Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

Bakgrund: AD/HD innebär en funktionsnedsättning med kärnsymptom som ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Personer med AD/HD har också ofta problem med känsloreglering. Intensiv dynamisk korttidsterapi (ISTDP) syftar till att hjälpa patienter till ökad förmåga att uppleva komplexa känslor genom att medvetandegöra dem. Terapiformens utgångspunkt är att många patienters problem skapas av känslomässigt undvikande och den betonar värdet av upplevelse av känslor i terapirummet.Studien syftade till att undersöka effekten av ISTDP på symtomen hos patienter med AD/HD som ett komplement till sedvanlig medicinbehandling. Frågan var om behandling riktad mot känsloreglering påverkar den globala symptombilden för personer med AD/HD.Metod: Studien är en naturalistisk pilotstudie med sex patienter som fick 10 sessioners behandling med ISTDP.

Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -Undvikande.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt Undvikande. P.g.a.

Musikens tempo kan som en del av servicescape påverka individen i samband med styrketräning på gym. Den kan bidra till hur en konsument känner under sin vistelse hos ett tjänsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett närmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjänsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo påverkar individens upplevelse i samband med styrketräning på gym, något som påverkar hur motiverad individen är att återvända till gymmet.  .

Bakgrund: Stigmatisering kring människor som har psykiatriska diagnoser är vitt spridd. Det finns forskning som visar att detta också förekommer inom vården och att detta kan påverka den vård patienter med psykiatriska diagnoser får. Dessutom blir olika psykiatriska diagnoser allt mer vanligt förekommande i samhället, därför kommer även patienter med dessa diagnoser bli vanligare. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskor inom den somatiska vården uppfattar bemötandet och omvårdnaden av patienter med en psykiatrisk diagnos. Metod: Studien var en empirisk studie genomförd med en deskriptiv kvalitativ ansats.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet.- Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer?- Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning?MetodStudien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan är stressande men mest så på examinationer. Respondenterna avänder olika former av coping och de som klarar skolan bäst använder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte där och använder extern locus of control och undvikande coping med betoning på socialt stöd..

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder.

Utifrån åkermarkens läge och utbredning i olika tider avgörs var i landskapet det bör förekomma fornlämningar. Uppsatsen utgör en metodutveckling för undvikande av dolda fornlämningar. Åkermarken i olika kartor extraheras med hjälp av bildhantering och GIS, tillsammans med jordartskartor, uppgifter om kända fornlämningar och 3D analyser identifieras parametrar för riskområden för påträffande av nya fornlämningar.Sedan värderas dessa tillsammans med andra värden att ta hänsyn till i en viktad sammanvägning av landskapets kulturhistoriska värden. Målet är optimering av sträckning för gasledning..

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats på de fysiska faktorerna. Men vad som även behöver undersökas är vilka faktorer utöver de fysiska som kan påverka en människas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. Vårt syfte är att undersöka vilka faktorer som främst påverkar samt hur dessa påverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten använder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn från 12 år, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkät om humor kunde vara viktigt, till hjälp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkäten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjälp i behandlingen. Få ser humor som ett störande inslag.

Vår uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras på den slutna avdelningen på Sagsjöanstalten. Då kriminalvårdens klienter har en begränsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvärlden tror vi att dessa speciella omständigheter kan göra det svårare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstå. Att hantera konflikter tillhör vardagen då konflikter uppstår i allt mänskligt samspel. Hanterar man konflikter på ett konstruktivt sätt kan detta fungera stärkande för individen då man bygger sin självkänsla. Utvecklas konflikten däremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger på 10 intervjuer som är utförda på klienter och personal.