tre gymnasieskolor. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat sju elever. Resultatet i undersökningen visar att de Unga kvinnorna har god relation med sina lärare, att de känner sig rättvist bedömda och att de känner att de har inflytande över sin utbildning.

Syftet med vårt arbete är att få insyn i fem Unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem Unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren från intervjuerna sammanställdes och bearbetades i förhållande till fyra rubriker som täcker vårt syfte. Resultatet har vi sedan jämfört med tidigare forskning inom området.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen som drabbar Unga kvinnor, och flera hundra kvinnor under fyrtio år får diagnosen varje år. Denna studie har valt att belysa Unga kvinnors upplevelser av att drabbas, då dagens forskningsläge framförallt belyser äldre kvinnors upplevelser. Denna studie är gjord på kvinnor mellan 29-50 år. Orsaken till bröstcancer är idag inte klarlagd, men det finns teorier om vad som kan påverka uppkomsten. Att drabbas av bröstcancer som ung påverkar hela kvinnans livssituation och det sker en rad kroppsförändringar i samband med behandlingen.

Tidiga vuxenlivet präglas av oprövade miljöer och situationer. Detta ställer höga krav på individens perception, anpassningsförmåga och attityd. En intensiv miljö flertalet unga vuxna kommer i kontakt med för första gången är krogen. Positiv attityd till riskfyllda beteenden där kan i förlängningen resultera i negativa hälsoeffekter. Syftet med denna enkätstudie var i huvudsak att undersöka unga vuxnas attityd till Verbal aggression, Rekreationellt berusningsdrickande, Riskfyllt sex, Fysisk aggression, Ekonomiskt riskfylld modekonsumtion, Ekonomiskt riskfylld festkonsumtion, Rekreationellt drogbruk och Riskfyllt spelande om pengar.

Bröstcancer är den cancerform som är vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer äroerhört traumatiskt och livsomvälvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförändrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka hur Unga kvinnor iåldern 19-44 år som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; fråndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten går igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta är viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bättrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlätta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka vilka diskurser som råder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 år samt få en djupare förståelse för hur dessa har uppkommit.Frågeställningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhåller sig unga vuxna kvinnor till rådande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhälle?Metod Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i åldrarna 21-29 år. I uppsatsarbetet har vi använt oss av dessa intervjuer med fokus på kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjälp av teorier och tidigare forskning inom området. Teorierna vi har använt oss av är socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

Syftet med den här studien är att undersöka hur en grupp unga, svenska kvinnor mellan 20-30 år upplever de kvinnliga skönhetsidealen, samt att granska vad målgruppen anser om Doves Campaign for Real Beauty. Syftet är att studera om informanterna upplever kampanjen som ett steg i rätt riktning för att öka diskussionen och vidga begreppet skönhet. Med detta hoppas vi uppnå en större förståelse för hur unga svenska kvinnor ser på skönhetsidealen idag och om kampanjer likt Doves, är rätt tillvägagångssätt för att nå ett förändrat ideal.Teori: Delar av feministisk teori, receptionsstudier samt Stuart Halls teori om inkodning och avkodning.Metod: Två kvalitativt semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med totalt sju kvinnor.Slutsatser: Informanterna skiljer på skönhet och skönhetsideal. De anser att Doves kampanj, Campaign for Real Beauty är ett steg i rätt riktning för ett förändrat ideal. Däremot ifrågasätter de Doves uttalade budskap med kampanjen och menar att det huvudsakliga målet skulle vara att öka försäljningen och stärka varumärket, snarare än att öka kvinnors självförtroende..

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder.HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Denna uppsats syftar till att lyfta fram Unga kvinnor med självskadebeteende och deras levda erfarenheter och upplevelser av svensk psykiatrivård. Vi ämnar undersöka hur kvinnorna upplever bemötandet av vårdpersonalen, vilka handlingsalternativ de upplever har varit möjliga i kontakten med densamma och hur detta påverkat deras syn på sig själva. Vidare vill vi förstå hur kvinnorna upplever att deras vård påverkat deras syn på framtiden. Materialet har vi samlat in genom kvalitativa intervjuer med tre Unga kvinnor som varit i kontakt med psykiatrin på grund av deras självskadebeteende. Både teori och metod tar i stor utsträckning avstamp i det fenomenologiska perspektivet.

Bakgrund: Att få diagnosen bröstcancer sätter hela tillvaron på spel, särskilt för ungakvinnor i fertil ålder, då de ofta befinner sig i en komplex livssituation. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av vad som ärviktigt i omvårdnaden av Unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Kvalitativmetod med halvstrukturerade forskningsintervjuer, enligt Kvale och Brinkmann haranvänts. De transkriberade intervjuerna har analyserats med kodning, meningskoncentreringoch meningstolkning. Resultat: Omvårdnaden av Unga kvinnor med bröstcancer skiljer siginte från andra patientgrupper.

Under vår utbildning som studie- och yrkesvägledare får vi lära oss om flera karriärteorier men dessa är främst utformade utifrån ett västerländskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lära oss om vad som påverkar en människas val av karriär i olika kulturer. Vår examensarbete tar avstamp i en välgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju Unga kvinnor som fått stöd av dem. Vårt syfte är att ta reda på vad som är centralt i de Unga kvinnornas karriärval och hur de berättar om sina livs- och karriärberättelser. Vi har använt en narrativ metod för att få svar på våra frågeställningar och har använt Savickas vägledningsteori om Career Construction för att förstå faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vår studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i våra intervjupersoners livsberättelser.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser Unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur Unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.