Sök:

Sökresultat:

1737 Uppsatser om Undvika födoämnen - Sida 63 av 116

Betydelse av primÀr och sekundÀr fotosensibilitet samt förebyggande ÄtgÀrder

Fotosensibilitet delas in i tre grupper dÀr typ I (primÀr fotosensibilitet) och typ III (sekundÀr/hepatisk fotosensibilitet) till stor del beror av toxiner som vÀxtÀtare fÄr i sig oralt via födan. Typ II Àr en Àrftlig form och diskuteras dÀrför ej i denna uppsats.Sjukdomen ger dermatit (hudinflammation) pÄ opigmenterad och tunnbehÄrad hud samt ett fotofobiskt beteende hos djuren. Den sekundÀra fotosensibiliteten skiljer sig genom att de drabbade djuren fÄr leverskador vilket kan leda till dödsfall. BÄde kliniskt och subkliniskt drabbade djur fÄr nedsatt produktivitet vilket leder till stora ekonomiska förluster.Fotosensibilitet Àr en vidt spridd Äkomma dÄ det finns mÄnga olika fototoxiska vÀxter samt mykotoxiner runt om i hela vÀrlden. Det Àr dock svÄrt att uppskatta risker av olika beten dÄ halterna av toxiner och förekomsten av svampvÀxt kan variera beroende pÄ mÄnga variabler.

Intensiv beteendeterapi för förskolebarn med autism: UtvÀrdering i en klinisk verksamhet

Det existerar olika perspektiv och definitioner gÀllande hedersrelaterat vÄld och tvÄ vanliga perspektiv Àr kulturperspektivet och könsmaktsperspektivet. Olika synsÀtt pÄ hedersrelaterat vÄld kan leda till svÄrigheter för polisen vid utredning, stöd till brottsoffer samt vid senare Ätal. Tidigare forskning angÄende förhörsledares uppfattningar om hedersrelaterat vÄld och svÄrigheter i arbetet med vÄldet Àr begrÀnsad. Syftet med föreliggande studie var sÄledes att klargöra de uppfattningar förhörsledare innehar betrÀffande arbetet med hedersrelaterat vÄld. En fenomenografisk ansats tillÀmpades och data samlades in via individuella intervjuer med nio förhörsledare.

Har administreringsformen av enteral nutrition betydelse för antalet lösa avföringar per dygn? : - En retrospektiv registerstudie av intensivvÄrdspatienter

Bakgrund:Patienter inlagda pÄ sjukhus behöver nÀringstillförsel för att kunna ÄterhÀmta sig. Enteral nutrition Àr troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sÀttas in sÄ tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras pÄ olika sÀtt. Den kan ges intermittent och innehÄlla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sÀnkningar i blodsockernivÄer. En oönskad komplikation Àr lösa avföringar hos patienten.

AffÀrssystems relation till organisationsprocesser : Utvecklandet av ett ramverk för processförbÀttring

I denna uppsats utvecklar vi ett ramverk för verksamhetsförbÀttring genom attvisa pÄ att vid organisering av en verksamhet strÀvar organisationer efter att uppnÄ flexibilitet och stabilitet. Flexibilitet syftar till förmÄgan att vara lÀttförÀnderlig, att kunna anpassa sig till nya situationer. Stabilitet innebÀr förmÄgan att kunna undvika osÀkerhet och generera resurser som ingen annan kan efterlikna. AffÀrssystem Àr en del av organisering och viljan att uppnÄ stabilitet och flexibilitet. Vi relaterar den organisatoriska strÀvan till processförbÀttring som Àr ett viktigt inslag för organisationer.

Ett komplext samhÀllsfenomen i sin linda

Begreppet ortorexia nervosa har uppmÀrksammats inom bÄde forskning och mediaoch framstÄr vara ett svÄrdefinierat begrepp under utveckling. Den kunskap ochinformation som förmedlas gÀllande fenomenet kan komma ha stor betydelse förmÄnga inom framförallt hÀlso- och trÀningsbranschen och idrottsrörelsen. Syftet medstudien Àr dÀrför att beskriva och belysa hur ortorexia nervosa framstÀlls i de tvÄbefintliga böckerna utgivna av Broadway Books och SISU idrottsutbildarna. Analysav materialet utfördes med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys och för att avgrÀnsaböckernas omfattande innehÄll gjordes ett aktivt val att fokusera pÄ symtom,orsak/pÄverkan samt beteenden och tankar. UtifrÄn analysen skapades sex kategoriersom visar pÄ hur böckerna beskriver ortorexia nervosa.

