Syftet med denna studie är att undersöka hur Unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre Unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen.

Denna studie undersöker självkänslan hos 81 arbetslösa Unga kvinnor och män med olika etnisk bakgrund. Syftet är att undersöka om självkänslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig från den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens välbefinnande och självkänsla. Respondenternas ålder är 19- 25 år och har svensk respektive utländsk bakgrund där sistnämnda syftar både på första- och andragenerationsinvandrare. Två mätinstrument används: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig själv?.

Anorexia Nervosa är en sjukdom som debuterar i tonåren och som främst drabbar flickor. Personer med anorexi har en intensiv rädsla för så kallad normalvikt, samt viktuppgång. Syftet med denna studie var att belysa livsvärlden hos två Unga kvinnor med denna sjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie. Studien genomfördes, genom analys av två självbiografiska böcker.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Unga kvinnor framställs genom psykiatrisk journaltext. Tre Unga kvinnors patientjournaler fungerar som källa till analys av framställningssätt med fokus på konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar på hur olika uttryckssätt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vården att förstärka och framhäva sjukdom. Överlag så visar denna studie på att många journalanteckningar är sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen även på hur författare av journaltext väljer att använda sig av kränkande uttryck och värderande ord..

Unga sexualförövare är ett växande samhällsproblem, enligt ett flertal källor saknas kunskap om adekvata behandlingsmetoder för denna förövargrupp. Något som är nödvändigt både för att minimera antalet offer och återfall. Genom systematisk kunskapsöversikt undersöks vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå för unga sexualförövare. Detta görs genom att systematiskt söka efter tidigare forskning berörande ämnet inom olika databaser med ett antal sökord. I resultatet fick tre tidigare studier gällande behandlingsmetoderna Multisystemic Treatment och Interpersonal Skills Program, tillräckligt starkt vetenskapligt stöd för att behandlingarna skulle kunna användas i praktiken..

Motivation till terapeutisk behandling ökar förutsättningarna fören god terapeutisk allians. Vid terapeutisk behandling med ungaklienter finns risken att motivationen är låg. En anledning är attdet i många fall är någon annan än den unga klienten själv somkontaktar terapeuten. En kvalitativ studie med intervjuer utfördesför att undersöka hur terapeuter motiverar unga klienter tillterapeutisk behandling samt hur de upplever en terapeutisk alliansmed en ung klient. I undersökningen deltog 10  kvinnor och 2 män.Resultatet visar att den unga klientens eget initiativ tillterapeutisk behandling, föräldrarnas stöd, terapeutens egenskaper,klientens egenskaper samt klientens och terapeutens gemensamma målär betydelsefulla faktorer för motivationsarbete.

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i Unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur Unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Denna studie undersöker unga män och kvinnors upplevelser och erfarenheter kring polisens bemötande genom sex kvalitativa intervjuer med tre pojkar och tre flickor i åldern 17-23 år. Studien undersöker även om det finns skillnader i ungdomarnas upplevelser kring polisens bemötande som kan härledas till deras könstillhörighet. Studiens teoretiska ansats utgörs av genusteori där utgångspunkten för förståelsen av kön och genus är socialkonstruktivistisk. Inom det socialkonstruktivistiska perspektivet ser man på kön och genus som kulturellt producerade produkter. Män och kvinnor tillskrivs olika egenskaper, tanke- och handlingsmönster p g a deras kroppars olikhet, vilket bl a får till följd att män och kvinnor behandlas olika.

Syftet med denna studie var att undersöka unga idrottares upplevelser i en topprestation.Studiens frågeställningar var:·        Vilka upplevelser har unga idrottare i en topprestation?·        Upplever unga idrottare flow i en topprestation?·        Vilka faktorer ligger bakom en topprestation hos unga idrottare? Utifrån syfte och frågeställningar valdes mätinstrumentet Flow State Scale-2 (FSS-2). FSS-2 består av ett påståendeformulär som mäter den totala upplevelsen av flow samt var och en av de nio dimensionerna av flow.Kontakt togs via telefon och mail med ansvariga tränare vid idrottsgymnasier för att finna unga idrottare med ett tydligt minne av en topprestation. Undersökningsgruppen blev 51 stycken unga idrottare, män och kvinnor i åldrarna16-20 år som utövat fotboll, ishockey eller orientering på elitnivå.Litteratursökning gjordes i bibliotekskatalogen tillhörande Umeå Universitet. Den funna relevanta litteraturen och artiklarna har legat till grund för denna studies bakgrundsdel. Påståendeformuläret FSS-2 visar att undersökningspersonerna, i sin topprestation, hade en stark upplevelse av inre tillfredsställelse, tydliga mål, koncentration på uppgiften, känsla av kontroll och balans mellan skicklighet och utmaning.

Studiens syfte är att undersöka hur unga vuxna upplever sitt lärande som visstidsanställd och vilka faktorer som påverkar dem i sitt lärande som visstidsanställda. Information har samlats in, bearbetas och presenteras enligt hermeneutisk metodik. Därefter tolkas den utifrån Illeris (2007) teori om lärandedimensioner och unga vuxnas lärande. Resultatet visar att unga vuxna främst drivs av sin inre vilja att lära och syftet är att bygga sin framtid med erfarenheter. De ställer höga krav på respons och stöd och de upplevda kraven från samhället har visat sig drivande för dem.

Syftet med denna uppsats är att upplysa unga kvinnliga fastighetsmäklare om eventuella hinder och möjligheter de kan träffa på i deras yrkessituation. För att undersöka detta intervjuade vi nio yrkesverksamma fastighetsmäklare, fem kvinnor och fyra män. Studien visar att det inte finns några väsentliga hinder och möjligheter i yrket som är beroende av fastighetsmäklarens kön och ålder.Majoriteten av intervjupersonerna anser istället att en fastighetsmäklares framgångar och motgångar är kopplat till dennas personliga egenskaper. Vi har även genomfört en liten undersökning där vi frågade 50 slumpvis valda personer vad de hade för bild av en fastighetsmäklares kön och ålder. Majoriteten av de utfrågade personerna förväntade sig att fastighetsmäklaren var en man i medelåldern..

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer.

Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa och att jämföra om det finns skillnader mellan män och kvinnor. För att samla in relevanta data, har en empirisk, kvantitativ tvärsnittsstudie genomförts med en beskrivande design med jämförande inslag.Undersökningen utfördes på det sociala nätverket Facebook på Internet med hjälp av enkäten Life Satisfaction Questionnaire (LSQ) som är ett beprövat instrument för att skatta upplevd livstillfredsställelse/livskvalitet och hälsa. Studien utfördes på 67 unga vuxna mellan 19-30 år. Resultatet visade att de unga vuxna skattade sin livstillfredsställelse/livskvalitet relativt högt, med högst skattning i faktorn Fysiska symtom, och lägst i faktorn Kvaliteten i vardagslivets aktiviteter/roliga. Dock fanns en ganska stor spridning mellan svaren, med några maximala skattningar och några extremt låga skattningar.

Vår avsikt med uppsatsen har varit att göra en femårsuppföljning på de ungdomar som skrevs ut från Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrån dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsområden samt fånga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har även velat få kännedom i hur de unga vuxna tänker idag kring deras vistelse på Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktär vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehåller öppna frågor där vi får de unga vuxnas subjektiva berättelser. De unga vuxna som vi har intervjuat är sammanlagt 19 stycken, varav 13 är kvinnor och sex stycken är män.Vi kunde urskilja två grupper bland informanterna där den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket även visade sig har betydelse i de flesta områdena.