Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar.

Dagens teknologiska och samha?lleliga utveckling har fo?ra?ndrat organisationens plattform och sa?tt att kommunicera. Dessa fo?ra?ndringar har gjort att vissa komponenter som begreppet varuma?rke har blivit allt viktigare och fa?tt mer uppma?rksamhet av organisationer och inom medie- och kommunikationsomra?det. Fo?r att ett varuma?rke ska ha ett va?rde ma?ste begreppen image och profil sta?mma o?verens med varandra, det go?r dessa begrepp lika viktiga som hela varuma?rkesbegreppet.

The purpose of this paper is to examine how gender is created in the Administrative Court´s application of care of Young Persons (Special Provisions) Act. The theoretical starting point is the gender perspective. My empirical work consists of 27 court cases from 2010 and 2011. These are investigated for common themes by a qualitative content analysis. The result and analysis consist of four court cases representing one theme each.

Socialtjänstens arbete med flickor i starkt patriarkala familjer har de senaste åren blivit mycket uppmärksammat. Ett flertal rapporter har påvisat svårigheter i arbetet med dessa kvinnor/flickor. Syftet med studien var att undersöka i hur många fall socialsekreterare rapporterat att de kommit i kontakt med unga flickor/kvinnor i åldern 13-20 år som misstänktes vara utsatta för våld i hemmet. Syftet var också att undersöka hur socialsekreterarna benämnde våldet och vad som var särskiljande för ett hedersrelaterat våld i förhållande till annat våld i familjen. Studien byggdes på en i huvudsak kvantitativ metod, då jag personligen intervjuade ca 32 socialsekreterare utifrån ett fast frågeformulär med öppna och slutna frågor.

Kvinnor som jagar älg är en stadigt växande grupp i Sverige. Ändå är älgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervägande majoritet män. Med utgångspunkt i att en jämställd jägarkår är en viktig del i arbetet för en jämställd landsbygd är det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i älgjakt upplever aktiviteten. Hur är det att som kvinna delta i älgjakt och vara medlem i ett älgjaktlag? Det är den övergripande fråga som denna uppsats i ämnet landsbygdsutveckling ämnar besvara. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem älgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, Västerbotten.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Bakgrunden till denna studie är att det finns inte finns någon direkt forskning kring unga flickors (7-9 år) socialisering in i den manliga normen inom idrotten. Syftet med studien är att beskriva och förstå fotbollens betydelse för unga flickors socialisering in i en idrott styrd av manliga normer. Utifrån teorierna könssocialisation, Bourdieus symboliskt våld och Habitus samt Connells maskulinitetsteori, genomfördes studien på två stycken flickfotbollslag och deras ledare. Det genomfördes sammanlagt fem observationer och sex stycken gruppintervjuer. Resultatet har bearbetats utifrån Hermeneutiken.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem Unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården.Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala länResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.