The aim of this study was to investigate for how long patients fast before thoracic surgery, plastic surgery and ear, nose and throat surgery, at the University hospital of  Uppsala, and what knowledge patients have about fasting and how they get affected by it. 30 patients were interviewed, 10 patients at each ward, according to a questionnaire. Data processing was performed with SPSS. There was no difference in fasting time for solids between the wards but the mean fasting time was 14 hours. In the thoracic ward patients fasted from liquids considerably longer than in the other wards.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Denna kvalitativa studie syftar till att lyfta fram lärares reflektioner kring sina erfarenheter och kunskaper om barn som lever eller antas leva med föräldrar som har ett alkohol-och/eller drogmissbruk. Studien grundar sig i en hermeneutisk utgångspunkt med en kvalitativ ansats. Undersökningen baseras på semi-strukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma lärare. Resultatet visar att de flesta lärare har erfarenheter av barn till föräldrar med ett alkohol-och/eller drogmissbruk. De har en kunskap om att det finns en svårighet med att hitta och se denna problematik, eftersom barn är bra på att dölja det som pågår i hemmet.

AbstractThe ideas of adulthood, adolescence and childhood in Swedish law have a tendency to not be expressed or discussed. This thesis has focused on the preparatory work of the sexual offence-law to see whether it defines adulthood. This has been achieved by analyzing the documents related to this preparatory work. The thesis focused on two central questions: 1) Was the idea of adulthood an integral part of the discussions in the preparatory work 2) If so, then how was it defined and are there any contradictions in the definition. In addition, this work also evaluated the impact of this law and investigated whether the absolute protection intended by the government and the committee of sexual crime seek actually exists.The study shows that the concept of adulthood was not defined specifically in the preparatory work.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Att drabbas av en plötslig sjukdom som stroke är en traumatisk upplevelse, vilket kan resultera i svårigheter att förstå och anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sjukdomen påverkar hela livssituationen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av att drabbas av stroke i åldern 18-55 år. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera de utvalda studierna, vilket resulterade i fyra kategorier; att livet får en plötslig vändning, att inte längre vara samma person som förut, att mötas av oförståelse och uppfattas som annorlunda av omgivningen samt att relationer till andra förändras. I resultatet framkom att personer upplevde osynliga symtom som hindrande i vardagen.

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som ungefär 3-5 procent av alla barn i skolålder är diagnostiserade för. Hälften av de barn som diagnostiseras har kvar symtomen i vuxen ålder. Samtidigt är ADHD en diagnos som varit omdiskuterad under många år, då somliga menar att det inte borde vara en diagnos utan kan vara ett personlighetsdrag och att en diagnostisering kan medföra negativa konsekvenser för en persons självbild. Syftet var att ta reda på hur våra fem respondenter, vuxna personer med en ADHD-diagnos, ser på sitt liv efter att de fått sin diagnos och vad diagnostiseringen har haft för betydelse för dem. Intervjuer med en narrativ ingång användes för att, utifrån den valda frågeställningen sammanfatta och strukturera upp respondenternas berättelser.

Logiskt-analytiskt särbegåvade vuxna svenskar undersöktes genom två delstudier, explorativa intervjuer (n=9) och en enkät (n=302), med syfte att öka förståelsen kring hur denna grupp ser på sin begåvning, sina relationer och bemötandet från omvärlden. Skillnaderna inom gruppen var stor, men gemensamma drag var otålighet och ett ifrågasättande av regler och normer. Majoriteten känner sig annorlunda, men för de flesta innebär detta inte något utanförskap som vuxen. Nästan enhälligt påtalar respondenterna hur illa den svenska skolan har mött deras behov, vissa har gått genom skolan utan att vara lärande. Få reflekterar över sig själva i termer av begåvning.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

BAKGRUND:I ett sociokulturellt perspektiv utgår man ifrån att elever lär i samspel med varandra ellertillsammans med en vuxen person. En lärare som planerar sin matematikundervisning kangenom att ha en varierad undervisning skapa dessa lärandesituationer för eleverna. Det ärockså viktigt att läraren har kunskaper om, i detta fall algebra och vilka svårigheter elevernakan ha då bokstavssymboler ersätter tal. Tidigare forskning beskriver att lärare kan ställa sigfrågorna vad, hur och varför då de planerar sin undervisning. Planeringen, som inkluderarbåde undervisningen och utvärderingen av elevernas kunskaper, skall enligt styrdokumenten,göras tillsammans med eleverna.SYFTE:Syftet var att undersöka lärares utsagor om sin planering och undervisning av algebra i åk 6-9.METOD:Forskningsmetoden var kvalitativ eftersom undersökning och datainsamling gjordes genomintervju av sju stycken lärare.RESULTAT:I studien visade sig att samtliga lärare utgår från läroboken då de planerar undervisningen ochutvärderar elevernas kunskaper.

Syftet med vår uppsats var att hitta svar på hur lärare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden väcks. Vi har tagit del av många olika teorier som såväl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fått ett brett underlag till vårt arbete. Litteraturen har varit inriktad på ämnet, nämligen hur samtalet bör gå till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lärare och kuratorer har vi fått en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jämföra vårt resultat med den valda litteraturen.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgårdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes på två stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktär. Metoderna var observationer av skolgårdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstår på skolgården oftast är av liten karaktär, där inte så stora åtgärder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom också att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp.

Antalet barn med övervikt ökar och övervikt som uppträder redan i barndomen blir ofta bestående upp till vuxen ålder. Många av problemen som hänger samman med detta blir ännu svårare om övervikten har varit pågående under lång tid. Syftet var att beskriva familjers erfarenheter av olika former av stöd till barns viktnedgång. Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet ur artiklarna analyserades och två huvudteman identifierades; föräldrars erfarenheter och barns erfarenheter.