Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatÀgt omsorgsföretag arbetar lÄngsiktigt med personalens fysiska och psykiska hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsoarbetet och sin fysiska och psykiska hÀlsa pÄ arbetsplatsen. DÄ verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hÀlsa utan att det inkrÀktar pÄ den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat omrÄde inom arbetshÀlsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med tvÄ personer ur ledningen, och genom tvÄ parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar lÄngsiktigt med personalens hÀlsa samt hur personalen upplever hÀlsan pÄ arbetet. Resultatet bearbetades med hjÀlp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Sammanfattning Syfte och frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att undersöka hur individen hanterar sin stress i termer av livsstilsbeteenden, dÀr sÀrskilt fysisk aktivitet stod i fokus. ?Hur upplever individen att fysisk aktivitet pÄverkar upplevelsen av stress?? och ?Vilken roll spelar arbetsmiljön för upplevelsen av stress samt fysisk aktivitet?? anvÀndes som frÄgestÀllningar. Metod: En kvalitativ studie som grundar sig i intervjuer utifrÄn en intervjuguide som kan beskrivas som ?riktat öppen?.

Bakgrund: Sedan 1975 nÀr abortlagen i Sverige trÀdde i kraft, har kvinnor sjÀlva haft möjlighet att avgöra om deras graviditet ska avbrytas innan den 18:e graviditetsveckan. I dagens sjukvÄrd tenderar personalen att se mer till det fysiska vilket gör att kvinnors tankar och kÀnslor förbises. Behovet av kunskap om kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser av abort Àr dÀrför betydelsefullt att belysa. Syfte: Syftet var att belysa unga kvinnors kÀnslomÀssiga upplevelser i samband med abort. Metod: Studien utformades som en allmÀn litteraturstudie dÀr nio artiklar samlades in och analyserades.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och fÄ förstÄelse för 16-Äriga tjejers erfarenheter av och tankar kring sociala kontakter pÄ den virtuella arenan. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn handlar om vilka erfarenheter unga tjejer har av sociala kontakter pÄ Internet, vilken betydelse dessa kontakter tillskrivs samt om tjejerna framstÀller sig pÄ olika sÀtt pÄ den virtuella arenan, och i sÄ fall hur. Empirin samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppsintervjuer med totalt 12 tjejer i 16-Ärs Älder. Fokusgrupperna genomfördes med elever frÄn en friskola i Göteborgs centrala delar. VÄra teoretiska utgÄngspunkter för analys av den insamlade empirin var Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Al Coopers teoretiska modell The Triple-A-Engine, vilken sedan utvecklades till modellen The Quin-A-Engine.

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn pÄ fysisk aktivitet och Àmnet idrott och hÀlsa. Följande frÄgestÀllningar behandlades: Vilken instÀllning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna pÄ skolans roll nÀr det gÀller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger pÄ 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH Är 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? HÀlsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmÀrkte sig antingen i positiv eller negativ bemÀrkelse vad gÀllde elevernas fysiska aktivitet.

Idagens samhÀlle Àr det mÄnga som Àr inaktiva och den fysiska aktiviteten minskar fortfarande (StÄhle, 2008). Reflektioner till denna minskning kan vara tidsbrist, ekonomiska faktorer samt brist pÄ kunskap. PÄ grund av denna minskning av den fysiska aktiviteten behövs det nÄgot som motiverar mÀnniskor till en ökad fysisk aktivitet. Efter reflektioner kring detta blev en trÀningsbroschyr svaret. En trÀningsbroschyr som har en text som de flesta mÀnniskor ska förstÄ, med fÀrg som lockar till lÀsning och övningar som ska kunnas utföras med endast kroppsvikt och var du Àn befinner dig.

