Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstÀmdhet och smÀrta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i Äk 9. Den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan kommer i denna studie att mÀtas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvÀr sÄsomont i huvudet, trött & hÀngig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova.För att besvara syftet kommer jag utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur ofta upplevde flickor i Äk 9 kÀnsla av nedstÀmdhet och smÀrta i form av olika psykosomatiska besvÀr under Ären 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan Ären?I vilken utstrÀckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förÀndrats mellan Ären?Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstÀmdheten och smÀrtan hos dessa flickor Är 2001 och 2007?MetodSom utgÄngspunkt för denna uppsats kommer data frÄn tvÄ tidigare datainsamlingar att anvÀndas. BÄda datainsamlingarna Àr gjorda under projektet Skola- Idrott- HÀlsa som Àr en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hÀlsomÀssiga tillstÄnd. För att besvara frÄgestÀllningarna och syftet i denna uppsats kommer tvÄ olika tvÀrsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet.

Den hÀr uppsatsen har ambitionen att studera och dra slutsatser gÀllande den litauiska tjÀnstemarknadens möjligheter att ta till sig moderna ekonomiska företeelser, mer specifikt upplevelseekonomin, genom att ta till hjÀlp modeller och teorier hÀmtade frÄn flera olika forskningsfÀlt. Uppsatsen byggs upp med en diskursiv ansats dÀr de olika teorierna anvÀnds var och en för sig för att beskriva och förklara de fenomen vÄr empiri givit.Vi har konstaterat att det, i och med de kvardröjande mentala och fysiska strukturer som Àr sprungna ur den sovjetiska ockupationen, finns betydande begrÀnsningar inför skapandet av en upplevelseekonomi pÄ den litauiska tjÀnstemarknaden. För att kunna beskriva dessa mentala och fysiska strukturer presenterar vi ett för forskningsomrÄdet nytt begrepp, nostalgija, som Àr sprunget ur befolkningens förhÄllningssÀtt, bÄde till sin historia och till marknadsekonomins frammarsch.I och med de slutsatser vi gör om Litauens tjÀnstemognadsgrad, kan vi sen dra slutsatser om lÀmpligheten i vÄr anvÀndning av valda teoretiska verktygslÄda. Vi finner att vi med dessa annars disparata teorier och modeller till hjÀlp kan nÄ lÀngre, och presentera ny kunskap som annars inte kunnat utlÀsas ur en dylik begrÀnsad studie. Dock poÀngteras att teorierna inte kan anses vara tillÀmpliga tillsammans i nÄgot annat sammanhang Àn i just den hÀr diskursen..

Arbetet inleds med en teoretisk del som behandlar begreppet attraktivitet och fysisk forms betydelse för denna. Först görs nÄgra allmÀnna reflektioner om attraktivitet samt en genomgÄng av olika aspekter av attraktivitet. DÀrefter görs en kunskapsöversikt med kopplingar mellan olika teorier om den fysiska miljöns betydelse för attraktiviteten samt vad denna attraktivitet bestÄr i. Avslutningsvis dras nÄgra allmÀnna slutsatser. DÀrefter tillÀmpas pÄ Söder det som framkommit i den generella kunskapsöversikten.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

Hur skapas den hÄllbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hÀnsyn till för att uppnÄ ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom bÄde litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan anvÀndas för att uppnÄ hÄllbarhet. Det som relaterar bostaden till hÄllbarhet Àr frÀmst den stora energiförbrukning som upptas av bostÀder. För att bryta mönstret av denna energianvÀndning mÄste fokus ligga pÄ att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostÀder som istÀllet för att inkrÀkta pÄ naturen tar del i dess kretslopp.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

En enkÀtundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn pÄ sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt pÄ sin framtid och att fÄ jobb och att eleverna kÀnner sig krÀnkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. FrÄgestÀllningarna i denna uppsats var:? PÄ vilket sÀtt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmÄlen för svenska?? Hur ofta och pÄ vilka grunder anvÀnds Gymnasieförordningens undantagsbestÀmmelser i undervisningen?? Hur ser eleverna sjÀlva pÄ sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder?Resultatet visar ocksÄ att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en sÄ god undervisning och skolgÄng som möjligt.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Uppsatsen har för avsikt att ur en filosofisk ansats försöka ÄskÄdliggöra teoretiska och tankemÀssiga komplikationer mellan kunskapssynen i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna och det traditionella klassrummets fysiska och upplevda miljö. Detta för att pröva ansatsens möjligheter vid framtida teoretiska och empiriska studier. Uppsatsen vill dÀrför dels ta reda pÄ vad lÀroplanen och dess beredningsarbete föreskriver för typ av kunskapsundervisning, dels undersöka hur lÀroplanen och dess beredningsarbete resonerar kring kunskap. För att nÄ en djupare förstÄelse för lÀroplanens formuleringar i detta avseende, lÀgger jag ett utvecklingsperspektiv pÄ samhÀlle, skola och kunskap. Analysen visar att skolans kunskapsuppgift Àr tudelad.

Projektet syftade till att kartlÀgga arbetets krav och fysisk kapacitet hos poliser i SkÄne och att ta fram ett förslag till framtida konditionstest inom polismyndigheten i SkÄne. I studien undersöktes en grupp poliser (n=16 mÀn och n=4 kvinnor) och dessa jÀmfördes med tvÄ andra Äldersmatchade yrkesgrupper, nÀmligen kontorsarbetare och grovarbetare. Vidare analyserades specifika fysiska krav inom polisarbetet genom en intervju med tvÄ poliser. Sammanfattningsvis visade resultatet pÄ att poliser hade samma konditionsnivÄ som de andra jÀmförelsegrupperna. Polisernas konditionsnivÄ motsvarade kravet vid ett stillasittande kontorsarbete ! Polisarbetet stÀllde under viss tid av arbetet högre krav pÄ psykisk och fysisk kapacitet, vilket innebar att stor risk fanns för att arbetets krav översteg den enskilde polisens kapacitet.

Det finns forskning om barns lek i utomhusmiljö, men fantasileken som anses viktig för barns utveckling i förskoleÄldern Àr sÀrskilt lite studerad. MÄlet med examensarbetet Àr att utforska betydelsen av en förskolas utemiljö utifrÄn dess inverkan pÄ barnens lek och att som blivande landskapsarkitekt vinna större förstÄelse för lekmiljöers utvecklingsmöjligheter. Syftet med studien Àr att undersöka vilken roll utemiljön har för barnens lek pÄ förskolegÄrden med sÀrskilt fokus pÄ den fysiska miljöns betydelse för fantasin sÄ som det kommer till uttryck i fantasilek. Följande frÄgestÀllningar har vÀglett det arbete som ska presenteras; Vilka platser/element anvÀnder barn i fantasilek? Vilka typer av fantasilek Äterfinns i förskolans utemiljö? Vilken betydelse fÄr naturmiljö och naturelement i leken? Teori och tidigare forskning ligger till grund för ett fÀltarbete som genomförts pÄ en förskola i Malmö. Barn mellan fyra till sex Är har studerats genom observation och gÄtur.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge trygghet till en patient som vÄrdas inom psykiatrisk vÄrd. Vad det Àr som skapar denna trygghet i relationen mellan patient och vÄrdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framtrÀdde fyra teman kring att etablera trygghet; vad som frÀmjar respektive hÀmmar trygghetskÀnslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. BÄda parter pÄverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprÀtta och vidmakthÄlla en god relation Àn vad som kan ÄlÀggas en patient.

Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.