Bakgrund: Hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd Àr ett vanligt förkommande ingrepp hos kvinnor som kan medföra psykiska och fysiska utfall samt reducera lidande postoperativt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevda hÀlsa efter hysterektomi pÄ grund av benigna tillstÄnd, samt deras omvÄrdnadsbehov. Metod: En litteraturstudie utformad efter Axelsson (2008). Studien Àr baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och granskade efter Willmans m fl (2006) granskningsprotokoll. Resultat: Kvinnor upplever bÄde positiva och negativa utfall i varierande grad efter hysterektomi.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berÀttelse eller tema pÄverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes pÄ exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen sÄg vi att besökarens sjÀlvmedvetenhet kunde jÀmföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, dÀr medvetandetillstÄndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Personer som vÄrdas pÄ sjukhus pÄverkas av vÄrdmiljöns design och atmosfÀr. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer i livets slut upplever den fysiska och psykosociala vÄrdmiljön. Fjorton kvalitativa vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fem slutkategorier: Att ett gott bemötande och professionalitet hos vÄrdpersonalen ökar tryggheten, Att den fysiska vÄrdmiljöns utformning pÄverkar förtroendet för vÄrden, Att önskemÄl om avskildhet ska tillgodoses, Att relationer med andra patienter ökar vÀlbefinnandet och Att en humoristisk atmosfÀr ökar livskvaliteten. Resultatet av studien visade att patienterna uppskattade att kÀnna sig vÀntade, sedda och inbjudna.

HĂ€sten har lĂ€nge varit ett anvĂ€ndbart och uppskattat djur av mĂ€nniskan. Ända sedan domesticeringen för 6000 Ă„r sedan har hĂ€sten anvĂ€nts till krig, som draghjĂ€lp och för nöje. HĂ€sten började sin utveckling som en mindre bladĂ€tande fyrtĂ„ad hĂ€st till dagens större entĂ„ade grĂ€sĂ€tande hĂ€st. Denna utveckling var nödvĂ€ndig för hĂ€stens överlevnad med anledning av ökad konkurrens av betet och förĂ€ndrat klimat. Dagens hĂ€sthĂ„llning skiljer sig frĂ„n den miljö hĂ€sten levde i som vild.

Syftet med studien ?r att bidra med ?kad kunskap om hur fritidshemmet kan vara en h?lsofr?mjande arena f?r eleverna med fokus p? fysiska aktiviteter. Studien har sin utg?ngspunkt i tidigare forskning som belyser problematiken kring att barn och ungas fysiska inaktivitet ?kar, vilket kan medf?ra en ?kad h?lsorisk. Forskningen visar ?ven att fysiska aktiviteter kan minska depressiva symptom och st?rka b?de koncentrationsf?rm?gan samt s?mnkvalit?n.

Arbetsmiljön Àr en av de viktigaste bestÀmningsfaktorerna för vÄr hÀlsa. Fysiskt anstrÀngande arbete sÄ som tunga lyft, monotona rörelser samt exponeringar för olika kemiska Àmnen kan leda till ökad risk för ohÀlsa. BrandmÀn har jÀmfört med mÄnga andra yrkesgrupper annorlunda förutsÀttningar i sitt arbete, förutom att bekÀmpa brÀnder rycker de ut Àven ut vid exempelvis vid bil- och kemikalieolyckor samt vid djurrÀddning. I deras arbetsmiljö blir de utsÀtta för bland annat psykiska, fysiska och kemiska hÀlsorisker exempelvis genom brÀnder, bil- och kemikalieolyckor, som kan leda till olika former av cancer och andra fysiska skador/sjukdomar. Syftet med denna studie var att undersöka hur brandmÀn upplever de hÀlsorisker som kan förekomma i deras arbetsmiljö.

Bakgrund: Diabetes Àr en kronisk metabol sjukdom och det finns tvÄ sorter. Typ 1 kallas den som orsakas av bristande insulinproduktion. Nordiska riktlinjerna för barn och ungdomar rekommenderar 60 minuter fysisk aktivitet per dag. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vikten av fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med typ 1 diabetes samt vilka faktorer som pÄverkar deras fysiska aktivitet. Metod: En litteraturstudie innehÄllande 16 vetenskapliga artiklar som erhÄllits genom databaserna PubMed och Cinahl. Dessa har granskats, kvalitetsbestÀmts och sammanfattats. Resultatet har dÀrefter analyserats och presenterats under tvÄ huvudteman med tillhörande subteman. Resultat: Efter granskning av de involverade artiklarna framkommer det att den fysiska aktiviteten Àr viktig för barn och ungdomar med typ 1 diabetes.

