Crohn?s sjukdom Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom som upptrÀder i skov. Hela magtarmkanalen kan drabbas av inflammationen, vanligast Àr dock ileum och colon. Orsaken Àr Ànnu okÀnd. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vuxna individers upplevelser av Crohn?s sjukdom, om sjukdomen pÄverkar livskvaliteten samt fysiska och psykiska aspekter.

I denna studie undersöks hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa ser pÄ sin kompetens och sin utbildning gÀllande elever med fysiska funktionsnedsÀttningar. Fokus har Àven varit att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa upplever att de kan omvandla sina eventuella kunskaper i realiteten och om de ges stöd frÄn skolan. Upplever lÀrarna att de kan inkludera alla elever i undervisningen och har de kunskaper för att bedöma och betygsÀtta elever med fysiska funktionsnedsÀttningar?Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats som bygger pÄ samtalsintervjuer med Ätta lÀrare i Idrott och hÀlsa. Det som framkommer i vÄr studie Àr att lÀrarna upplever att utbildningen inte ger tillrÀckliga kunskaper om hur man arbetar med, och inkluderar elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i undervisningen.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

Nedladdade spel har blivit mer förekommande Àn vad de var fo?r ett Ärtionde sedan. Bredbandets framgÄng har gjort det möjligt att snabbt ladda ner spel och marknaden fo?r digitala spel vÀxer stadigt. I denna studie undersöker vi om konsolspelarnas attityd mot digitala konsolspel skiljer sig frÄn fysiska konsolspel i och med den vÀxande digitala marknaden.

Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill ocksÄ fÄ insikt i hur pedagoger förstÄr möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vÄrt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, dÄ sampelet mellan pedagogernas förhÄllningssÀtt och den fysiska miljön Àr det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen anvÀnde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frÄgor, nÀr vi intervjuade fyra pedagoger pÄ en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.

Introduktion: Den fysiska miljön Àr stÀndigt nÀrvarande och kan pÄverka kroppen bÄde fysiologisktoch psykologiskt genom vad vi tar in och tolkar genom vÄra sinnen. VÄrdmiljön skallfrÀmja handlingar av omsorg. Det Àr sjuksköterskan ansvar att utveckla en god vÄrdmiljö samtvÀrna om de estetiska aspekterna i vÄrdmiljön.Syfte: Att undersöka hur patienterna upplever den fysiska vÄrdmiljön pÄ avdelningar och vilkaeffekter dessa upplevelser ger hos patienterna.Metod: En litteraturöversikt har gjorts med hjÀlp av innehÄllsanalys för att se pÄ skillnaderoch likheter i patientens upplevelse av vÄrdmiljö samt vilka effekter detta har gett patienterna.Resultat: Den fysiska utformningen av vÄrdmiljön pÄverkar patienternas trivsel, integritet,bekvÀmlighet och den sociala interaktionen med andra mÀnniskor. Natur, möjligheter till tidsfördriv,ljudnivÄ, fÀrg och ljus samt konst och vÀxter pÄverkar patienternas upplevelse ochframförallt deras vÀlbefinnande.Slutsats: Den fysiska vÄrdmiljön pÄverkar patientens upplevelser positiv eller negativt beroendepÄ hur den upplevs av patienterna. Upplevelsen av den fysiska vÄrdmiljön Àr subjektivoch varierar frÄn individ till individ Àven om vissa likheter finns.

Upplevelserummet blir alltmer viktigare. Tidigare undersökningar om upplevelserummet har enbart fokuserats pÄ de fysiska faktorerna. Men vad som Àven behöver undersökas Àr vilka faktorer utöver de fysiska som kan pÄverka en mÀnniskas uppfattning om upplevelserummet och beteendet. VÄrt syfte Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst pÄverkar samt hur dessa pÄverkar kundens kvalitetsuppfattning av upplevelserummet..

Den fysiska inomhusmiljöns betydelse för det samspel som pÄgÄr i förskolan Àr ett aktuellt omrÄde. Miljön som en tredje pedagog diskuteras, det vill sÀga hur den fysiska inomhusmiljön kan stödja barns samspel och dÀrmed barns utveckling och lÀrande. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi funderat kring hur olika rum uppmuntrar till samspel, dÀrav vÄrt intresse för förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar om den fysiska inomhusmiljöns betydelse för samspel i den fria leken.MetodVi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med kvalitativa intervjuer som redskap i vÄr studie. Vi har intervjuat fem förskollÀrare som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor i tvÄ mindre kommuner i sydvÀstra Sverige.ResultatFörskollÀrarna i studien anser att det Àr av stor vikt med en fysisk inomhusmiljö som Àr tillÄtande och tilltalande. De pekar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barns intressen och att förÀndra miljön efter det.

I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012). HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.

