I denna uppsats har jag valt att titta närmare på den svenska sinnessjukvårdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat närmare på varje enskild behandlingsmetod som förekom på sjukhuset mellan åren 1930-1963 dels för att uppmärksamma den vanvård som förekom och dels för att se hur vården förändrades i takt med samhällsutvecklingen. Underlaget till studien kommer från ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkällor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förändringar under årens lopp.

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare..

Den här rapporten är en kartläggning av klustret Vetenskaplig och Medial visualiseringsteknik. Jag har på uppdrag av Näringslivskontoret i Norrköping och E.S.D.A i Linköping intervjuat ett antal företag som arbetar med visualiseringsteknik. Frågorna har bland annat rört företagens sysselsättning/produkt och framtida planer för verksamheten. De flesta företagen har vänt sig mot nöjesindustrin och då främst spelbranschen men en del har arbetat med vetenskaplig forskning med medicinsk inriktning. Alla tror på en framtid med visualiseringstekniken även om den svenska marknaden för en del är för liten och samtliga har svarat att det finns gott om kompetent arbetskraft på området.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Denna studie handlade om gymnasieskolans uppdrag att göra målarlärlingen anställningsbar inför att bli en framtida arbetskraft i en målerifirma, utifrån vad läroplanen säger och vilka önskningar och krav en målarmästare har inför en anställning. Syftet var att beskriva karaktärsämneslärarens roll i gymnasieskolan i motsats till de anställningsmetoder som en målarmästare använder sig av när en nyanställning görs i ett företag. Empirin förgicks av en litteraturstudie av aktuella styrdokument, en mindre enkät, samt intervjuer med ett antal målarmästare. Kvalitativ forskningsintervju blev metoden för studien. Som instrument har en mindre enkät skickats ut över hela landet och intervjuer med sex måleriföretag av varierande storlek i en medelstor stad har genomförts.

A qualitative survey has been carried out in a manning company whose business concept was to employ pensioners. Six pensioners have been interviewed regarding their views on resumed employment. The results of these interviews have been analysed supported by analytic induc-tion. Areas investigated cover: promotion of better health through work, motivation factors, groupings and control, experience and learning, work and spare time and finally strategies that appeal to an older workforce.The purpose of the survey was to investigate whether the manning company utilizes pension-ers? experience and work skills from their former working life.

Under början av 1990-talet skedde ett skifte mellan brist på arbete och brist på arbetskraft där arbetslösheten blev ett samhälligt bekymmer som kom att påverka privata bekymmer. Undersökningen studerade om privata bekymmer bland arbetslösa inrymmer ett samband mellan ekonomiska påfrestningar och skamgörande erfarenheter. Samt av vem, vilka och vad arbetslösa upplever skamkänslorna ifrån. Undersökningen har utgått ifrån ekonmi-skam-modellen som delar in arbetslösa i fyra kategorier efter graden av ekonomisk påfrestning och skamgörande erfarenheter. Materialet har samlats in genom kvalitativ metod med fem intervjupersoner som har varit arbetslösa längre än en månad och var mellan 19 till 25 år.

Studien fokuserar på vilka utmaningar svenska internationella organisationer har vidtransferering av arbetssätt och personalpolitiska värden. Organisationer är allt merinternationella idag, vilket är möjligt tack vare dagens teknik och förbindelser. Det finnsmånga påverkansfaktorer som ligger inom och utanför organisationers kontroll och detta fårkonsekvenser för hur utfallet av transfereringen av arbetssätt och personalpolitiska värdenblir.Studiens teori baseras på de svårigheter och utmaningar som kan finnas itransfereringsprocesser inom Multi National Corporations (MNCs) och olika strategierorganisationer kan använda sig av. Det är svårt att hitta arbetssätt som passar alla inomorganisationer internationellt och det argumenteras att kulturskillnader mellan länder är en avde största utmaningarna för MNCs står inför.Syftet med studien var att undersöka vad i organisationers personalpolitik och arbetssätt somkan transfereras internationellt. Resultatet visade att detta fenomen är komplext och attorganisationer har svårt att hantera transfereringsprocesser.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera upplevda tillväxtutmaningar utifrån en företagsledares perspektiv. Genom fokus på tillväxtfasen skildras omfattningen och betydelsen av de hinder som tidigare forskning behandlat. Metod: Studien har en teoretisk grund som vi har använt oss av när vi genomfört individuella intervjuer med utvalda företagsledare i gasellföretag. Dessa teorier har även använts som grund till analysen. Det teoretiska samt empiriska materialet är sammanställt under respektive kapitel. Slutsatser: Det teoretiska materialet påvisar de utmaningar som företag möter under tillväxtfasen. Trots sin starka tillväxt under kort tid har samtliga av de intervjuade gasellföretagen upplevt något av utmaningarna.

Bemanningsbranschen är idag ett etablerat område på den svenska arbetsmarknaden. Bemanningsarbetets konsekvenser för individ och samhälle är ändå ett ämne som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Föreliggande studies syfte är att skapa förståelse för hur en organisation på ett bra sätt kan lokalisera, rekrytera och utveckla personer som kan förmedlas som arbetskraft. Studiens övergripande frågeställning är; Vilka förutsättningar ligger bakom framgångsrikt personalarbete inom ett bemanningsföretag, med grupper som är svårintegrerade på arbetsmarknaden? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie av ett bemanningsföretag som lyckas med detta arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur samhälleliga institutioner och olika aktörer påverkade kvinnorna under 1950-talet att bli hemma och ta hand om hem och familj. Studien inleds med en historisk tillbakablick som startar omkring 1920 och avslutas med efterkrigstiden. Femtiotalet brukar kallas hemmafruarnas epok och jag har studerat litteratur, tidskrifter och forskning som behandlar denna period och som berör kvinnors situation.Undersökningen bygger på avhandlingar och andra böcker samt olika myndigheters betänkanden. Texterna har granskats kritiskt. Undersökningen visar hur flera aktörer försökte påverka kvinnorna till att stanna hemma och ta hand om hem och familj.

Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik.

Sydkorea visade upp en enastående ekonomisk tillväxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig årlig ökning på sju procent och landet är idag inkomstmässigt jämförbart med länder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft på Sydkoreas ekonomiska tillväxt mellan 1960 och 1990? Metodologin präglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin är beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

I denna uppsats undersöker vi Export Processing Zones (EPZ) roll i ett lands ekonomiska utveckling, exemplifierat med Mexico. Fokus för uppsatsen är centrerat kring de bakåtriktade länkeffekter som förväntas uppstå som en effekt av ett EPZ-program. Fenomenet längs den mexikansk-amerikanska gränsen kan sägas ha flera orsaker, men grundas i tillgången på billig arbetskraft samt närhet till världens enskilt största konsumentmarknad. Uppsatsen visar på ett minskat FDI-inflöde, ökad sysselsättning, begränsad teknologiöverföring samt mest jobbspecifik kunskapsöverföring. Eftersom få lokala eller inhemska underleverantörer kontrakteras av EPZ-företagen minimeras länkbildningen.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.