Syftet med denna rapport Àr att studera trÀningsintensiteten under polisutbildningen i UmeÄs fyra terminer och om denna har minskat, samt försöka hitta en förklaring till varför. Vi har undersökt i vilken mÀngd studenterna trÀnar, vilka trÀningsformer som utövas samt om det sker nÄgon förÀndring av trÀningen under tiden studenterna gÄr pÄ utbildningen. Vi kommer att försöka fÄ svar pÄ dessa frÄgor genom att studenter i termin 1 och 4 pÄ polisutbildningen kommer fÄ svara pÄ en enkÀt. Vi presenterar i inledningen de fysiska krav som stÀlls av polisutbildningen pÄ varje enskild student samt de olika examinationerna som genomförs under utbildningen. Det finns sen tidigare ett flertal rapporter om de fysiska examinationerna under utbildningen samt de fysiska tester som genomförs vid antagningen till polisutbildningen, men vi har valt att fokusera oss pÄ den vardagliga trÀningen samt om examinationerna som genomförs pÄverkar trÀningen.

SAMMANFATTNINGIntresset för klassrummets fysiska miljö vÀcktes under den verksamhetsförlagda utbildningendÄ klassrummen inte alltid kÀndes sÄ tilltalande. Klassrummet Àr den plats dÀr vi somverksamma lÀrare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med vÄra elever.DÀrför finner vi det viktigt att ta reda pÄ hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredasför att fungera optimalt.Syftet med föreliggande uppsats Àr att ta reda pÄ verksamma lÀrares erfarenheter kringmöblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vihar undersökt om det gÄr att anvÀnda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ettpedagogiskt/individanpassat perspektiv.För att verkligen fÄnga essensen av lÀrarnas erfarenheter valde vi att genomföra en?casestudie? med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lÀrarnas respektivehemklassrum.Resultatet av studien visar att den fysiska miljön pÄverkar pedagogiken pÄ sÄ sÀtt att denantingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten.

Examensarbetets syfte Ă€r att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för individanpassning i förskolan. Avsikten Ă€r att ta reda pĂ„ betydelsen av förskollĂ€rarnas barnsyn, förhĂ„llningssĂ€tt och bemötande nĂ€r det gĂ€ller individanpassning i förskolan. Även betydelsen av den sociala och fysiska miljön undersöks.Metoden som anvĂ€nds Ă€r kvalitativa semistrukturerade intervjuer och observationer. I studien framkommer det att de intervjuade förskollĂ€rarna har en likartad syn pĂ„ individanpassning. FörskollĂ€rarna anser att miljön har en stor pĂ„verkan pĂ„ hur individanpassningen kan ske.

Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler Àn hÀlften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jÀmförelse med de förvÀntade fÀrdigheterna. Forskning visar pÄ att barn med en god motorik i större utstrÀckning uppnÄr goda resultat i skolan samt att det ökar deras sjÀlvkÀnsla. Syftet med den hÀr rapporten Àr att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglÀdje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfÀllen som strÀcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie dÀr 10 fritidspedagoger pÄ fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som Àr med i studien vÀrdesÀtter leken som en del i elevernas rörelseutveckling.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter lÀrare i idrott och hÀlsa har att arbeta med elever med fysiska funktionshinder nÀr det gÀller sÄvÀl inkludering som mÄluppfyllelse, samt hur idrottslÀrare utan den praktiska kunskapen reflekterar över hur de skulle kunna arbeta mot ovanstÄende mÄl.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀndes det kommunikativa relationsinriktade perspektivet. Perspektivet har sÄvÀl en empirisk bas som en teoretisk grund. Alla mÀnniskor Àr trots gemensam praktik, kultur och sociala sammanhang unika och upplever vÀrlden pÄ olika sÀtt. DÀrför Àr det viktigt att se pÄ mÀnniskan utifrÄn den kontext hon ingÄr i. Delaktighet, kommunikation och lÀrande Àr centrala begrepp och bör beaktas samtidigt vid studier i skolans verksamhet.Metod: Studien Àr en kvalitativ studie dÀr empirin Àr byggd pÄ intervjuer och observationer.