I Sverige drabbas ungefÀr 27 personer av hjÀrtstopp varje dag i och utanför sjukhus. Det Àr alltsÄ ca 10 000 mÀnniskor varje Är som fÄr plötsligt hjÀrtstopp utanför sjukhus. Det Àr av största vikt att behandling pÄbörjas sÄ fort som möjligt för att öka chanserna för överlevnad. Det Àr svÄrt att förutsÀga vilka som kommer drabbas av hjÀrtstopp. Eftersom sjuksköterskan i sitt yrke kan trÀffa pÄ dessa patienter, oavsett arbetsplats, Àr det en fördel att veta hur hjÀrtstoppet pÄverkat patienten.

Lyhördhet och dialog Àr nÄgot som eleverna upplever Àr viktigt för att ett inflytande ska fungera mellan dem och lÀraren. Trots att de Àr unga Àr viljan stor att bli behandlad som en medmÀnniska och skapa ett trivsamt klimat. De Àldre eleverna kÀnner ett förtroende för sin lÀrare, de anser att de kan diskutera direkt med denne. Medan de yngre eleverna tar hjÀlp via sina förÀldrar, dÀr de fÄr föra barnets talan. Inflytandet sker mestadels under formella former och dÄ gÀllande detaljfrÄgor.

Barn skrivs in pÄ sjukhus nÀr deras behandling och omvÄrdnad inte lÀngre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebÀr sjukhusvistelse stora förÀndringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begrÀnsade förmÄga till kognitivt tÀnkande kan göra förÀndringarna svÄra att hantera. NÀr barn har svÄrt att förstÄ och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstÄr lÄng tid efter upplevelsen. En vÄrdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.

Denna uppsats syfte Àr att söka och faststÀlla de variabler av vikt, inom klimatförÀndringsregimens tillkomstprocess, som har betydelse för att regimen har tillkommit. Denna studie genomförs genom skapandet av ett teoretiskt ramverk bestÄende av de regimteoretiska perspektiven intresse, makt och kunskap. Detta anvÀnds vidare för att först faststÀlla nÀr regimen skapas och dess tillkomstprocess, för att sedan ÄskÄdliggöra variabler av vikt. UtifrÄn dessa premisser visar denna studie att variablerna av vikt sÀrskilt var: förhandlingsparternas möjlighet och intresse att anta den problemlösande formen av en integrativ förhandlingsapproach under beslöjningen av osÀkerhet, vilket stimulerades av anvÀndandet av beslutsmekanism efter konsensus och koncentration pÄ rÀttviseaspekter; anvÀndandet av makt och utnyttjandet av relativa maktmöjligheter inom kampen att diktera reglerna; och framkomsten av vetenskaplig konsensus om bÄde lÀmpliga anpassningsstrategier och den mÀnskliga pÄverkan av jordens klimat, samt dess möjlighet till influerande av aktörer med bestÀmmandemakt..

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

Syftet med studien var att undersöka 6-8-Äringars uppfattningar om hur den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar deras lust och motivation till skriftsprÄket. Med fokus pÄ frÄgestÀllningarna, vilka element i den fysiska miljön barn upplever skapar lust och motivation till skriftsprÄket, vilka uppfattningar barn har om lekens betydelse för skriftsprÄket. Samt vilka möjligheter barn har att leka och att leka med skriftsprÄket i klassrummet. Metoden som valts för insamling av data Àr kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts i klassrummen pÄ tre skolor i bÄde förskoleklass och i Är 1. Totalt har 20 barn intervjuats i studien.

SammandragI förskolan, skolan och pÄ fritidshemmen uppstÄr dagligen konflikter, dÀrför Àr det viktigt att ha bra strategier hur de skall bemötas. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att förebygga och hantera konflikter. UtifrÄn frÄgestÀllningarna, hur pedagoger arbetar för att förebygga och hantera barns konflikter pÄ fritidshemmet har jag uppnÄtt mitt syfte. Jag anvÀnde mig av metod i form av intervjuer av sex stycken fritidspedagoger som arbetar pÄ fritidshem och i skolan. Resultatet av min undersökning visar att fritidspedagoger arbetar aktivt med att hantera och förebygga konflikter.