FÀrghandlarens nya fÀrg.  : En studie kring implementeringsprocessen av rebranding för en franchisetagare.

SammanfattningBakgrund och Problem: VarumÀrkesarbete i företag har under senare Är blivit av allt större vikt dÀr insikter kring företags aktiviteter och omdöme har fÄtt större utrymme och inflytande ut mot marknadens aktörer och deras val och interaktioner. Det hÀnder ibland att ett företag helt byter varumÀrke, detta som fenomen kallas rebranding. Genom denna rebrandingprocess finns det flera kritiska moment vid implementeringen av det nya varumÀrket. Denna problematik har vi valt att studera med fÀrgfackhandeln Happy Homes som studieobjekt och hur detta varumÀrkesarbete ut mot VÀxjö FÀrg & Tapet som franchisetagare fungerat.Syfte: Avsikten med uppsatsen Àr att redogöra för de steg och moment inom implementeringsarbetet vid rebranding som vidtas samt vilka olika pÄverkande aspekter som kan hÀrledas till de aktiviteter som kan uppstÄ i processen. Vi har för uppsatsen ett syfte vilket Àmnar att: ?Beskriva hur implementeringsarbetet vid en intern rebranding mellan ett företag och en ny franchisetagare kan ske pÄ ett effektivare sÀtt.?Metod:Vi har arbetat genom en kvalitativ metod med en deduktiv ansats dÀr vi gÄtt frÄn teori till empiri vilket vi sedan analyserat och dragit slutsatser ifrÄn.

FÀrghanteringssystem för tryckpressar

Syftet med att anvÀnda ett fÀrghanteringssystem Àr att, sÄ lÄngt som Àr möjligt, kunna styra hur fÀrgerna Äterges i tryck. Systemet innehÄller mÄnga olika delar som pÄverkar resultatet. Det Àr dÀrför viktigt att ha sÄ stor kunskap som möjligt för att utnyttja systemet maximalt och uppnÄ bÀsta kvalitet.CT har mÄnga olika kunder och de allra flesta Àr mycket noga med att fÀrgerna ska stÀmma. Det stÀller höga krav pÄ fÀrghanteringssystemet och att det med jÀmna mellanrum uppdateras för att stÀmma överens med förÀndringar som sker.Denna rapport behandlar fÀrghanteringssystemet för tryckpressar och dess ingÄende parametrar. Den innehÄller dels teoretisk bakgrund för att lÀsaren ska fÄ en inblick i och förstÄ hur alla delar av systemet fungerar.

Faktorer som frÀmjar eller hindrar förmÄgan till egenvÄrd i syfte att uppnÄ livskvalitet hos patienter med hjÀrtsvikt

Bakgrund: Bristande egenvÄrd fÄr konsekvenser hos patienter med hjÀrtsvikt dÄ egenvÄrden Àr en betydelsefull del av behandlingen och som Àr en del som krÀver en betydande delaktighet frÄn patienten sida. EgenvÄrd vid hjÀrtsvikt omfattar de ÄtgÀrder som patienten behöver göra för att bibehÄlla fysisk stabilitet trots sin kroniska hjÀrtsvikt. Det vill sÀga att undvika att hjÀrtsvikten förvÀrras genom att tidigt upptÀcka och vidta ÄtgÀrder vid symtom pÄ försÀmring. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som frÀmjar eller hindrar förmÄgan till egenvÄrd hos hjÀrtsviktspatienter. Metod: Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie som baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Elever i behov av sÀrskilt stöd : Pedagogiska strategier i skolverksamheten för elever med ADHD-diagnos

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

FrÄn Knivsöder till Snobbsöder : en fallstudie av gentrifieringen av Hornstull

Den höga graden av inflyttning till stÀder idag, med en hög efterfrÄgan pÄ mark i centrala lÀgen, bidrar till att priset pÄ ett liv i staden ökar. En effekt av det Àr att nedgÄngna stadsdelar tas över av en samhÀllsklass med en bÀttre ekonomi Àn de ursprungliga invÄnarna. Fenomenet kallas gentrifiering och kan ses i omrÄdet Hornstull i Stockholm. Media beskriver Hornstull som en stadsdel som har gÄtt frÄn ruffig till trendig. Syftet med det hÀr arbetet Àr att genom en fallstudie av Hornstull i Stockholm, att undersöka fysiska och sociala faktorer av gentrifiering frÄn ett nÀringsidkarperspektiv. I fallstudien intervjuades smÄföretagare baserat pÄ hur lÀnge de verkat pÄ platsen och vilken typ av verksamhet de bedriver. Tre sakkunniga med olika yrkesroller inom stadsplanering intervjuades för att bidra med yrkesspecifika Äsikter om gentrifiering i allmÀnhet och mer specifikt om processen i Hornstull.