I takt med att stÀder fortsÀtter att vÀxa och stadsplanerares medvetenhet om grönskans positiva effekter pÄ omgivningen vÀcks, ökar intresset för att anvÀnda Ànnu outnyttjade vertikala ytor pÄ byggnader till vÀlgörande vÀxtlighet. Mycket Àr kÀnt kring nyttan med gröna fasader. Dess isolerande inverkan mot buller och temperaturvÀxlingar, den luftrenande inverkan (Perini et al., 2011) och de estetiska möjligheterna. Den praktiska erfarenheten kring vÀxtvÀggar i vÄrt nordiska klimat Àr emellertid fortfarande begrÀnsad. Den bristande erfarenheten gör osÀkerheten stor rörande möjligheten att satsa pÄ gröna fasader i form av vÀxtvÀggar, exempelvis vid planering av nya byggprojekt. En stor osÀkerhetsfaktor kring vÀxtvÀggar Àr dess skötsel. Syftet med det hÀr arbetet Àr att klargöra vilka faktorer som Àr avgörande för det övergripande skötselbehovet hos vÀxtvÀggar, samt att hitta ett sÀtt att förutsÀga och/eller jÀmföra och kvantifiera faktorerna. För att kunna komma fram till vad dessa faktorer bestÄr i har jag besökt platser dÀr vÀxtvÀggar Àr uppförda samt gjort intervjuer med personer som har stor kunskap i Àmnet vÀxtvÀggar i nordiskt klimat. Eftersom det inte finns mycket litteratur att finna kring Àmnet skötsel av vÀxtvÀggar i nordiskt klimat, har informationen som framkommit vid intervjuerna haft en central betydelse. De faktorer som framkommit som betydelsefulla för skötselbehovet hos vÀxtvÀggar har sammanstÀllts i ett bedömningsverktyg dÀr de delats upp i dels faktorer hos vÀggen, dels faktorer hos vÀxtvalet.

SammanfattningDen senaste tidens förÀndringar dÄ det gÀller klimatet Àr en vÀl debatterad frÄga i dagens samhÀlle. Att vi gÄr mot varmare tider hÀr pÄ jorden Àr konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare hÀr pÄ jorden förÀndras ocksÄ vÀdersystemen. FrÄgan Àr om en ökad temperatur pÄverkar bÄde frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. FrÄgan om dagens klimatförÀndring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer Àr viktig att forska vidare i.Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och ÄskovÀder Hagfors kommun i nordöstra VÀrmland.

Syftet med uppsatsen var att undersöka synskadade personers upplevelser av hur den fysiska miljön pÄverkar val och utförande av fritidsaktiviteter. Fyra synskadade personer i arbetsför Älder deltog i studien. Intervjuer utan standardiserat frÄgeformulÀr anvÀndes som metod. Materialet klassificerades först utifrÄn de fyra miljöer som beskrivs i Canadian Model of Occupational Performance (CMOP). DÀr efter klassificerades materialet utifrÄn indelningen av fritidsaktiviteter enligt Canadian Occupational Performance Measure (COPM).

Borrelios Àr den vanligaste vektorburna infektionssjukdomen i Europa och orsakas av bakteriekomplexet Borrelia burgdorferi sensu lato. Bakterien har en livscykel som involverar olika reservoarer och den överförs mellan dessa med hjÀlp av fÀstingar. Bakterien förekommer frÀmst i fÀstingens mag-tarmkanal men kan ocksÄ sprida sig systemiskt vilket kan pÄverka smittöverföringen. FÀstingens utbredning i Sverige har ökat sedan början av 1990-talet, vilket tycks bero pÄ ett varmare klimat i kombination med ökad tillgÄng till vÀrddjur. Den hÀr litteraturstudien syftar till att undersöka sambanden mellan ett varmare klimat och förekomsten av borrelios i Sverige. Klimatet har stor pÄverkan pÄ fÀstingen och den har visat sig kÀnslig för uttorkning och krÀver en hög relativ luftfuktighet för att överleva.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever Àr skyldiga att gÄ i skolan, det blir pÄ sÄ vis extra viktigt att varje elev kan sig kÀnna sig trygg och sedd nÀr denne för varje dag kommer till skolan vilket Àr ett av motiven som ligger bakom detta arbete.Syftet med arbetet Àr att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda pÄ hur blivande lÀrare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlÀrning. Arbetet Àr utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det Àr en förutsÀttning för elevers vÀlmÄende i skolan, vilket i sin tur stÄr i relation till elevers inlÀrning. Undersökningar visar Àven att det inte rÄder ett önskvÀrt klimat pÄ skolor idag, vilket Àr ytterligare ett motiv för att lyfta fram omrÄdet.Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lÀrare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lÀrare grundades pÄ ett troligt intresse för frÄgestÀllningen inom mÄlgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen frÄga som skickades ut till 358 lÀrarstudenter via mail.