Följsamhet till basala hygienrutiner ? en kartlÀggning av faktorer av betydelse

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner ? en kartlĂ€ggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng.

HÀlsopromotion ? fokus pÄ företaget och personalens hÀlsa.

Personalen Àr en viktig byggsten i företagen som inteskall slösas bort. Individer i en organisation mÄste kÀnna sig behövd ochtrygg. PÄ senare Är har personalhÀlsa kommit i fokus pÄ grund av de nyareglerna för sjukfrÄnvaroredovisning. Reglernas syfte Àr att företagen skall tatill aktion dÀr det behövs och ta ansvar för den sjuka personalen. Företagenska undvika lÄngvariga sjukskrivningar och förebygga ohÀlsa.

Med projekt som ledstjÀrna: Projektdiskursens pÄverkan pÄ organisationsuppfattning och -utformning

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehÄllet i projektdiskursen, samt att hÀrigenom utveckla ett verktyg för vÄr analys av empirin<br>- att med hjÀlp av diskursanalysens innehÄll undersöka teorins avtryck i empirin frÄn fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>VÄr ontologiska syn baseras pÄ ett förstÄelsebaserat, tolkande perspektiv dÀr verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi pÄstÄ att vÄr ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstÀrka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen Àr en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett frÀmst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens pÄverkan pÄ organisationsuppfattning och ?utformning.

ÅterhĂ€mtningsmĂ„lets vara eller icke vara

Det finns rekommendationer att, kort efter avslutad trĂ€ning, inta ett kolhydrat- och proteinrikt Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l i syfte att Ă„terstĂ€lla kroppens energilager och optimera prestationsförmĂ„gan. Trots att dessa prestationsoptimerande strategier frĂ€mst Ă€r avsedda för individer med mycket hög trĂ€ningsfrekvens har Ă„terhĂ€mtningsmĂ„let anammats av den allmĂ€nna befolkningen vilka potentiellt inte har samma nutritionella behov avseende snabb Ă„terhĂ€mtning. Studier kring Ă„terhĂ€mtningsmĂ„lets inverkan och betydelse för den allmĂ€nna befolkningen med mĂ„ttlig trĂ€ningsfrekvens Ă€r i dagslĂ€get bristfĂ€lliga. Om önskan kring viktminskning och/eller fettreducering finns kan uthĂ„llighetstrĂ€ningens positiva effekter pĂ„ fettoxidationen i teorin pĂ„verkas negativt av ett Ă„terhĂ€mtningsmĂ„l. ÅterhĂ€mtningsmĂ„lets potentiella inverkan pĂ„ fettoxidationen direkt efter uthĂ„llighetstrĂ€ning bör dĂ€rför undersökas nĂ€rmare.

FörÀldrars samlade erfarenheter av barns utskrivning frÄn sjukhus : en intervjustudie om förÀldrars upplevelser

Bakgrund: Familjens fortsatta omhÀndertagande av barnet efter en sjukhusvistelse behöver ske pÄ ett tryggt och sÀkert sÀtt, utan fara för missförstÄnd eller allvarliga risker. En ökad medvetenhet och kunskap om hur förÀldrars beredskap stÀrks inför barnets utskrivning Àr betydande för att undvika osÀkerhet.Syfte: Studiens syfte var att beskriva förÀldrars upplevelser av att deras barn blivit utskrivet till hemmet efter en sjukhusvistelse.Urval: FörÀldrar till nio barn och ungdomar som av olika anledningar varit inskrivna pÄ  sjukhus i minst tre dygn deltog i studien.Metod: Data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades med innehÄllsanalys.Resultat: Barns utskrivning frÄn sjukhus till hem kunde se olika ut samt upplevas pÄ varierande sÀtt av förÀldrar. Studien belyser vikten av en trygg utskrivning dÀr tillrÀcklig information, fungerande kommunikation och en familjecentrerad omvÄrdnad bidrar till att öka förÀldrars delaktighet och beredskap. Ett tydligt utskrivningsprogram med fasta rutiner och riktlinjer underlÀttade överföringen och bidrog till att  förÀldrars beredskap stÀrktes. En tid för uppföljning i form av Äterbesök eller telefonkontakt skapade trygghet för familjen.Slutsats: GrundlÀggande för en trygg och sÀker övergÄng frÄn sjukhus till hem var att förÀldrar kÀnde sig vÀl förberedda inför det fortsatta omhÀndertagandet av sitt barn.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->